Schacksnack presenterar artiklar, nyheter, partier, problem och studier. Besökarna erbjuds även möjlighet att lämna kommentarer och diskutera runt dessa ämnen.
NY SCHACKBOK 2022 300 MOST IMPORTANT CHESS EXERCISES -
Beställ boken på Adlibris.com eller Bokus.com, alternativt kontakta Thomas Engqvist Mobil: 0730316558 E-postadress: thomasengqvist@protonmail.com
Läs de 2 kommentarernaLag-EM i Batumi har dragit igång och för svenskt vidkommande kan man, förutom herrlaget i den öppna klassen, fokusera på damlaget med GM Pia Cramling, Ellinor Frisk, Anna Cramling Bellon, Borislava Borisova och Siv Bengtsson. Den förstnämnda och de två sistnämnda spelade nämligen tillsammans för hela 41 år sedan i Buenos Aires 1978 och bättre laganda än så går knappast att få. Här har lagkaptenen Juan Manuel Bellon Lopez lagt fokus på denna så underskattade kvalité till förmån för kortsiktigt tänkande som bygger på Elotal eller tillfälliga formkurvor. Lagschack är inte samma sak som individuellt schack där det senare bygger på ett parti till skillnad från flera spelade partier. Remier i rätt läge kan leda till ökade vinstchanser om det leder till psykologiska fördelar i form av att de övriga lagkamraterna får färgövertag eller högre genomsnittsrating.
KommenteraDet går att läsa om Sverigeettan GM Nils Grandelius, 45:a på världsrankingen, på sportsidorna i Sydsvenskan idag, sista augusti. Han berättar bland annat att han tränar schack sex timmar om dagen med hjälp av schacklitteratur och dator och jämför det med att göra en tenta. Han tränar också fysiskt fyra gånger i veckan. Han tror att han kanske kan bli topp-20 i världen. Han kommer att delta i utslagstävlingen World Cup i Khanty-Mansiysk där han förhoppningsvis får mäta sina krafter med den yppersta världseliten i slutronderna.
KommenteraDen sjunde upplagan av Sinquefield Cup börjar idag och nyheten för året är att tävlingen, som för övrigt är den starkaste i U.S.A, spelas med 12 deltagare istället för 10. I första ronden har vi dessa möten: Ding Liren-Wesley So, Levon Aronian-Maxime Vachier-Lagrave, Magnus Carlsen-Anish Giri, Ian Nepomniachtchi-Wiswanathan Anand, Hikaru Nakamura-Fabiano Caruana och Sergej Karjakin-Shakhrijar Mamedjarov. Carlsen är givetvis stor favorit och vill förstås revanschera sig efter att inte ha tagit de snabbare partierna, som spelades för några dagar sedan, på blodigt allvar. Det lär han dock göra denna gång om han inte ska förlora sitt anséende som världsmästare och undvika förödmjukande skriverier i norsk massmedia som inte riktigt förstår skillnaderna på blixtschack, snabbschack och klassiskt schack. Enligt Carlsen är det nämligen den sistnämnda spelformen som är den seriösaste. Sinquefield Cup saknar dock tyvärr dragserie vilket skulle ha lyft den spelformen ett steg i rätt riktning. Chris Bird är tävlingsledare
Läs de 3 kommentarernaIdag börjar Sverigemästarklassen sina tävlingar under SM i Eskilstuna. Lottningen i första ronden: GM Jonny Hector- GM Pontus Carlsson, FM Kaan Kücüksan-GM Axel Smith, IM Linus Johansson-GM Tiger Hillarp Persson, GM Pia Cramling-IM Rauan Sagit, GM Erik Blomqvist-IM Michael Wiedenkeller. SM-gruppen är både stark och öppen så vem helst kan ta hem segern. En farlig uppstickare som Kücüksan kan absolut inte räknas bort. Det var längesedan vi hade ett sådant jämnt SM och detta beror på att GM Nils Grandelius och GM Hans Tikkanen inte är med och kämpar om Sverigemästartiteln. Den förstnämnde har inte rosat SM-marknaden, som han borde, med tanke på sin super-GM-status, och Tikkanen är säkert mätt på SM-titlar och har andra prioriteringar.
Mästar-Elit: FM Harald Lögdahl-IM Dan Cramling, FM Erik Malmstig-IM Tommy Andersson, IM Bengt Lindberg-Anders Wengholm, Joakim Nyander-FM Jung Min Seo, FM Tom Rydström-GM Thomas Ernst. Mitt stalltips är att Lindberg blir en tuff nöt för de övriga deltagarna att knäcka.
Läs de 8 kommentarernaEn svensk schackbok - Schackets mästare - I huvudet på Ulf Andersson - har äntligen skrivits om Ulf Anderssons makalösa bedrifter i schackvärlden. Glenn Ek på Sportförlaget i Västerås visade ett genuint intresse efter en förfrågan av författarna. Schack har de senaste årtiondena alltmer betraktats som en sport med den snabbare betänketiden så schack bör klassificeras även i det facket. Andra populära kategorier är annars spel, vetenskap eller konst. Frilansjournalisten och schackälskaren Robert Okpu har tillsammans med språkläraren och IM Thomas Engqvist arbetat med boken i ur och skur och den har sänts till tryckeriet och planeras att säljas under SM i Eskilstuna 5 juli. På Schack.se finns djupintervjuer med Okpu och Engqvist som var för sig ansvarat för biografi- respektive partidel. Det finns också en fotodel med fotografier som de flesta aldrig har sett tidigare. Boken bör alltså tilltala tre kategorier, de som gillar biografier, de som vill se Uffes angreppspartier med moderna, pedagogiska kommentarer och de som vill se de nya fotografierna. Den boken som saknats i den svenska schacklitteraturen har alltså äntligen skrivits....
Läs kommentarenEn av världens genom tiderna starkaste spelare, Ex-världsmästaren Vladimir Kramnik, 43 år, har på Tata Steel-turneringens hemsida meddelat att han avslutat sin professionella karriär. Bakgrunden är att han tycker han uppnått allt som kan uppnås som schackspelare och nu vill ägna sig åt att undervisa schack för barn. Han nämner att det han varit med om som schackspelare varit ovärderliga mänskliga erfarenheter. Vi som följt Kramniks schackkarriär och upplevt milstolpen i schackhistorien när han besegrade Kasparov år 2000, med remivapnet Berlinvarianten i Spanskt, får vara tacksamma och nöjda över alla de partierna han producerat ända fram tills nu och önska honom lycka till och all välgång med sina framtida projekt.
