• Lag-EM 2019
  • Nils Grandelius i Sydsvenskan idag
  • Sinquefield Cup 2019
  • SM i Eskilstuna 2019
  • Tidigare...
Läs de 2 kommentarernaLag-EM i Batumi har dragit igång och för svenskt vidkommande kan man, förutom herrlaget i den öppna klassen, fokusera på damlaget med GM Pia Cramling, Ellinor Frisk, Anna Cramling Bellon, Borislava Borisova och Siv Bengtsson. Den förstnämnda och de två sistnämnda spelade nämligen tillsammans för hela 41 år sedan i Buenos Aires 1978 och bättre laganda än så går knappast att få. Här har lagkaptenen Juan Manuel Bellon Lopez lagt fokus på denna så underskattade kvalité till förmån för kortsiktigt tänkande som bygger på Elotal eller tillfälliga formkurvor. Lagschack är inte samma sak som individuellt schack där det senare bygger på ett parti till skillnad från flera spelade partier. Remier i rätt läge kan leda till ökade vinstchanser om det leder till psykologiska fördelar i form av att de övriga lagkamraterna får färgövertag eller högre genomsnittsrating.









KommenteraDet går att läsa om Sverigeettan GM Nils Grandelius, 45:a på världsrankingen, på sportsidorna i Sydsvenskan idag, sista augusti. Han berättar bland annat att han tränar schack sex timmar om dagen  med hjälp av schacklitteratur och dator och jämför det med att göra en tenta. Han tränar också fysiskt fyra gånger i veckan. Han tror att han kanske kan bli topp-20 i världen. Han kommer att delta i utslagstävlingen World Cup i Khanty-Mansiysk där han förhoppningsvis får mäta sina krafter med den yppersta världseliten i slutronderna.









KommenteraDen sjunde upplagan av Sinquefield Cup börjar idag och nyheten för året är att tävlingen, som för övrigt är den starkaste i U.S.A, spelas med 12 deltagare istället för 10. I första ronden har vi dessa möten: Ding Liren-Wesley So, Levon Aronian-Maxime Vachier-Lagrave, Magnus Carlsen-Anish Giri, Ian Nepomniachtchi-Wiswanathan Anand, Hikaru Nakamura-Fabiano Caruana och Sergej Karjakin-Shakhrijar Mamedjarov. Carlsen är givetvis stor favorit och vill förstås revanschera sig efter att inte ha tagit de snabbare partierna, som spelades för några dagar sedan, på blodigt allvar. Det lär han dock göra denna gång om han inte ska förlora sitt anséende som världsmästare och undvika förödmjukande skriverier i norsk massmedia som inte riktigt förstår skillnaderna på blixtschack, snabbschack och klassiskt schack. Enligt Carlsen är det nämligen den sistnämnda spelformen som är den seriösaste. Sinquefield Cup saknar dock tyvärr dragserie vilket skulle ha lyft den spelformen ett steg i rätt riktning. Chris Bird är tävlingsledare









Läs de 3 kommentarernaIdag börjar Sverigemästarklassen sina tävlingar under SM i Eskilstuna. Lottningen i första ronden: GM Jonny Hector- GM Pontus Carlsson, FM Kaan Kücüksan-GM Axel Smith, IM Linus Johansson-GM Tiger Hillarp Persson, GM Pia Cramling-IM Rauan Sagit, GM Erik Blomqvist-IM Michael Wiedenkeller. SM-gruppen är både stark och öppen så vem helst kan ta hem segern. En farlig uppstickare som Kücüksan kan absolut inte räknas bort. Det var längesedan vi hade ett sådant jämnt SM och detta beror på att GM Nils Grandelius och GM Hans Tikkanen inte är med och kämpar om Sverigemästartiteln. Den förstnämnde har inte rosat SM-marknaden, som han borde, med tanke på sin super-GM-status, och Tikkanen är säkert mätt på SM-titlar och har andra prioriteringar. Mästar-Elit: FM Harald Lögdahl-IM Dan Cramling, FM Erik Malmstig-IM Tommy Andersson, IM Bengt Lindberg-Anders Wengholm, Joakim Nyander-FM Jung Min Seo, FM Tom Rydström-GM Thomas Ernst. Mitt stalltips är att Lindberg blir en tuff nöt för de övriga deltagarna att knäcka.









