Schacksnack

Svik inte de yngsta genierna, Björklund. På detta sätt inleder Antonia Krzymowska, som har tävlat i schack sedan hon var barn och är en bakom ”World Chess News” (Mitt i Schack) , ett långt debattinlägg i Kvällsposten i dag. Hon fortsätter:

Utbildningsminister Jan Björklund har presenterat ett förslag genom vilket spetsklasser ska införas från årskurs 7 i syfte att samhället ska tillvarata ungdomars specialbegåvningar. Både jag och alla mina fem syskon har alltid haft det väldigt lätt för oss i skolan. Våra föräldrar var väldigt måna om att se till att vi ständigt skulle utmanas och utvecklas och stöttade och motiverade oss därför alltid i våra akademiska strävande… 

Bara genom mitt engagemang i schacket har jag träffat på hundratals exrtremt begåvade, motiverade och framåtsträvande barn och ungdomar, och jag kan omöjligt ha stött på alla som finns…

 

Under väldigt lång tid har Schacksnack fått e-mail och telefonsamtal om att det skulle finnas en möjlighet att diskutera utan att kommentarerna var knutna till inläggen på startsidan. Dessa önskemål har uppfyllts genom att en ”Förslagslåda”, för några veckor sedan, installerades i högerspalten. Debattlusten har inte nått den nivå som mängden önskemål pekade mot. Det finns tre ämnesgrupper – ”SM 2011″, ”Allsvenskan” och ”Allmänt” - men är det så läsarna önskar fler, hör av er så fyller Schacksnack på.

Arrangören för SM-turneringarna 2011 – Västerås SK – har uttryckt önskemål om att Schacksnack skulle ge läsarna möjlighet att komma med förslag om vad som behövs för att arrangemanget skall bli optimalt. Med anledning av detta finns det i högerspalten från och med i dag en permanent Förslagslåda. Den är inte kopplad till inläggen på startsidan men naturligtvis finns denna kommentarsmöjlighet kvar. Utöver  ”SM 2011″ finns det också utrymme för att  ha synpunkter på ”Allsvenskan” och ”Allmänt” om hur svenskt schack kan förbättras. Klicka och skriv och ta för vana att ofta titta till lådan! Det har varit en del om ”SM 2011″ tidigare och det skall göras ett försök att enkelt flytta över texterna någon av de närmaste dagarna.

Bo Berg kommer den närmaste tiden att ställa frågor via e-mail till ledamöterna i Centralstyrelsen (CS). I dag har turen kommit till Peter Halvarsson som efter kongressen i Lund för en tid sedan tog över rollen som skattmästare i Sveriges SF.

Tidigare publicerad intervju: Sven-Olof Andersson

I SSF:s § 9 står det följande:
”§ 9  Styrelse
Styrelsen består av ordförande, skattmästare samt ytterligare elva ledamöter. Ordförandens mandattid är ett år. Övriga väljs på två år, med halva antalet varje år. Styrelsen konstituerar sig själv i övrigt varvid en av ledamöterna skall utses att vara skattmästare.”  

Det utrycks inte, men nästan, som att skattmästaren har en roll över de övriga ledamöterna. Hur uppfattar, Du, Peter detta för ditt nya uppdrag? Är det lite för mer än att, ”bara vara”, ledamot?
- Jag ser det inte som att skattmästaren har en roll över de övriga ledarmöterna utan att skattmästaren har ett arbetsområde inom CS. Hela CS är genom lag gemensamt ansvarig för SSF ekonomi och beslut. Skattmästaren är den som CS utsett till att kontrollera att CS beslut efterföljs ur ett ekonomiskt perspektiv samt att hålla ett vakande öga på förbundets ekonomi i ett långsiktigt perspektiv genom att påpeka felaktigheter, ge goda råd och dela ut pekpinnar.