KommenteraAlingsås Schacksällskap fyller 100 år 2019 och som ett led i firandet kommer det att arrangeras en parturnering i Alingsås 4-5 maj.
Idag - 26 januari - är det premiär för turneringshemsidan.Jonas Dahlgren
KommenteraDen 48:e upplagan av Rilton Cup har startat igång och som vanligt är det ett starkt startfält med hela 26 stormästare och 34 IM. Sammanlagt är det 161 deltagare i Rilton Cup. De övriga tävlingarna Rilton Elo och Rilton 1800 har 153 respektive 85 deltagare. Det höga deltagarantalet säger något om Rilton-tävlingarnas popularitet. Det är nog ingen nackdel att Rilton spelas i centrala Stockholm på Scandic Continental mittemot Centralstationen. Rilton-tävlingarna pågår traditionsenligt från och med idag 27 december till 5 januari med fridag på Nyårsdagen. Livesändningar kl. 15.00 (rond 5 och 9 kl. 12.00) med Fiona Steil-Antoni som värd flankerad av Harry Schüssler, Ulf Andersson och Jonathan Westerberg i nämnda ordning under separata dagar.
Hela fyra spelare delar ledningen efter åtta ronder med sju poäng och det är olidligt spännande i toppen. Vem ska ta hem spelet? är frågan alla ställer sig just nu. Extra roligt för oss svenskar att 16. GM Tiger Hillarp Persson har lyckats sällat sig till sällskapet i den absoluta toppen genom att besegra 4. GM Ilia Smirin som svart. De övriga tre är 2. GM Markus Ragger, 3. GM Liviu-Dieter Nisipeanu och 6. GM Jon Ludvig Hammer. I morgon rond 9 möter Hillarp Persson Hammer på det andra bordet med de svarta pjäserna medan Ragger tar sig an Nisipeanu på det första bordet. Turneringsvinnaren kan mycket väl finnas här men två ronder återstår och det är sex spelare bakom med 6.5 poäng.
Vi ska nu skärskåda partiet mellan just Smirin-Hillarp Persson.
1.e4 g6 2.d4 d6 3.Nc3 Bg7 4.Bg5 Smirin bör ju inför det här partiet ha lusläst Hillarp Perssons relativt nya bok The Modern Tiger som har kommit ut i en andra upplaga. Vad har Smirin då upptäckt för brister med detta system? Enligt boken ska just det här draget vara ett av de giftigaste dragen mot Pirc (= springare på f6) men inte mot svarts nuvarande uppställning som kallas Det Moderna Försvaret då svartfältslöparen har utvecklats före kungsflygelspringaren. Författaren till boken menar vidare att löparen generellt står bättre på e3 men detta baseras mer på en inre övertygelse än av konkreta varianter. Generella orsaker som anges är dock att d4 blir svagare och lättare kan angripas med …c5. Fördelar med löparplaceringen på g5 skriver Hillar Persson är att den står aktivare och att bonden på e4 senare kan garderas med Re1. Okej, detta är väldigt generellt, så låt oss se hur partiet utvecklade sig. 4…a6 5.Nf3 Nu spelar plötsligt Smirin enligt ett klassiskt upplägg och man frågar sig vad löparen gör på g5? Mer logiska uppföljningar var antingen 5.Qd2, 5.f4 eller 5.a4. Redan här börjar det kännas som att Smirin inte läst Tigers bok överhuvudtaget. Är inte det lite respektlöst? 5…h6 6.Be3 Vits tanke med att locka fram …h6 är förmodligen att h6-bonden (och även g6-bonden) kan bli taktiska svagheter senare enligt analogi med Kungsindiskt. 6…e6 7.Bd3 Nd7 8.0-0 b6 9.Ne2 Ne7 Konturerna till en så kallad ”Flodhäst-uppställning” börjar ta form.
Vilken fortsättning är den logiska?
10.c4 Detta drag tar visserligen terräng men varför så bråttom? Detta drag finns ju kvar i ställningen. Den logiska fortsättningen är att utnyttja att svart fördröjt rockaden och spelat …h6 med rutindraget 10.Qd2. I ett sådant fall (om svart vill förbinda sina torn) måste svart söka sig till en artificiell rockad med …Kf8-g8-h7 och sedan flytta h8-tornet. Det tar hela fyra drag istället för två med 0-0 följt av ..Kh7. Tajmingen av detta viktiga standarddrag är förbryllande och underlättar svarts utvecklingsschema till en fullt utvecklad flodhäst. Varför göra det så enkelt för svart? 10…0-0 11.Qd2 Kh7 12.Rfe1 Är detta ett drag i Morphys/Tarraschs anda eller finns det en djupare plan? 12…c5 13.Rad1 Vit hoppas kunna rikta in sig på d6 som en potentiell bondesvaghet.13…Nc6 Hillarp Persson är ytterst skicklig med springarna. Kungsflygelspringaren har hamnat på c6 och damflygelspringaren på d7. Man hade kunnat tro att det var tvärtom. Detta är en poäng med Det Moderna Försvaret, att utnyttja flexibiliteten i g8-springaren.14.Bc2 Löparen står ivägen för det tunga batteriet på d-linjen och måste flyttas så att vit kan trycka på svagheten d6. Normalt klassiskt schack.
Hur fortsätter svart?
14…e5 Generellt är det bra att spela så här när vit inte har någon springare på c3 som kan utnyttja svagheten d5 innan svart hinner utnyttja svagheten d4. Nu hinner svart först och tar därmed initiativet. En annan av svartspelarens specialiteter, förutom att spela genialiskt med springarna, är att ta initiativet. Precis som med Anand får man inte ge Hillarp Persson initiativet, då är det kört. 15.dxc5 dxc5 16.Qd5 …Nd4 vill vit förstås förhindra om möjligt. 16…Qc7
Hur fortsätter vit på bästa sätt?
17.Qd6?! 17.Nc3 är logiskt för att försöka få in springaren på d5 med tempovinst på den svarta damen. Exempelvis 17…Rb8 18.Qd3 och sedan 19.Nd5. 17…Qb7 17…Qxd6 18.Rxd6 Nd4 var gott nog för ett svart initiativ men Hillarp Persson vill försöka dra nytta av den vita damens prekära placering på d6. Frågan är helt enkelt: Vad gör vits dam på d6?18.Ba4 Ett typiskt drag för en klassisk spelare. Genom att besätta den spanska diagonalen vill vit provocera fram, ja just det, …b5 som bara är en framstöt i vits intresse. 18.Nc3 Nd4 känns obehagligt med den vita damens placering på d6.