Läs de 8 kommentarernaEn svensk schackbok - Schackets mästare - I huvudet på Ulf Andersson - har äntligen skrivits om Ulf Anderssons makalösa bedrifter i schackvärlden. Glenn Ek på Sportförlaget i Västerås visade ett genuint intresse efter en förfrågan av författarna. Schack har de senaste årtiondena alltmer betraktats som en sport med den snabbare betänketiden så schack bör klassificeras även i det facket. Andra populära kategorier är annars spel, vetenskap eller konst. Frilansjournalisten och schackälskaren Robert Okpu har tillsammans med språkläraren och IM Thomas Engqvist arbetat med boken i ur och skur och den har sänts till tryckeriet och planeras att säljas under SM i Eskilstuna 5 juli. På Schack.se finns djupintervjuer med Okpu och Engqvist som var för sig ansvarat för biografi- respektive partidel. Det finns också en fotodel med fotografier som de flesta aldrig har sett tidigare. Boken bör alltså tilltala tre kategorier, de som gillar biografier, de som vill se Uffes angreppspartier med moderna, pedagogiska kommentarer och de som vill se de nya fotografierna. Den boken som saknats i den svenska schacklitteraturen har alltså äntligen skrivits....









Läs kommentarenEn av världens genom tiderna starkaste spelare, Ex-världsmästaren Vladimir Kramnik, 43 år, har på Tata Steel-turneringens hemsida meddelat att han avslutat sin professionella karriär. Bakgrunden är att han tycker han uppnått allt som kan uppnås som schackspelare och nu vill ägna sig åt att undervisa schack för barn. Han nämner att det han varit med om som schackspelare varit ovärderliga mänskliga erfarenheter. Vi som följt Kramniks schackkarriär och upplevt milstolpen i schackhistorien när han besegrade Kasparov år 2000, med remivapnet Berlinvarianten i Spanskt, får vara tacksamma och nöjda över alla de partierna han producerat ända fram tills nu och önska honom lycka till och all välgång med sina framtida projekt.









KommenteraAlingsås Schacksällskap fyller 100 år 2019 och som ett led i firandet kommer det att arrangeras en parturnering i Alingsås 4-5 maj. Idag - 26 januari - är det premiär för turneringshemsidan. Jonas Dahlgren









KommenteraDen 48:e upplagan av Rilton Cup har startat igång och som vanligt är det ett starkt startfält med hela 26 stormästare och 34 IM. Sammanlagt är det 161 deltagare i Rilton Cup. De övriga tävlingarna Rilton Elo och Rilton 1800 har 153 respektive 85 deltagare. Det höga deltagarantalet säger något om Rilton-tävlingarnas popularitet. Det är nog ingen nackdel att Rilton spelas i centrala Stockholm på Scandic Continental mittemot Centralstationen. Rilton-tävlingarna pågår traditionsenligt från och med idag 27 december till 5 januari med fridag på Nyårsdagen. Livesändningar kl. 15.00 (rond 5 och 9 kl. 12.00) med Fiona Steil-Antoni som värd flankerad av Harry Schüssler, Ulf Andersson och Jonathan Westerberg i nämnda ordning under separata dagar.









jun 22

Paul Morphy, New York 1859 (Foto: Wikimedia)

En av världens genom tiderna största schackgenier Paul Morphy föddes idag för exakt 182 år sedan. Paul Morphy anses, med undantag för det franska schackgeniet och musikkompositören Francois-André Danican Philidor (1726-1795), vara den förste positionsspelaren i schackhistorien. Före honom var det romantiskt schack som dominerade i Spanien, Italien och Portugal på 1500-talet med Ruy Lopez, Leonardo och Damiano som de mest prominenta. På 1600-talet var det det italienska geniet Greco som utvecklade taktiska idéer som kvävmatten och det klassiska löparoffret.