Uppfattar, du Peter, detta val som att du har ett större ansvar än övriga ledamöter?
- Jag tolkar frågan som att den handlar om skattmästaren har större ekonomiskt ansvar än andra ledarmöter. Skattmästaren har ett ansvar att utföra det arbete CS beslutat om, men som jag skrev i den tidigare frågan är det inte skattmästaren som har det ekonomiska ansvaret för SSF, det har CS gemensamt.

Anser Ni att den nuvarande formuleringen i stadgarna är tidsenlig?
- Frågan har diskuterats i CS under våren, men vi har ännu inte kommit till någon slutsats. Därför vore det fel av mig att uttala mig i frågan.

 Bo Berg kommer den närmaste tiden att ställa frågor via e-mail till ledamöterna i Centralstyrelsen (CS). Först ut att svara är mångårige skattmästaren i Sveriges SF Sven-Olof Andersson som efter kongressen i Lund överlämnade uppdraget till Peter Halvarsson

I SSF:s § 9 står det följande:
”§ 9  Styrelse
Styrelsen består av ordförande, skattmästare samt ytterligare elva ledamöter. Ordförandens mandattid är ett år. Övriga väljs på två år, med halva antalet varje år. Styrelsen konstituerar sig själv i övrigt varvid en av ledamöterna skall utses att vara skattmästare.” 

Det utrycks inte, men nästan, som att skattmästaren har en roll över de övriga ledamöterna. Hur har, Du, Sven-Olov uppfattat det under dina år som skattmästare? Anser Du att den nuvarande formuleringen i stadgarna är tidsenlig? 

Mina år som ledamot i styrelsen inleddes 1989 (inledningsvis suppleant med obligatorisk närvaroplikt, de två suppleanterna hade då rollen att alternera som protokollförare). Rollen som skattmästare fick jag 1993-1994, efter Ingvar Persson. Redan då klarlades att rollen inte skulle innefatta ansvar för löpande kassahantering etc. Eftersom jag arbetade vid skattemyndigheten (sedermera Skatteverket) klargjordes också rollens innehåll så att den inte skulle kunna betraktas som otillåten bisyssla i förhållande till min civila anställning.

I mitten av 1990-talet tog dåvarande SSF-ordföranden Christer Wänéus och jag tog fram en helt ny kontoplan och i samband därmed tog jag fram en modell i Excel för ekonomisk uppföljning med specifikationer på SSF-, kommitté- och kontonivå med fördelning på budget, utfall, jämförelser mot tidigare år etc. Detta som underlag för analys och för kommittéernas m.fl. egna kommentarer. Ansvar för att budget hålls och attestansvar för räkningar har åvilat kommittéordföranden (motsvarande) enligt särskilda rutiner. Ansvar för löpande bokföring har åvilat kansliet.

Jag har för egen del inte vid något tillfälle kombinerat rollen som skattmästare med budgetansvarigt kommittéordförandeuppdrag utan varit fristående. Vid något tillfälle har diskuterats frågan om inrättande av ekonomikommitté, finansutskott eller dylikt, dock utan att beslut tagits om detta eftersom arbetsutskottet (AU) ansetts kunna bereda dylika frågor i förekommande fall innan föredragning i styrelsen i dess helhet. 