Hur hanterar svart hotet mot c6? Det finns tre kandidatdrag
18…Ndb8 Som sagt, Hillarp Persson vet hur man ska manövrera med springarna i alla dess riktningar, baklänges, framlänges och åt sidan. Springaren på b8 är heller inte överflödig, för att använda Dvoretskijs terminologi, eftersom möjligheten ….Nd4 hela tiden ligger öppen. Alternativet var också det direkta 18…Nd4 men förmodligen gillade inte Hillarp Persson 19.b4 då den vita damen successivt börjar få en vettig funktion att fylla på d6. 18…b5 hade besvarats med 19.Bb3 och svart hade inte förstärkt sin ställning.19.Qd3 Nd4 Det mest logiska var centraliseringen 19…Rd8 20.Qb1 Nd4. Syftet med att ha tornet decentraliserat på f8 är inte klart. En framstöt med …f5 känns inte befogad förrän svart fått ut alla sina pjäser. 20.Nexd4?! Ja, centrala pjäser tenderar att bli bortbytta men här får ju svart en garderad superfribonde. Ett mycket högt pris för att bli av med en springare på d4. Det bättre 20.Bd2 följt av 21.Nc3 kan dock bemötas med det för vit irriterande 20…Bg4. Även 20…Be6 är bra.20…cxd4 21.Bd2 Be6 22.a3? Vit har en kvantitativ bondemajoritet på damflygeln som helst vill aktiveras men det känns orealistiskt då vits pjäser står helt fel. Istället för att tillämpa angreppsprincipen borde vit ha tänkt på att börja bygga upp ett slags försvarsfästning.22…Nd7 23.b4
Svart drar och ...
23…Bxc4! 24.Qxc4 b5 25.Qc2?! 25.Qa2 bxa4 26.Rc1 var bättre då svarts extrabonde är en dubbelbonde på a-linjen men svarts stora fördel är förstås ändå obestridlig efter 26…Rac825…Rac8 26.Qb3 Nb6 27.Bxb5 axb5 Smirin har inte spelat optimalt och Hillarp Persson lyckades med ett litet trolleri genom att bonden på c4 byttes mot bonden på a6. Ett strukturellt fördelaktigt avbyte för svart som initierades med draget 23…Bxc4! Inte nog med detta, svart har nu en kvalitetsbonde på b5 som är lika mycket värd som vits bönder på a3 och b4 tillsammans. Bonden på d4 är dock den allra mäktigaste bonden på hela brädan. Vit är med andra ord positionellt utspelad.28.Rc1 Rc4 En riktigt fin utpost på c4 för svarts torn.29.h4 Rfc8 30.h5 g5 31.Nh2 Qd7 Enklare var att ge rum för den överflödiga springaren på b6 till c4 genom 31…Rxc1 32.Bxc1 (32.Rxc1 Nc4) 32…Rc3 och …Nc4.32.Nf1 Qe6 33.Qd3 Rxc1 Nu ser Hillarp Persson den positionella idén.34.Bxc1 Eller 34.Rxc1 Rxc1 35.Bxc1 Qc6 36.Bd2 Qc4! 37.Qb1 Qe2 följt av …Nc4 med ypperligt goda vinstchanser för svart. 34…Nc4 34…Qc4! är ännu starkare. c4-rutan används som en pivot (= manövreringsruta) för alla svarts pjäser för att göra ytterligare intrång in i vits ställning.35.Ng3 Nd6
Hur fortsätter vit på bästa sätt?
36.Nf5? 36.Bb2 för att täcka rutan c3 var nödvändigt.36…Nxf5 Ännu starkare var 36…Rc3! 37.Qb1 Rb3 38.Qc2 d3 och det hänger på f5. Svart har förstås ingenting emot 39.Nxg7 Kxg7 Den löparen har inte gjort mycket i det här partiet.37.exf5 Qc4 38.Qf3 Qc3 Även fältet c3 är en viktigt manövreringsyta för svarts tunga pjäser.39.Qe4 Bf6 Löparen på f6 fyller nu en viktig blockadfunktion. 40.Rf1 Qc6 41.Qe2 e4 Vilka fasansfulla bönder! (Ur vits perspektiv)42.Bd2 Qd5 En mycket vacker damcentralisering som lägger grunden för spel på flera ljusa fält, alltså reflexsvagheter.43.a4 Bonden på a3 är en positionell svaghet som här har till uppgift att likvidera sig själv. 43…bxa4 44.Qa6 Qc6 Mycket grymt spelat. Vit får inte ens ta bonden på a4 i varianten 44…Qxf5 45.Qxa4. Det här är psykologi!45.Qa7 Kg7 46.Rc1 Qxc1+ 0-1 Svart vinner förstås enkelt med någon av sina två fribönder på d4 och a4. Bra spelat av Hillarp Persson som gjorde sitt jobb medan Smirin gjorde ett mindre bra jobb. Ärligt talat kändes det inte som att han hade förberett någonting mot svarts uppställning. Det fanns stundtals en planlöshet i vits spel (till exempel ett drag som Re1 när det står två lätta pjäser framför) och mystiskt spel med damen. När svart fått in sin springare på d4 var vit objektivt på defensiven men genom att ändå fortsätta spela aggressivt raserades vits ställning. Det mest frapperande med partiet var ändå att vit aldrig lyckades få igång något spel och det hela började med en icke genomtänkt förberedelse…
Vachier-Lagrave vann sin tredje raka vinst och puttade (förmodligen oavsiktligt) ut Rapport från 100-listan som förlorade sitt femte raka parti! Han lär dock komma igen efter att ha dragit sina nyttiga lärdomar från denna turnering.
Slutresultat:
Vachier-Lagrave 6.5
Wojtaszek 6
Adams 5.5
Navara 5.5
Eljanov 4.5
Rapport 2
Slutresultatet innebar att GM Maxime Vachier-Lagrave, Frankrike, för tredje året i rad vann Biel International Chess Festival. Han vann superturneringen i Biel även 2009 och med sina totalt fyra segrar ligger han före Karpov och Morozevich som har tre segrar vardera. Vi lär få se denna spelare ett par år fram över igen i Biel-turneringen då detta var sjunde året i följd som han deltog. Det är ingen tvekan om att Vachier-Lagrave trivs med att spela i Schweiz mest kända turnering.