Med Morphy ändrade schackstrategin radikalt riktning tack vare ingående studier av den förste officielle världsmästaren Vilhelm Steinitz som lyckades med bedriften att kodifiera Morphys partier och med hjälp av dem, och senare lärjungar som Lasker och Tarrasch, transformera schack till vetenskap. Idag är det vardagsmat för de stackars själar som inte har blivit uppslukade av datorernas varianter. Stora schackgenier som Réti, Botvinnik, Fischer och Karpov förstod värdet av att, liksom Steinitz, göra ett ingående studium av Morphys geni, framför allt när det gällde studiet av det öppna spelet där han var förelöpare för hur den typen av spel skulle behandlas optimalt. Genom att studera det öppna spelet grundligt, som Steinitz gjorde med Morpys partier, kunde också principerna för det slutna spelet utvecklas eftersom det ena gav det andra.

Det finns ingen spelare som det har skrivits så många böcker om i schacklitteraturen som Morphy och själv har jag i min ägo elva böcker som uteslutande handlar om honom. Den spelare som inte förstår Morphy kan inte och kommer aldrig att förstå schack i grunden. Med minsta utvecklingsförsprång eller enstaka bondeavbyte blir Morphy tillämpbar i alla faser av ett schackparti.

Morphy hade inget värdigt motstånd under sin storhetstid när han ankom till London på sin födelsedag 1858 med ambitionen att utmana Howard Staunton i en inofficiell VM-match. Den senare tackade nej då han tyckte det var bättre att framhålla sin amatörstatus genom skriva en bok om Shakespeare än att ta sig an det största schackgeniet världen då någonsin hade skådat. Angreppspelaren och matematikläraren Adolf Anderssen, som vann den internationella turneringen i London 1851, ville lyckligtvis ta sig an Morphy och det blev också ett möte mellan de i Paris i december. Anderssen representerade det romantiska schacket och Morphy det positionella och det var den sistnämnda strategin som segrade. Detta har beskrivits utförligt i Rétis klassiker Modern ideas in Chess.

Inför matchen hade Anderssen inte fått tufft tävlingsmotstånd på flera år och Morphy hade feber på grund av influensa så förutsättningarna var knappast optimala för någon av de. Morphy förlorade det första partiet efter svagt spel i öppningen. Det andra partiet blev remi.

Här är tredje partiet från den inofficiella VM-matchen:

Morphy,Paul – Anderssen,Adolf [C65]
Paris 1858 (m/3)
[Engqvist]

1.e4 e5 2.Nf3 Nc6 3.Bb5 Nf6 4.d4 Idag är 4.0-0 eller; 4.d3 de populäraste dragen men eftersom Morphy föredrog ett öppet eller åtminstone ett halvöppet spel spelade han hellre så här. 4…Nxd4 5.Nxd4 exd4 6.e5 c6 7.0-0 7.exf6 besvaras förstås med 7…Qa5+. Däremot var 7.Qxd4 ett konkurrerande alternativ till textdraget. 7…cxb5 Det var sundare att flytta springaren till d5 eller g8 för att undvika att försvaga bondestrukturen. Anderssen visar här att han inte tänker positionellt som Philidor hade gjort som sa de bevingade orden att ”Bonden är schackspelets själ” För Anderssen var pjäserna schackspelets själ.

Vad är vits starkaste fortsättning?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.Bg5! 8.exf6 Qxf6 9.Re1+ Be7 10.Qe2 hade kunnat besvarats med 10…a6 följt av …d5 och …Be6. Anderssen trodde kanske att Morphy strävade efter denna ställning och underskattade eller missade det smartare mellandraget. 8…Be7 8…h6?? 9.Re1! hade lett till omedelbar katastrof. 9.exf6 Bxf6 9…gxf6 hade förstört svarts bondeställning på kungsflygeln och det hade nog besvarats med 10.Bf4! eftersom 10.Qxd4 lett till dambyte efter 10…Qb6 då 11.Qc3 förlorat pjäs efter 11…b4. 10.Re1+ Kf8 11.Bxf6 Qxf6 Det är ingen tvekan om att vit har tillräcklig kompensation för bönderna eftersom d4-bonden är svag i kombination med att svart ligger kraftigt efter i utvecklingen. Vit kommer att hinna ut med sitt damflygeltorn innan svart kan göra desamma. 