Rollen har hela tiden för min del utgjort eller jämställts med en funktion som ekonomisk controller, innefattande bl.a.:
- Samordningsansvar för det årliga budgetarbetet (kommittéernas m.fl. äskanden, bearbetning, processen inom styrelsen, sammanställning av info-underlag till kongressen osv.)
- Ekonomisk uppföljning, grundad på bokföringsrapporter från kansliet; sammanställningar med kommentarer inför varje styrelsemöte och jämförelsesiffror från motsvarande tidpunkter vid närmast föregående år; sammanställning av rapporter inför styrelsemöten med egna kommentarer; tillfälle för varje kommitté (motsvarande) att avge synpunkter innan varje styrelsemöte och i förekommande fall ytterligare genomgång vid styrelsemöten
-Ekonomisk prognos, företrädesvis under andra halvan av verksamhetsåret och grundad på kommittéernas (motsvarande) egna redovisningar av återstående aktiviteter med prislappar
-Ekonomisk likviditetsanalys, företrädesvis grundad på kansliets egen redovisning av kassaflödet; har främst gällt i de fall likviditeten kunnat befaras bli ansträngd i avvaktan på utbetalning av statliga bidrag
-Bokslutsarbete; uppföljning och intensifierad samverkan med kansliet och revisorer efter första bokslutsframtagning; gäller framförallt interimsposter av olika slag samt upprättande av ekonomisk årsredovisning med siffersammanställningar och fotnötter (se specifikationer i tidigare verksamhetsberättelser)
-Ekonomisk årsredovisning för fonder (Martin Andersson resp. Erik Olson)
-Särskilda ekonomirutiner i vissa fall (projekt etc.)
-Medverkan vid framtagande av policydokument, ett arbete som kan betraktas som ständigt pågående; uppdrag ligger f.n. bland annat på mig för upprättande/uppdatering av policys för bl.a. tjänsteresor, intern och extern representation
-Stöd vid ärendehantering av ekonomisk art (t.ex. argumentationsunderlag vid skatteärenden och andra myndighetskontakter). 

Stadgarna
För min del har jag inte tidigare ifrågasatt stadgarna på den här punkten. Personligen kan jag nu tycka det är inkonsekvent att i stadgarna särskilt angivna roller ska väljas av kongressen i det ena fallet (ordföranden) men inte i det andra (skattmästaren). Mot bakgrund av vad jag nämnde vid kongressen – jfr även styrelseprotokoll 2010-04-24—25, § 8 b) samt protokoll 2010-07-02, § 8 d) – skulle det enligt min mening inte vara helt fel att ompröva i vad mån rollen som skattmästare även fortsättningsvis ska föreskrivas i stadgarna. Detta med anledning av kansliets under våren utvecklade tekniska möjligheter till ekonomisk uppföljning och egen kompetens för hithörande frågor, inklusive ekonomisk årsredovisning m.m. till verksamhetsberättelsen. Om rollen å andra sidan ska bibehållas kunde enligt min mening för kongressen lyftas fram vad som hittills gällt – och som jag också berättat om vid så gott som varje kongress i samband med ”ekonomipunkten”. Har styrelsen förändrat, eller avser förändra, innehållet i rollen bör detta enligt min mening redovisas vid kommande kongress.

Allsvenska kommittén vill gärna ha igång en debatt om det Allsvenska systemet. De anser att Schacksnack är rätt forum för detta. Välkomna med era kommentarer!

Då debatten gick högt och åsikterna om superettan var starka vid införandet för snart tre år sedan har jag förväntat mig en intensivdebatt om den framtida allsvenskan med schacksverige men trots att det nu bara är några få månader kvar till kongressen är det ganska lungt i frågan. Vi ser gärna att alla med konstruktiva idéer hör av sig för att underlaget för ett framtida beslut blir så bra som möjligt. AK kommer att lämna sitt förslag till styrelsen i mitten av april men fram till den sista mars och några dagar in i april kan man definitivt påverka ledamöterna. /Från Allsvenska Kommittén. 

Inbjudan till samtal om framtiden för det allsvenska systemet. 
Förslag från Allsvenska kommittén om Elittserien och Superettan.

Bengt Wihlborn, Växjö SK, har tillsänt Schacksnack tre ämnen som han skulle vilja diskutera för att få veta vad folk tycker, men kanske också för att väcka en och annan tanke…

Vadå´ mästare!?
Efter några års bortavaro från mästarklassen i SM kan jag efter klass I segern i Kungsör ta upp frågan utan att verka alltför ”avundsjuk”!