Efter sex spelade ronder hade GM Ilia Smirin (2663) full pott. Han stötte dock på patrull i form av formtoppade GM Jon Ludvig Hammer (2677), vars spel vi analyserat i två tidigare artiklar. Inför mötet med honom blev det också stopp för Smirin med de svarta pjäserna. Hammer är riktigt grym med de vita pjäserna. Se bara hur enkelt han besegrade IM Erik Zude (2398) i den femte ronden. Så spelar bara en spelare med exceptionellt gott självförtroende.
Hammer,Jon Ludvig (2677) – Zude,Erik (2398) [C41]
Politiken Cup Helsingor (5.9), 28.07.2015
1.e4 e5 2.Nf3 d6 Philidors spelöppning. 3.d4 exd4 Philidors förslag 3…f5 håller inte vare sig för Keres, Negis eller de moderna datorernas analyser. 4.Nxd4 Nf6 5.Nc3 Be7 6.Be2 Klassisk utveckling av de lätta pjäserna. 6…0-0
Hur fortsätter vit på det allra bästa sättet?
7.Bf4! Varför görs detta drag? Biter inte löparen på granit här precis som Fischer-löparen i Siclianskt gör mot bönderna e6 och f7? Där har ju vit planen f4-f5 för att bryta upp e6. Här har vit inte motsvarande plan med c4-c5, så vad är i görningen? Anledningen stavas 7.0-0 c5! 7…Nc6 7…c5 bemöts ju här med 8.Ndb5 med ett obönhörligt tryck mot svagheten d6. Löparen måste alltså ut till f4 innan rockaden. Till skillnad från slutet Spanskt är det här ytterst bråttom att utveckla damlöparen! 8.0-0 Ne5
Hur fortsätter vit sitt klassiska spel?
9.Nf5!? Tekniskt sett bryter det här draget mot de klassiska principerna och kan bara klassificeras inom de schackpsykologiska domänerna och inom temat ”strategisk risk”. Principiellt tjänar svart på att e4-bonden som representerar vits terrängfördel försvinner. Så här skulle exempelvis aldrig Tarrasch ha spelat. Som jag tidigare varit inne på visar Hammer tendenser till en fäbless för löparparet och detta är både en svaghet och styrka. 9.Re1 är normaldraget. 9…Bxf5 10.exf5 c6
Hur fortsätter vit?
11.g4 Hammer försöker med sina kungsflygelbönder att jaga bort springarna från deras centrala positioner. Detta är naturligtvis en riskabel strategi (eftersom vit flyttar bönderna framför kungen och bönder som bekant inte kan gå bakåt) som leder till ett skarpt spel. Den traditionella vita fördelen har därmed eliminerats och vi befinner oss i stället i en dynamisk ställning i jämvikt. Jag känner inte till Hammers motståndare i detalj men det kan helt enkelt vara så att det fanns schackpsykogiska orsaker för denna blixtattack. Mot vissa spelare i vissa ögonblick kan det vara väldigt effektivt att skärpa spelet, dock utan att rubba jämvikten allt för mycket förstås. 11…Qc7?! Svart föredrar tills vidare att ignorera vits attack och nöja sig med att förbinda sina torn. Det känns som att svartspelaren spelar för passivt och detta indikeras också av öppningen där instängningen av löparen ingick i svarts uppställning. 11…Nfd7 ser mer meningsfullt ut eftersom det blir svårare att genomföra g5. Den passiva löparen får ju också en annan funktion än att bara försvara d6-bonden, nämligen att försvara diagonalen d8-h4 så mycket som det går och hindra böndernas frammarsch. 12.Bg3?! 12.g5 var helt okej för att utnyttja svarts inexakthet. Efter 12…Nfd7 så kan vit retirera med sin f4-löpare ett eller två steg längs rutorna e3 eller d2 och förbereda f4 som jagar iväg e5-springaren från sin centrala utpost. Hammer vill dock spela f4 före framstöten g5. Schack är grymt svårt. I vilken ordning ska dessa drag spelas och varför? Det här resonemanget kan bara leda till konkreta variantanalyser.
Hur profiterar svart på vits inexakthet?
12…b5?! 12…d5 var korrekt och samtidigt ett effektivt sätt att förhindra 13.f4?! (13.g5 Ne8 14.Kh1 och så vidare kan spelas med terrängfördel på kungsflygeln.) eftersom då möjligheten 13…Nc4 uppkommer. Varför svartspelaren envisas med att ha kvar sin löpare på den passiva rutan e7 när den hade kunnat omgrupperas till d6 är och förblir kanske ett olöst mysterium. 13.g5 Nfd7 14.b3! Vit förbereder f4 med instängning av springaren då c4 är kontrollerat.
Svart börjar ställa till det för sig. Hur bemöts hotet f4?
14…Nc5? 14…b4 15.Na4 f6 var nog det bästa. 16.g6! hxg6? (Det är nödvändigt att ge e5-springaren ett fält på d7 med 16…Nb6! ) 17.fxg6! (17.f4? gxf5 18.fxe5 fxe5 ger svart en kompakt och massiv bondemassa i Philidors anda.) 17…Nxg6 18.Bc4+ Rf7 19.Bxf7+ Kxf7 20.Re1 med klar fördel. 15.f4 Ned7 16.b4 Svarts springare blir helt tillbakadrivna av de vita bönderna. Titta och njut av Hammers konsekventa spel mot just springarna. Springarna ska alltså inte beredas något rum i detta parti och bakom lurar också Hammers löparpar.16…Nb7 17.f6 gxf6? Svarts bästa praktiska chans var pjäsoffret 17…Nxf6 18.gxf6 Lxf6 till exempel 19.Qd2 a5 och så vidare men som nämnts tidigare är inte svartspelaren ett dugg intresserad av att aktivera sin svartfältslöpare som exempelvis i Draken. Det finns dock en hake och här undrar man om någon av spelarna (inklusive Hammer) hade sett superdraget? Alltså inte 18.gxf6 utan…
Analysdiagram: Nå? Vad är superdraget?
18.a4!! behåller hotet på f6 och sätter upp ett nytt med 19. axb5. Så här brukade Petrosian spela schack.18.Bd3 Rfe8 19.Qh5 Nf8 20.Ne4 f5 21.Nf6+ Bxf6 22.gxf6 1-0 Ur tekniskt hänseende är det lärorikt att observera hur Hammer med hjälp av både bönder på kungsflygeln och damflygeln immobiliserar den centrala springaren på e5. Den här spelaren är i form och han är också villig att ta strategiska risker….