Hur hanterar vit bäst sitt utvecklingsförsprång?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.c3 12.Re4! följt av Rxd4 var det enklaste eftersom löparen på c8 inte kan utvecklas till b7 på grund av att d7-bonden faller med ett resulterande aktivt torn på sjunde raden. Morphy vill dock få ut sin springare till c3. På den här tiden rekommenderades 12 Na3 och Morphys drag var tänkt som en förstärkning. 12…d5 12…b6! 13.cxd4 Bb7 var riktigt men vit har fortfarande tillräckligt med kompensation för den offrade bonden eftersom svarts båda torn är outvecklade. Vi vet inte vad Morphy hade spelat men ett positionellt uplägg hade varit 14.a3 (14.Nc3 b4) 14…g6 15.Nc3 Kg7 16.d5 och med begravning av löparen kan vit i alla fall försäkra sig om att ha positionell kompensation. 13.cxd4 Be6 14.Nc3 a6 14…b4 15.Nb5 var säkert Morphys intention. 15.Re5 Ett konkurrerande alternativ var 15.Qd2 men som vi ser av partifortsättningen ville Morphy bibehålla möjligheten att utveckla damen till b3. 15…Rd8 15…g6 hade varit sundare då svart knappast behöver oroa sig för det onödiga bonderovet 16.Nxd5?! Bxd5 17.Rxd5 Kg7 med det lite bekvämare spelet för svart. Vit bör istället på Ulf Andersson-manér fokusera på en svartfältsstrategi eftersom det är där han har sitt positionella övertag. 16.Qb3 Qe7 16…g6 hade besvarats med 17.a4 bxa4 18.Qxb7 och svart har fler svaga bönder än vit. 17.Rae1 Morphy älskade att ställa damflygeltornet på e1. Morphy har med eftertryck visat att utvecklingsprincipen är viktigare än den materiella för nu har han ju i princip ett extra torn att spela med. 17.a4 hade dessutom besvarats med 17…b4

Hur fortsätter svart lämpligast?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17…g5?? Ett antipositionellt drag. Om g-bonden ska flyttas i detta nu ska den bara gå ett steg. Bra var annars 17…Qd6 för att ta sig ur trycket på e-linjen. 18.Qd1 Ännu effektivare var 18.Ne2! för att manövrera springaren till g3 och damen till e3. Även brejken f4 kan komma ifråga beroende på hur svart spelar. 18…Qf6? Stabiliseringsdraget 18…h6 var nödvändigt men sådana säkringsdrag var inte Anderssens forte som var mer inriktad på angrepp eller försvar. 19.R1e3 Ett av grundmålen med Morphys öppningsprinciper är att komma före motståndaren med sina torn och detta parti är i detta avseende illustrativt. 19.Qd2 h6 20.Ne2 hade dock gett svart större besvär vid korrekt spel. Vit kan manövrera tornet till f1 och spränga med f4. 19…Rg8??

Hur avgör vit partiet?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anderssen missar ett enkelt taktiskt trick.  Svarts ställning var fullt försvarbar efter 19…Kg7 då 20.Rg3 h6 21.h4 kan bemötas med 21…g4 med bara en liten fördel för vit som grundar sig på att vit kan manövrera springaren till f4 och ställa damen på d2. 20.Rxe6! 1-0

Ett av många Morphy-partier som kan betraktas som en prototyp hur man vinner mot spelare som försummar utvecklingen. Det som gjorde det här partiet frapperande var hur illa Anderssen behandlade sin bondeställning, speciellt draget …g5 glömmer man inte i första taget. Intressant också att Morphy lyckades vinna partiet utan att egentligen använda sin dam. Det var ju de aktivt utvecklade tornen som avgjorde partiet.