Jag är väl ingen ”mästare”! Känns fel att tillhöra samma titelskara som t ex Anders Eriksson m fl. Skaran av ”mästare” är alltför stor i Sverige! Känns genant att inför en utländsk spelare kalla sig för ”mästare”! Nu reduceras SM-gruppen…. Mästarelit reduceras….. Förslag: Tillhör du mästarelit så innehar du också med automatik titeln ”mästare” oavsett internationella meriter. Vi i mästarklassen reduceras till ”mästarkandidater”!! I stället för inflation så för en gångs skull deflation!!

En ”reform” som dessutom är helt gratis! Vad tycker ni…?? Ett klubbslag så är det klart! 

Hur/när räkna ratingtal?
Vid införandet av ratingtal som grund för rankinglista fanns det uttalat (kanske ej skriftligt!?) en avsikt att framräkna en förändring när det bl a fanns 1) en dragserie 2) en betänketid som motsvarade ca 3 min/drag (två timmars ”blixt” innefattades alltså inte från början). Därefter har det mig veterligen tillämpats på många olika sätt. Mot bakgrund av digitalklockans införande florerar det idag en uppsjö av olika betänketider. När , var, hur tycker Ni att det ska tillämpas idag? (Vi bortser från särskild hantering av yngre kadetter, miniorer o slike)

Minska kraven för mästarkandidaterna!
Nu reduceras SM-gruppen…. Mästarelit reduceras….. Standarden i mästarklassen (mästarkandidater!?) ser alltså ut att till allas(?!) gagn och nöje höjas avsevärt. Rimligt är väl att nu återgå till det tidigare kravet (50% – 0,5) för att kvarstå i klassen. Se på alla starka turneringar där 50% ofta innebär en ganska hög placering. Så var det också på ”min tid” i mästarklassen innan mästarelitklassen skapades. Vad tycker ni?? Dags för ändring? Samma krav som i andra klasser!?

För ungefär ett år sedan, närmare bestämt den 10 augusti, gick citerad text med kommentarer att läsa på Schacksnack under rubriken Gubbpropp?!. Det framgår av denna att förra året fanns två spelare födda 1983 eller senare bland Sveriges 33 högst rankade. I år finns det fem, bland samma antal, som är 25 år eller yngre – IM Nils Grandelius, IM Hans Tikkanen, IM Erik Blomqvist, (IM) Viktor Nithander och IM Daniel Semcesen – på FIDE:s ”Top Country” lista, över landets bästa spelare, per den 1 juli.

Än en gång vill Schacksnack ställa Sandströms frågor under debatt, om ni fortfarande anser att de är relevanta och som tillägg till dessa: Har vi blivit mer än dubbelt så bra på ett år?

Ett bra sätt att mäta återväxten av talanger  – det må gälla schack eller vilken ”vanlig” idrott som helst – är att se hur många relativt unga utövare som ligger högt placerade på landets rankinglista. Om vi drar gränsen vid 25-åringar, alltså spelare födda 1983 och senare, hittar vi för svenskt schacks del två spelare, Axel Smith och  Hans Tikkanen, bland de 33 främsta på vår nationella ranking.

Jämför vi med världsrankingen visar det sig att 16 av de 33 främsta – alltså nästan hälften – på denna är födda 1983 eller senare. Skillnaden mellan bäste svensk och bäste ickesvensk på världsrankingen för 83:or och yngre är dessutom nästan 350 elopoäng.

Frågorna jag vill ställa under debatt är: Varför är återväxten i svenskt schack inte bättre? Vem bär ansvaret ? Vad kan göras nu?

(Jag har all respekt och sympati för de unga talanger som kämpar på nu – inte minst i LASK. Men statistiken talar sitt tydliga språk!) 
Anders Sandström, LASK

Lars Dock har varit väldigt kritisk, vilket inte minst framgått av hans diskussion på Schacksnacks kommentarer, till hur resultatet (4-4) kom till i matchen mellan Örebro SS och Rödeby SK i sista ronden i Superettan. Han har därför ställt några frågor till regelorakelt Guert Gijssen på ChessCafe för att höra hans uppfattning. Gijssens svar kom idag och bifogas utan kommentarer i övrigt.