Efter sju ronder är det tre spelare i delad ledning på 6.5 poäng: GM Liviu Dieter Nisipeanu (2654) GM Markus Ragger (2688) och tidigare nämnda Hammer. Det känns som att Hammer har ypperligt goda chanser att vinna denna turnering då han i princip spelar perfekt och dessutom behärskar olika slags spel. Det är nog ingen tvekan om att vinsten med de vita pjäserna mot världsmästaren Magnus Carlsen i Norway Chess 2015 måste ha gett honom en känsla av att inte kunna betvingas.
Toppmötena i morgon är Ragger-Hammer och Nisipeanu-Shankland. På det tredje bordet spelar svensken Hillarp Persson svart mot Smirin. Det är intressant att notera att av de sex högst rankade är de fem högst rankade inblandade på de tre första borden. Högst rankade Fressinet sitter på bord 5 och möter med de vita pjäserna IM Axel Delorme så Fressinet kan mycket väl komma bakifrån. En högst spännande turnering där kanske allt ändå kan hända?
Capablanca och Flohr gav en simultanföreställning i Prag 5 februari 1935 mot 66 spelare, det vill säga 33 spelare vardera. Capablanca vann 25 partier, förlorade 3 och spelade fem remier. Han förlorade mot H.G. Schenk i 27 drag och det är det enda partiet som tycks ha överlevt från denna simultanföreställning som var den elfte i den Europatouren som Capablanca gjorde. Det sägs att Flohr mötte svagare motstånd men ändå blev det exakt samma resultat för honom. Det går att läsa mer detaljer om denna simultan i följande artikel som har förmedlats av en Flohr-beundrare.
Varsågod och njut av nedanstående videosekvens där vi kan se Capablanca sätta pannan i djupa veck innan han utför det till synes starka draget Ra1-a7. På bilden kan man se Salo Flohr. För den som inte är så insatt i vem detta var kan vi hänvisa till följande utmärkta artikel om Salo Flohr som en av schacksnacks läsare har haft vänligheten att skicka.
I den femte ronden var det ytterst nära att svenskhoppet GM Tiger Hillarp Persson (2563) i alla fall skulle fixa en remi mot andrarankade GM Markus Ragger (2688). Tiger lyckades faktiskt få upp en forcerad remi i ett bondeslutspel med endast tre bönder vardera. För en erfaren spelares blick såg ställningen dock ut att vara stenförlust och Tiger gav också omgående upp. Varför är det att betrakta som stenförlust utifrån en erfaren spelares blick? Jag ska förklara varför med en liten historisk utvikning…
Det hela började med nedanstående parti och framför allt bondeslutspel…
Cohn,Erich – Rubinstein,Akiba [D21]
St Petersburg St Petersburg, 1909 [Engqvist/Larsen]
Ett världsberömt bondeslutspel som man bland annat kan hitta i Bent Larsens Du måste ha en plan, ställning nummer ett. 25…Kf6!! Svart har en tvåstegsplan där allt är klart till slutet för att använda en vokabulär av Kotov. Larsen skriver nu följande: ”Planen är att angripa den isolerade h-bonden och därvid tvinga den vita kungen till g1. Därefter spelar man fram några bönder till avbyte, varvid brädet ”rensas” så att den svarta kungen på h3 kan bege sig ”västerut” och sno åt sig en bonde, kanske på e3 eller e4, kanske ända långt borta på damflygeln.” 26.Kd2 Kg5 27.Ke2 Kh4 28.Kf1 Kh3 29.Kg1 e5 ”Första delen av planen är genomförd.” Med den aktivare kungen så vinner nu svart genom att aktivera alla sina bönder och avgöra med ett genombrott på kungsflygeln. 30.Kh1 b5 31.Kg1 f5 32.Kh1 g5 33.Kg1 h5 34.Kh1 g4 Det första genombrottet. 35.e4 Larsen anger följande variant: 35.fxg4 fxg4 (det är med denna bonden man ska slå. vi förklarar varför i slutet av artikeln) 36.Kg1 e4 37.Kh1 h4 38.Kg1 g3 39.hxg3 hxg3 40.Kf1 Kh2 41.fxg3 Kxg3 42.Ke2 Kg2 och vit är i dragtvång. 35…fxe4 36.fxe4 h4 37.Kg1 g3 Det andra och avgörande genombrottet. 38.hxg3 hxg3 0-1
Vit gav upp, varför?
Svart gav upp då slutet hade kunnat bli 39.f4 exf4 40.e5 g2 41.e6 Kg3 42.e7 f3 43.e8Q f2#
Nu flyttar vi fram lite i tiden, närmare bestämt 70 år till 1979.
36…Kb4 37.Kc2 Ka3 38.Kb1 Känner ni igen tematiken från Rubinstein-partiet?38…a5 39.Ka1 a4 Det första genombrottet. 40.bxa4 Kxa4 41.Kb1 41.Kb2 b4 42.Kc2 Ka3 43.Kb1 b3 leder till samma ställning som i partiet. 41…Ka3 42.Ka1 b4 43.Kb1 b3 0-1
Kasparov spelar enligt Rubinsteins mönster.
Det avgörande genombrottet nummer två. Efter avbytet går kungen österut och rensar…
Nu kommer vi då till bondeslutspelet med herrarna Hillarp Persson-Ragger. Båda bör åtminstone på förhand ha känt till Rubinsteinexemplet som är vida berömt.
Något andra bondegenombrott fick vi inte se då Hillarp Persson gav upp partiet. En sannolik spekulation är att han gav upp eftersom han kände till mönsterexemplet med Rubinstein, varför plåga sig i onödan? Det mänskliga felet här är att det är så lätt att tänka att svart alltid vinner på grund av den aktivare kungen men just denna ställning är ett undantag och det är därför som schack är så svårt och Hillarp Persson är helt och fullt ursäktad. Men hur är det möjligt då att denna ställning är remi när alla de tidigare ställningarna var förlust? Om vi bara fortsätter enligt mönstret Rubinstein/Kasparov så är det väl vinst? Låt oss pröva: 45.Kg1 Kg3 46.Kf1 f3 47.gxf3! (inte 47.Kg1?? fxg2 48.a4 bxa4 49.b5 a3 50.b6 a2 51.b7 a1Q#. Vit är ”bara” ett tempo ifrån en schack på b8 men ett tempo i schack är väldigt många gånger hela livet.) 47…Kxf3 48.Ke1 Ke3 49.Kd1 Kd3 50.Kc1 Kc3
Vit drar och gör remi!