Det tredje partiet var vändpunkten i matchen eftersom det var Morphys första vinstparti. Det positionella sätt han vann partiet på måste ha känts förnedrande för den romantiskt inriktade Anderssen. Det krävdes sju vinster för att bli segrare och sju vinster uppnåddes redan efter elva matchpartier. Morphy hade bara släppt ifrån sig två förluster och två remier. Man kan därmed säga att Morphy blev inofficiell världsmästare efter segern mot Anderssen. Tyvärr drog sig Morphy så småningom tillbaka från schack eftersom det inte ansågs fint nog att vara professionell under denna tid.

Thomas Engqvist

 



jan 10

Grandmasters Yasser Seirawan, Maurice Ashley, and WGM Jen Shahade discuss the World Chess Championships 1886 through 1894: the reign of the first world king, Wilhelm Steinitz.



jul 09

Flamberg – Duras,O [C33]
Abbazia-turneringen, 1912

1.e4 e5 2.f4 exf4 3.Bc4 Nc6 GM John Shaw påstår i sin nya bok om Kungsgambit att detta springardrag är vederläggningen av varianten Löpargambit i Kungsgambit. GM Simon Williams har med sin ännu nyare DVD om Kungsgambit vederlagt Shaws analyser. 4.d4? F. Englund som har kommenterat partiet i TfS 2/1912 sätter frågetecken på detta. Långt bättre är 4.Nf3 skriver Englund men då borde väl 4…g5 vara bra? Red. anm. 4…Nf6 5.e5 d5 6.Be2 Textdraget förhindrar …Bg4. – Englund 6.exf6 dxc4 vore förmånligare för svart. – Englund 6…Ne4 7.Bxf4 f6 8.Nf3 fxe5 9.Nxe5 Nxe5 10.Bxe5 10.dxe5 Bc5 – Englund 10…Bb4+! 11.c3 0-0! 12.Bf3 12.cxb4 Nf2 – Englund 12…Qg5 13.Nd2


 

 

 

 

 

 

 

Svart drar och vinner.

13.cxb4 Qe3+ 14.Qe2 Qc1+ 15.Qd1 Qxb2 16.Nd2 Rxf3! 17.gxf3 Nxd2 analyserar Englund men Houdini 4 ser följande vackra variant som vederlägger Englunds analys: 18.Qxd2 Qxa1+ 19.Kf2 Qxh1 20.Qg5. Det hade alltså varit bättre att ta ut remischackar med 15…Qe3+ Red. anm. 13.0-0 Qe3+ 14.Kh1 Nf2+ 15.Rxf2 Qxf2 16.cxb4? Rxf3 17.gxf3 Bh3 – Englund 13.Bxe4 dxe4! – Englund Se ovanstående diagramställning. 13…Rxf3!! Det är verkligen ursäktligt att vit förbisåg detta kvalitetsoffer skriver Englund. 14.gxf3 14.Nxf3 Qxg2 15.Rf1 Nxc3 16.bxc3 Bxc3+ 17.Nd2 Bg4-+ Houdini 4 14…Qh4+ 15.Ke2 Qf2+ 16.Kd3


 

 

 

 

 

 

 

Hur fortsätter svart?

Se ovanstående diagramställning 16…Nxd2? 16…Nc5+ 17.dxc5 Bf5+ 18.Ne4 dxe4+ 19.fxe4 Rd8+ 20.Bd4 Bxc5 21.exf5 Bxd4 och svart vinner skriver Englund. 17.cxb4?


 

 

 

 

 

 

 

Matt i två drag.

Se ovanstående diagramställning. Med 17.Qe2! Ne4 18.Raf1 Qxe2+ 19.Kxe2 Nxc3+ 20.bxc3 hade nu vit kommit i fördel. – Englund 17…Nc4 0-1 ”Ett ytterst intressant parti.” – Englund 17…Bf5+ 18.Kc3 Qe3# Houdini 4

Det är intressant att göra dessa jämförelser mellan F. Englund och Houdini 4 och nog höll väl Englund en tillräckligt hög nivå med sina analyser för 102 år sedan? Vad säger läsaren?