Question In the second highest level for teams in Sweden, in a last round match between Örebro SS and Rödeby SK, the following occurred:

Both teams coaches talked about making a deal before the match. Then they both approached the arbiter asking if it was OK to make a deal for the result 4-4. Only this result would make both teams not risking moving down. The arbiter answered absolutely no. The match began. Twenty-two minutes later all games were drawn. The final standings were 4-4. The shortest game was three moves and the longest ten moves. One club therefore got degraded.

Some argue that this is the most crystal clear case of making a deal. If it’s legal, any deal is possible if both parties agree. Others argue that players are free to make a draw whenever they want. And that it can’t be wrong asking an arbiter a question.

Question 1 Is this acceptable?

Question 2 If not, what should be the appropriate result of their actions?

Question 3 Any other aspects? Lars Dock (Sweden)

Answer I can imagine that many will think that it was an arranged result, but it is very hard to prove. Two Articles of the Laws of Chess come to mind:

Article 5.2.c: The game is drawn upon agreement between the two players during the game. This immediately ends the game. (See Article 9.1)

Article 12.1: The players shall take no action that will bring the game of chess into disrepute.

In team competitions it happens very often that both teams are satisfied to make a draw, because in this case both teams achieve something they want; for example, to maintain their standings in their league. So they do not like to take any risk and they make only draws.

It is very difficult, in fact almost impossible, for the arbiter to prove that it was prearranged. The arbiter was right not to accept eight draws in advance, because according to Article 5.2.c it must be agreed during the game, but, if the evidence is not clear, the arbiter has to accept the results.

I remember my appearance as captain of the Dutch team during the European Team Championship in Plovdiv 1983. In the last round of this event the captains of the USSR team and the Hungarian team walked together from board to board and informed the players to agree to a draw. Only Romanishin refused. I was furious and apparently naïve, because according to the arbiter nothing was wrong. The final result was that the Dutch team came fourth instead of third. I can imagine that the team mentioned in your question, which has to play in the next competition in a lower league, was not very happy and had a good reason to protest.

När utmanarmatchen mellan Veselin Topalov och Gata Kamsky skulle börja spelas för ett par veckor sedan kom det upp ett kryptiskt meddelande under brädet, som skulle visa partiet. Där stod att det var förbjudet för andra än ”Playchess” att återge dragen eller visa direktsändningen under spelets gång. Det var ingen som brydde sig om detta men arrangören skickade skarpa varningar till sajter som ändå gjorde det och de tog förvånande nog notis till detta. Det skall bli intressant att följa debatten som så smått har blossat upp. 

Har man ensamrätt till ett drag? Vem har ensamrätt till ett drag i en öppning, som upptäcktes för 30 år sedan? Ja, frågorna är många…

Stephen S. Power alerts us to an ongoing debate in the chess world over the question of whether or not you can copyright a chess move. Specifically, the current debate arises from a demand by the Bulgarian Chess Federation that certain websites stop ”live broadcasting” a chess match, saying that it violates copyright law. I’m certainly not familiar enough with Bulgarian copyright law to know if it actually could be interpreted in such a ridiculous manner, but in the US, at least, lawsuits have clearly stated that reporting on the facts and data from a sporting event is perfectly legal under copyright law. Most of the article focuses on the philosophical questions concerning whether or not a chess move can be ”owned,” but it’s hard to think about the issue in any terms and come up with a good explanation for how such a move could be covered by copyright law. If you take that to the extreme, it would mean that you simply couldn’t play chess. Whoever played the first few games would ”own” most of the opening moves and everyone else would be out of luck. I imagine that the copyright supporters might insist that this would only force other players to use new moves, thereby increasing their creative output. Yes… I’m being sarcastic here, but it does highlight just how silly it is to even think about the idea of copyrighting chess moves, or even a collection of chess moves in terms of ”broadcasting” a match.

Artikeln på ”techdirt”