51.a4! Kxb4 52.axb5 axb5 53.Kb2 och vits kung håller oppositionen hela vägen ner till patt på b1. Det är bara att konstatera att schack är grymt svårt. Det räcker inte alltså inte att tänka att den aktivare kungen vinner med automatik. Man måste grundligt analysera situationen på den andra flygeln. I Rubinsteinpartiet var de extra e-bönderna som blev Cohns fall och i Kasparovpartiet hade Sveshnikov hela fyra bönder på den andra flygeln. Då finns det inga sådana här finesser. Men vänta nu, kunde inte Cohn byta av även e-bönderna? Ställningen var ju rätt så identiskt när det gällde bondestrukturen på damflygeln. Låt oss titta igen på Cohn-Rubinstein i drag 35. Cohns sista fälla var att spela 35.hxg4 och här rekommenderade Larsen 35…fxg4. Orsaken är helt enkelt att efter det naturliga avslaget 35…hxg4 blir vinstföringen mer intrikat. Efter de naturliga dragen 36.Kg1 f4 37.exf4 exf4 38.Kh1 har vi nedanstående analysdiagram.
Hur vinner svart?
38…f3!! (Observera att det naturliga 38…g3?? leder till remi efter 39.hxg3 fxg3 40.Kg1) Vinstföringen är nu ytterst komplicerad då det bland annat handlar om korresponderande fält så vi hänvisar till egna analyser eller till datoranalyser. Eventuellt kan denna ställning bli ett ämne för en kommande artikel. Hoppas nu att läsaren har förstått att detta slutspel är mer intrikat än man vid en första anblick kan tro och det beror delvis på att Cohn inte spelade det starkaste försvaret mot Rubinstein som man trodde att detta slutspel var enklare än det var. Hillarp-Persson kan ha varit ett offer för denna illusion och kanske även Ragger som spelade upp denna remiställning.
Efter fem ronder har 2. GM Markus Ragger (2688), 4. GM Ilia Smirin (2663), 8. GM Alexandr Rakhmanov (2626) full poäng och sensationen 51. FM Jakob Aabling Thomsen (2324) som besegrade14. GM Jonny Hector (2485) och 24. GM Sune Berg Hansen (2566). Idag rond 6 möter han Smirin. Mer information finns på turneringens hemsida.
GM Tiger Hillarp Persson blev ett offer för bondeslutspelens komplexitet i förstabordsuppgörelsen i Politiken Cups femte rond. (SM-Foto: Lars OA Hedlund)
I rond 7 Adams fick visa sin fina slutspelsteknik mot Rapport och vann med löpare och ”fel” kantbonde. Det var dock ett torn vardera men för den som är intresserad av att se vinstföringen rekommenderas att spela igenom partiet på chess24.com. I nedanstående klipp går 2004 års världsmästare GM Rustam Kasimdzhanov med sina högklassiga kommmentarer i lugnt tempo igenom Wojtaszek-Vachier-Lagrave där den sistnämnde mer eller mindre fick se sig kramad som ur en citron.
I rond 8 vann Navara och Vachier-Lagrave sina partier. Vachier-Lagrave går igenom sitt parti på nedanstående klipp. Det är mycket instruktivt hur han vinner med löparparet i slutspelet, rekommenderas!
Efter fyra ronder i denna mastodontturnering är det fortfarande hela 15 spelare som har fyra poäng. En av dem är den högst rankade svensken 16. GM Tiger Hillarp Persson (2563) som dock idag ställs mot betydligt hårdare motstånd i form av 2. GM Markus Ragger (2688). Han har dock vit på det första bordet så det kan gå vägen. Förhandsfavoriten 1. GM Laurent Fressinet (2707) förlorade sensationellt igår mot IM Jan-Christian Schröder (2461) så det är den andra skrällen modell större i denna turnering. Fressinet spelade dock inte bra med sina torn och damflygelspringare och trasslade till det rejält för sig i ett slutet Spanskt parti. Detta slutade med en bondeförlust och med exemplarisk teknik kunde Schröder vinna relativt enkelt. Det kan vara så enkelt att Fressinet inte är i form. Det blev ytterligare tre storskrällar på bord 8 i Konferencesalen och bord 16 och 22 i Öresundssalen. Vi hänvisar till den läsarvänliga turneringssidan för att den intresserade ska kunna utröna vilka som var spelarna.
Vi hoppar ner ett par bord, närmare bestämt till bord 19. Kommer ni ihåg Rasmus Thogersen som skrällde i rond 3 genom att besegra Jonathan Carlstedt (2460)? Hur skulle det gå för honom nu när han med de vita pjäserna skulle ta sig an Carlsens sekundant Jon Ludvig Hammer? Till skillnad från Carlstedt behandlade Hammer sin motståndare med ödmjukhet och respekt vilket kan ses i detta skolexempel hur man vinner med lite aktivare pjäser och samtidigt undviker tänkbara logiska preparationer från sin motståndare. Oftast är det mer lärorikt att gå igenom så kallade ojämna partier än jämna, i alla fall i perspektivet att studera spelteknik. Schackpsykologin har också normalt en underordnad betydelse då själva tekniken är överordnad.
Thogersen,Rasmus (2192) – Hammer,Jon Ludvig (2677) [B18]
Politiken Cup Helsingor (4.8), 27.07.2015
1.e4 c6 2.d4 d5 3.Nd2 dxe4 4.Nxe4 Bf5 5.Ng3 Bg6 6.h4 h6 7.Nf3 e6 8.Ne5 Bh7 9.Bd3 Bxd3 10.Qxd3 Nd7 11.f4 Bb4+ Carlsens sekundant väljer samma fortsättning som Carlsen valde mot Anand i det andra matchpartiet i den första VM-matchen i Chennai 2013. 12.c3 Be7 13.Bd2 Ngf6 14.0-0-0 14.Qe2 var fortsättningen i Ding Liren-Anand, Alekhine Memorial, Paris 2014 där Anand vann en fin seger.
Hur fortsätter svart?
14…c5!? 14…0-0 15.Ne4 Nxe4 16.Qxe4 Nxe5 17.fxe5 Qd5 var ju fortsättningen i det ovannämnda VM-partiet men kanske Hammer inte ville vara med om någon djup förberedelse med det oprövade 18.Qg4 f5 19.Qg6 Qxa2 20.Bxh6 Rf7 med ömsesidiga chanser? 15.Qf3?! 15.Be3 var nog mer kritiskt med tanke på att bondeställningen håller på att transformeras. 15…cxd4 16.cxd4 0-0 17.f5 Vit bryr sig inte om Kasparovs regel om att sätta kungen i säkerhet med 17.Kb1 innan angreppet sätts igång. Vit vinner visserligen ett tempo i angreppet men svarts taktiska försvarsresurser ökar proportionellt. Detta går faktiskt som en röd tråd genom hela partiet som vi kommer att observera. 17…Qc7+ 18.Kb1 Nxe5 19.dxe5 Qxe5 Se där, svart har redan vunnit en centrumbonde. Nu är frågan om vit kan utnyttja damens prekära läge och e6-bondens svaghet. 20.fxe6 fxe6 20…Qxe6?? är förstås självmord efter 21.Rhe1 21.Rhe1 Qb5 I detta parti spelar Hammer helt rätt med damen. Se anmärkningar i det förra kommenterade partiet.