Sveriges Schackförbund meddelar att det blir sommaruppehåll när det gäller att lägga in äldre TfS-årgångar på sin hemsida. Glädjande nyheter är dock att de 17 första årgångarna utlovas under hösten. Detta är något att se fram emot då de flesta av oss inbitna TfS-läsare inte har tillgång till just dessa. Många, särskilt den äldre generationen, har säkert samlingar från 50- och 60-talen och framåt i tiden men det blir betydligt glesare ju längre bak i tiden man går. Vad är det som är så intressant med ödesåret 1912? Många erinrar sig säkert detta årtal som det året då Sveriges störste författare August Strindberg (1849-1912) gick ur tiden, han som sensationellt blev utan Nobel-priset för litteratur. En annan tragisk händelse på internationell nivå var när Atlantångaren Royal Mail Steamer Titanic tragiskt gick under den 10 april på sin resa från Southampton till New York genom att kollidera med ett isberg och på bara ett par timmar sjönk till havets botten. Ur schacklig synvinkel anses 1912 som det sista året Rubinstein spelade på topp. En storhetsperiod som varade från 1907 till 1912. När sedan det första världskriget tog vid var Rubinstein sig aldrig lik vilket bland annat märktes i den stora Sankt Petersburgsturneringen 1914. I marsnumret kan man ta del av partier från turneringen i San Sebastian med storheter som bland andra Rubinstein, Nimzowitsch och Tarrasch. Partier från San Sebastian 1912 fortsätter att publiceras även i april, maj och juni-numret  men i det femte numret (april-maj) får vi också ta del av simultanpartier i Göteborg med Marshall som anförare. Stockholm 25 juni – 7 juli 1912 hade sin sjätte kongress med turneringar och det var fint deltagande då Aljechin kryddade tillställningen och var med i mästarturneringen. Detta är naturligtvis en höjdpunkt för den som vill spela igenom alla kommenterade partierna med Aljechin. Det spelades sammanlagt elva omgångar i den högsta gruppen. I sann demokratisk anda presenteras också samtliga partier från Första klassens turnering som varade i femton omgångar. Alla dessa partier kan man spela igenom från nummer 7-9. Stora spelare som Rubinstein, Aljechin och Marshall figurerar även i de sista numren av årgången i spridda partier och turneringar.

Vi ser nu fram emot de 17 årgångarna som återstår! Efter en välbehövlig semester ska tilläggas.



jul 05

Janowski – Capablanca [A46]
Havanna, 1913
[S. Tarrasch]

1.d4 Nf6 2.Nf3 d6 Härigenom får svart ett trångt spel och sådana är nu för tiden ej försvarsdugliga. Visserligen fordras dock fulländat mästerskap i angreppsföringen. 3.Bg5 Nbd7 Spelet kommer nu att likna Hanhams variant i Franskt springarspel. (1.e4 e5 2.Nf3 d6? 3.d4 Nd7?) 4.e3 e5 Nu är bondeställningen i centrum lika, men svarts figurer (Bf8 och Nd7) står trångt. 5.Nc3 c6 Detta drag var ej nu behövligt, men förr eller senare måste det dock göras, för att skaffa drottningen en väg ut. 6.Bd3 Be7 7.Qe2 Vit har gjort enbart ”normaldrag” och står redan bättre. Han flyttar nu drottningen för att sedan efter behag kunna rockera kort eller långt. 7…Qa5 För att efter lång rockad omedelbart övergå tilll angrepp med b7-b5. 8.0-0 Nf8 Springaren måste göra ett flertal drag för att bli ordentligt utvecklad. På så vis går mycket tid förlorad. 9.Rfd1 Bg4 10.h3 Vit erbjuder härmed skenbart ett bondeoffer. 10…Bh5 Efter 10…Bxf3 11.Qxf3 exd4 12.Bxf6 Bxf6 står två fördelaktiga fortsättningar till vits förfogande: I. 13.exd4 Bxd4? 14.Bc4 Bf6 15.Rxd6 och II 13.Ne4 Be7 14.Qg3. 11.dxe5 Efter en systematiskt genomförd utveckling övergår vit nu till direkta angrepp. Till en början öppnas en linje för tornet och därjämte skaffas en angreppspunkt på e5. Janowski behandlar hela partiet i klassisk mönstergill stil. 11…dxe5 12.Ne4 Nxe4 Detta drag kostar svart rockaden, vilket här visar sig vara av synnerligen vikt. Svart skulle i stället ytterligare ha stärkt punkten f6 genom 12…N8d7 hur lite det än kunde passa Capablancas planer, ty angriparen dikterar lagar för motståndaren. 13.Bxe7 Kxe7 14.Bxe4 Bg6 Något bättre hade nog varit att genast spela 14…Ne6 emedan springaren stod dåligt, men löparen däremot stod ganska bra. 15.Qc4! Ne6! Här kunde svart ha erövrat en pjäs med 15…f5 ty går löparen tillbaka, så kommer gaffeln e5-e4. Har månne Janowski räknat med denna möjlighet när han drog Qc4? Det är möjligt, ja t.o.m. troligt, då han har spelat hela partiet med full kraft, och uppenbarligen var väl disponerad varför man ej kan misstänka ett förbiseende. Har han förutberäknat den angreppsmöjlighet som finns efter f7-f5, så bör hans spelföring i partiet uppskattas så mycket högre. Har han det ej, så har hans geniala positionsinstinkt haft rätt. Efter f7-f5 skulle vit nämligen på följande sätt ha kommit i avgörande fördel; 16.Bxc6! bxc6 a) 16…Rc8 vore felaktigt på grund av 17.Qh4+; b) 16…e4 vore dåligt på grund av 17.Bxb7 eller ( 17.Nd4) 17.Qxc6 Ne6 (Istället för 17…Ne6 kommer endast 17…Rd8 i betraktande för att gardera tornet. Härpå följer 18.Rxd8 Qxd8 (Slår kungen med 18…Kxd8 så måste han falla för de vita figurernas angrepp efter 19.Rd1+) 19.Nxe5 Vit har nu 3 bönder för pjäsen, samt överlägsen ställning utan drottningbyte och med fortsatt angrepp, vilket dessutom då löparen av vit kan bytas bort nu ska pareras af en springare, en stor skillnad, då denne är vida svagare emot bönderna än löparen. Slutligen hotar vit att genast erövra en fjärde bonde, a-bonden, t.ex. efter 19…Qd6 genom (eller efter 19…Qb6 med 20.Rd1 Qxc6 21.Nxc6+ Vit är således även här i avgörande fördel.) 20.Qb7+) med nedanstående diagramställning:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Analysdiagram efter det plausibla 15…f5 16.Bxc6! bxc6 17.Qxc6 Ne6. Hur fortsätter vit?

I denna ställning har vit endast ett enda fullt tillfredsställande drag till sitt förfogande och det är ett problemdrag som avgör partiet: 18.Ng5!! (18.Rd7+ Kf6 eller; 18.Qd6+ Kf6 19.Rd5 Qc7 vinner han visserligen en tredje bonde för pjäsen, men med drottningbyte och utan överlägset spel.) På 18…Nxg5 vinner vit kvalitet med a) 18…Bf7 går ej på grund av 19.Rd7+ eller ( 19.Qd7+) b)garderingen 18…Qb6 strandar på 19.Qd7+ Kf6 20.Rd6; c) och på 18…Nc5 följer vinst för vit efter 19.Qd6+ Ke8 20.Qxe5+ Kf8 21.Ne6+; 19.Rd7+ Kf8 20.Qxa8+ Be8 jämte så många bönder han vill. Tillbaka till partiet: 16.b4 Qc7 Det är alltid fatalt när drottningens mäktiga styrka användes till att skydda en simpel bonde. 17.Bxg6 hxg6 18.Qe4! Härmed börja allvarliga svårigheter hopa sig för svart. Med f-bonden kan han tyvärr ej gardera, utan att prisgiva bonden g6. Efter 18…Rh5 felar detta torn i centrum, varmed vit fördubblar sina torn.18…Kf6 19.Rd3 Rad8 20.Rad1 Hotar dubbelt avbyte på d8 och därpå att genom Qh4+ intränga med drottningen. 20…g5 Svart har ständigt endast att välja mellan två svårigheter. 21.c4 Ständig förstärkning av vits spel! Nu ska följa c4-c5 jämte Rd6. 21…Rxd3 22.Rxd3 Rd8 23.Rxd8 Nxd8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vit vid draget. Hur fortsätter vit på bästa sätt?