Hur fortsätter vit?
22.Rxe6 22.Bxh6? hade besvarats med 22…Nd5 23.Qg4 Bf6 24.Rd2 Kh7 25.Be3 Rad8 och svart har fördel med sina aktiva pjäser. 22…Nd5 23.Qe2 Qxe2 24.Nxe2 Rad8 Svarts pjäser står lite mer harmoniskt än vit.25.g3 Kf7 26.Re4 Nf6 27.Rc4 Rd7 28.Kc2 Rfd8 29.Nc3 a6 Svarts pjäser står kompakt och nu förbereds …b5-b4.
Hur försvarar sig vit mot svarts anstormning på damflygeln?
30.Be3?! 30.a3 eller 30.a4 var bättre. Nu byts visserligen ett tornpar av men priset är att vits pjäser tappar mer harmoni. Springaren på d1 kommer passivt och löparen på e3 kan bli utsatt. 30…Rxd1 31.Nxd1 Nd5 32.Bd2 b5 33.Re4 Det naturligare och kanske det bästa 33.Rc6 besvaras med 33…Rd6 och svart står något aktivare. 33…Bd6 34.g4 Nf6 35.Rd4 Rc8+ Det är just sådana här taktiska möjligheter som vit inte tar någon hänsyn till. Med kungen i ett skyddat läge hade vit kunnat ha en bindning. 36.Kd3 Be5 37.Rb4 Rc5?! Hammers plan är delvis att spela …a5 men detta är lätt att hindra. Andra bra alternativ med mer fokus på kungen var annars 37…Nd7 37…Rd8+ eller 37…Ke6 38.a4? 38.Nc3 är det logiska draget. Vitspelaren tänker inte på att aktivera de passiva pjäserna när det är ett bra läge för det, det vill säga förankrat i en spelplan som motsvarar stälningens krav.38…Rd5+ 39.Kc2 Bd6 Vit får nu betala för sin dåliga harmoni med att ge en bonde.40.Rb3 Nxg4 41.Nc3 Rh5 Det är inte nödvändigtvis bonden i sig som är den viktiga utan fälten den kontrollerade. 42.axb5 axb5 43.Nxb5 Be7
Vad är vits bästa försvar? (=aktivering av pjäser)
44.Be1? Vit spelar mycket passivt med sina pjäser och visar ingen synbar förståelse för vare sig pjäsharmoni eller pjäsaktivitet. 44.Nd4 hade centraliserat springaren och tornet hade kunnat beredas plats på den sjunde raden. Detta är ofta de typiska drömscenarierna för respektive pjäs. Vitspelaren vill förståeligt nog bli av med sin overksamma löpare men det var viktigare att spela aktivt med de pjäser som kunde bli aktiva!44…Bxh4 Nu är det i princip över då vits pjäser står helt fel och dessutom i vägen för b-bondens frammarsch. 45.Rh3 45.Nd6+ var bättre. 45…Rxb5 46.Bxh4 46.Rxh4 Ne3+ 47.Kc3 Ng2 48.Re4 Nxe1 49.Rxe1 g5 är heller inte roligt för vit.46…g5 47.Be1 Kg6 48.b4 h5 49.Kd3
Hur utnyttjar svart vits kungsplacering optimalt?
Kungen har en benägenhet att ställa sig på fel rutor i det här partiet. 49…Ne5+ Det nästbästa draget men 49…Rxb4! var betydligt elegantare. 50.Rxh5 bemöts ju med 50…Ne5+! följt av tornschack och inte 50…Rb1? 51.Rh1 Nf2+ 52.Kc2! med mothot på tornet. En vacker vinstvariant! 50.Kd4 50.Ke4 hade tagit sig ur springarens garn. 50…g4 Svart har nu fixat en riktigt fin utpost på f3, dessutom med tempovinster! 51.Rc3 Nf3+ 52.Kc4 Rf5 53.Bg3 h4 54.Bd6 g3 55.b5 55.Rc2 Kh5 hjälper förstås inte heller när svart täpper till alla hål på kungsflygeln med kungen. 55…g2 56.Rc1 Nd2+ 57.Kb4 Rf1 0-1 Ett mycket väl genomfört tekniskt parti av Hammer. Han blir farlig i denna turnering.
Igår var det dubbelrond 2 och 3 och då ökade skrällchansen, eller skrällrisken beroende på hur man ser på det, betänkligt. Mycket riktigt blev det också ett par skrällar (vi räknar inte remiskrällar som har en betydligt högre frekvens och vi går heller inte under 2200 då skrällrisken också ökar) trots mycket stora rankingskillnader (200-400) i både den andra och tredje ronden eller vad sägs om följande elva skrällar:
Skrällar i rond 2:
Viktor Haarmark Nielsen (2069) besegrade Jens Kristiansen (2423) på bord 31 i Öresundssalen.
I svenskmötet förlorade Mästar-Elit-vinnaren Tom Rydström (2346) mot Erik Alquist (2061) på bord 44 i Sal B21.
Fredrik Hansson (2036) vann mot Honli Egilstoft Nielsen (2338) på bord 45 i sal B21.
Svensken Jan Slettebo (2006) besegrade IM Petter Haugli (2247) som fick in ett angrepp i Sicilianskt på bord 66 i Sal B24.
Simon J Roe (2240) fick ge sig mot Kristian Bjorneboe (2015) på bord 67 i sal B24.
Jens Nielsen-Hartung (2212) förlorade mot Peter Sebastians Stuhr (1999) på bord 77 i sal B22.
Thomas Sondergaard Thybo (1831) vann ett helt torn som stod i slag på g8 mot Bo Garner Christensen (2215) på bord 109 i sal B34.
Nicolai Kistrup (1986) vann mot Luis Engel (2200).
Skrällar i rond 3:
Gawain CB Jones (2647) – Ravi Haria (2261) 0-1 på bord 6 i Konferencesalen var en skräll modell större. Här tycks det som om den fräcka g-bondens frammarsch banade väg för segern. Ravia Haria kan vara värd att hålla koll på för han verkar vara i full form! Måhända fler skrällar på lut? Form slår klass som man brukar säga.