Det är redan många figurer avbytta och man kan ännu ej se, att vit har erhållit någon påtaglig fördel. Om man skulle offentliggöra ovanstående ställning med påståendet ”Vit drar och vinner” så skulle väl ej många lösa problemet, även bland de starkaste schackspelarna. 24.h4! gxh4 25.Qxh4+ Ke6 26.Qg4+ Kf6 27.Qg5+ Ke6 28.Qxg7 28 goda drag har behövts för att åstadkomma detta jämförelsevis måttliga resultat. Nu går det emellertid med jättesteg, enär Janowski fortfar att lösa alla problem, som ställs i partiet. 28…Qd6 29.c5 Qd5 30.e4! Synnerligen näraliggande – om någon påvisar draget. 30…Qd1+ 31.Kh2 f6 Nu ställs ett nytt problem, som åter anses vara barnsligt lättlöst, av den för vilken lösningen visats. 32.Qg4+ Ke7 33.Nxe5 Härmed blir ställningen hopplös. 33…Qxg4 34.Nxg4 Ne6 35.e5 fxe5 Måhända hade svart haft större möjligheter att fiska grumligt vatten efter 35…f5 Sedan vit erhållit två förbundna fribönder, är intet mer att göra. 36.Nxe5 Nd4 37.g4 Ke6 38.f4 a5 39.bxa5 Kd5 40.g5 Kxc5 41.g6 Nf5 42.Kh3 Ng7 43.Kg4 Kd5 44.Nd7 c5 45.f5 c4 46.Nb6+ Det kunde även följa 46.f6 Ne6 47.g7 c3 48.g8Q c2 49.Qc8 etc. 46…Kd4 47.Nxc4 Kxc4 48.f6 1-0 Ett vackert parti! Av Janowski spelat klanderfritt och med fulländat mästerskap.

Dr Siegbert Tarrasch gör lärorika och tidlösa kommmentarer i de ca 100 år gamla numren av Tidskrift för Schack. (Foto: 1900, källa: Hartston W. The Kings of Chess, London 1985)

 

Det som är tacksamt när man bläddrar igenom just årgång 1913 är alla de kommenterade partierna från när och fjärran. I denna årgång är det exceptionellt många olika kommentatorer som figurerar och inte något riktigt turneringsfokus som i senare årgångar. Särskilt Dr Siegbert Tarraschs pedagogiska och klassiska kommentarer måste framhållas för den som vill lära sig att spela schack utifrån ett historiskt grundläggande perspektiv. Det ovanstående partiet är bara ett exempel bland flera från T.F.S. 1913 och är förhoppningsvis en katalysator att ta för vana att fördjupa sig i andra partier med ett liknande upplägg. Ta dig tid att spela igenom välkommenterade partier med svenska kommentarer för att få en bra motvikt till dator- och informatoranalyser som inte har tillgång till det skriftliga kommentarspråket. Detta är en skattkista som man kan använda för att nå djupare förståelse och därmed skaparglädje och framgångar som schackspelare.

Om du är intresserad av att spela igenom kommenterade partier från Tidskrift för Schack 1913 kan du klicka på denna länk så har du tillgång till samtliga nummer.