Jonathan Carlstedt (2460) – Rasmus Thogersen (2192) 0-1 på bord 24 i Öresundssalen var en förlust kanske orsakad av underskattning där vit körde för hårt och förlorade sin bonde på g6 eftersom svarts ställning helt enkelt var för kompakt.
Andreas Garberg Tryggestad (2204) – Thomas Sondergaard Thybo (1831) 0-1 på bord 59 i sal B24. Thybo skräller igen och det är nog ingen tillfällighet, han är helt enkelt för lågt rankad med sina 1831. Han bör nog värderas 300-400 poäng högre.
Är det en tillfällighet att flera av morgonrondens skrällar var vid intilliggande bord? Man börjar undra hur mycket som var vattenringarnas effekt. Skrällarna blev mindre på eftermiddagen, förmodligen för att spelarna då intagit ett rejält mål mat och med två partier i kroppen kan ha börjat spela sig i form om det nu förelåg ringrostighet före turneringen.
Vi kommer inte att fördjupa oss i några av dessa skrällpartier utan vi hänvisar till pgn-filerna eller genomspelningen av partierna som finns på turneringshemsidan.
Här nedan följer en klassisk vinst när det skiljer ca 500 poäng mellan spelarna. Man kan göra många intressanta iakttagelser i så kallade ojämna partier.
Levrand,Roland (2146) – Hammer,Jon Ludvig (2677) [B18]
Politiken Cup Helsingor (2.3), 26.07.2015
1.e4 c6 2.d4 d5 3.Nc3 dxe4 4.Nxe4 Bf5 5.Ng3 Bg6 6.N1e2 Nf6 7.Nf4 e5 Detta är nackdelen med vits variant eftersom svart kan spela aktivt med e-bonden och få h-linjen om svart byter på g6. Svart har alltså fått utjämning redan efter 7 drag. 8.dxe5 Qa5+ 8…Qxd1+ 9.Kxd1 Ng4 är sämre på grund av 10.Nh3! och svart kan inte spela 10…Nxe5?? på grund av 11.f4 med pjäsvinst. Kanske var det detta trix vit hoppades få in? 9.c3 Qxe5+ 10.Be2 10.Qe2 Nbd7 11.Qxe5+ Nxe5 12.Nxg6 (12.Be2 besvarades med 12…Bc2! och svart fick överraskande behålla löparparet i partiet Berggren-Engqvist, Elitserien 2012) 12…hxg6 Svarts pjäser harmonierar väldigt bra så vit kan inte riktigt utnyttja sitt löparpar trots att centrum är öppet. 10…Nbd7 11.0-0 0-0-0 12.Qa4
Hur garderar svart a7-bonden?
12…Qb8!? 12…Kb8?? hade bemötts med 13.Nxg6 hxg6 14.Bf4 och detta var förmodligen trix nummer två av vitspelaren. Rilton-bekante Hammer valde ett orginellt men inte alls nödvändigt sett att gardera a7-bonden. Varför spelade han så passivt med damen? Förmodligen för att han helt enkelt ville behålla löparparet. Observera att det naturliga alternativet var 12…Bc5 men vit vinner löparparet (utan att ge svart en h-linje) med 13.Nd3 Bxd3 14.Bxd3. Efter 14…Nb6 15.Qc2 Kb8 med aktivt pjässpel har svart god kompensation för vits löparpar med öppet centrum. Det är med sådana här analyser vi kan se om en specifik spelare har en förkärlek för löparparet.13.b4 Det naturliga utvecklingsdraget 13.Be3 med tempovinst hade kunnat besvaras med 13…Bc5 men sunt var annars 13.Nxg6 för att ta löparparet och efter 13…hxg6 se vart svart tar vägen med f8-löparen med det nyttiga draget 14.Re1. Till exempel kan 14…Bd6 besvaras med 15.Be3. Svart är dock helt okej efter 15…Nb6 16.Qb3 Qc7 17.c4 Bf4 och vits löparpar likvideras. 13…Bd6 14.Nxg6 hxg6 15.Rd1 15.Be3 ser mer logiskt ut. Tornen är knepiga att utveckla, är det säkert att tornet ska stå där? Sedan har vi ju a1-tornet.15…Nd5 16.Qb3 16.Bd2 hade kunnat besvaras med 16…Nf4 med bra figurspel.
Vad är svarts starkaste fortsättning?
16…Bxg3! Ett mycket starkt och vältajmat avbyte. Generellt är det naturligtvis dåligt att byta en så stark löpare mot vits dåligt placerade springare men här finns det konkreta orsaker. 17.fxg3 Tvunget, då det naturliga draget 17.hxg3? ställt till med problem för vit efter 17…Qe5 18.Bg4 f5 19.Bh3 (19.Bf3 besvarasd med det mördande 19…Rh7! 20.Bg5 Rdh8 21.Bh4 g5 och svart vinner. H-linjen är inte att leka med.) 19…Qxc3 och så vidare.
Var är bästa rutan för svarts dam?
17…Qe5? Damen behandlas något vårdslöst i det här partiet. Riktigt var 17…Qc7 för att även planera att ställa damen på den klassiska diagonalen a7-g1. 18.Bf3 N7f6 18…Qxc3 19.Bg5 och vit har bra spel för minusbonden.
Vad är vits starkaste fortsättning?
19.Bd2?? Löparen på c1 misshandlas å det grövsta i det här partiet. 19.c4! var absolut nödvändigt. En tänkbar fortsättning kunde ha sett ut så här: 19…Nc3 (19…Qxa1? 20.cxd5 och vit har klar fördel. I den här ställningen är löparparet mycket starkt. Till exempel 20…Qe5 21.Bf4 och vit har goda vinstchanser efter 21…Qe7 22.d6 Qe6 23.Qa4 g5 24.Qa5 Kb8 25.Qxg5) 20.Bf4 Rxd1+ 21.Rxd1 Ne2+ 22.Bxe2 Qxe2 23.b5 Ng4 24.Qf3 med ömsesidiga chanser. 19…Ne3 Svart vinner material. 20.Qxf7? 20.Qb2 Nxd1 21.Rxd1 Rhe8 följt av …Ne4 förlorar visserligen också men det är en stor skillnad att vara kvalitet över och torn över. 20…Nxd1 21.Qxg7 Eller 21.Rxd1 Rxd2 22.Rxd2 Qe1# 21…Rhe8 22.Rxd1 Rxd2 0-1
Laddar ...
Senaste kommentarer