• Ny omröstning i högerspalten
  • SM i Uppsala 2025
  • Random Chess eller klassiskt schack?
  • Sinquefield Cup 2019
  • Tidigare...
Kommentera

Schacksnack har en ny omröstning längst upp i högerspalten. Frågan gäller huvuvida Gideon Ståhlberg, Ulf Andersson eller Nils Grandelius är att betraktas som Sveriges genom tiderna starkaste schackspelare. Det finns ju lite olika måttstockar att beräkna detta genom till exempel ratingprestationer, hårt motstånd över tid eller hur vederbörande har bidraget till schackets utveckling. Beroende på perspektiv och hur insatt man är i denna komplexa fråga kan svaren skifta. Vad säger Schacksnacks läsare?











Kommentera

Sverigemästarklassen och övriga grupper arrangeras i Uppsala 27 juni - 6 juli. Tio spelare kämpar om Sverigemästartiteln och dessa är i ratingordning: GM Platon Galperin, IM Isak Storme, IM Jung Min Seo, GM Erik Blomqvist, IM Martin Lokander, GM Tiger Hillarp Persson., IM Milton Pantzar, IM Hampus Sörensen GM Jonny Hector och IM Axel Falkevall. SM-gruppen är i år stark och öppen så nästan vem helst kan ta hem segern men det skulle inte vara osannolikt om GM Jonny Hector avgår med segern. I SM-sammanhang brukar gedigen erfarenhet väga mycket tyngre än tillfälliga ratingtoppar. Mästar-Elit: IM Michael Wiedenkeller, IM Ludvig Carlsson, IM William Olsson, FM Eric Thörn, IM Tommy Andersson, IM Bengt Lindberg, FM Joar Östlund, FM Alexander Ström-Engdahl, Andreas Landgren och Harald Ljung. Mitt stalltips är att FM Joar Östlund som är en starkt utvecklande spelare kommer att avancera till Sverigemästarklassen.











KommenteraSchacksnack har inlett det nya året med en ny omröstning. Frågan gäller huruvida du föredrar Fischer Random, där pjäserna slumpas på den sista raden, eller om du föredrar europeiskt schack som det har spelats sedan 1500-talet och där det på förhand är bestämt att vit dam ska stå på ruta d1. Det förstnämnda alternativet har fördelen att kreativiteten ökar i spelöppningsfasen, medan det senare alternativet har för- eller nackdelar, beroende på hur man ser på det, i och med att man måste kunna och förstå en mängd spelöppningar och varianter. Rösta en gång på svarsalternativ 1 eller 2 i högerspalten nedan.









KommenteraDen sjunde upplagan av Sinquefield Cup börjar idag och nyheten för året är att tävlingen, som för övrigt är den starkaste i U.S.A, spelas med 12 deltagare istället för 10. I första ronden har vi dessa möten: Ding Liren-Wesley So, Levon Aronian-Maxime Vachier-Lagrave, Magnus Carlsen-Anish Giri, Ian Nepomniachtchi-Wiswanathan Anand, Hikaru Nakamura-Fabiano Caruana och Sergej Karjakin-Shakhrijar Mamedjarov. Carlsen är givetvis stor favorit och vill förstås revanschera sig efter att inte ha tagit de snabbare partierna, som spelades för några dagar sedan, på blodigt allvar. Det lär han dock göra denna gång om han inte ska förlora sitt anséende som världsmästare och undvika förödmjukande skriverier i norsk massmedia som inte riktigt förstår skillnaderna på blixtschack, snabbschack och klassiskt schack. Enligt Carlsen är det nämligen den sistnämnda spelformen som är den seriösaste. Sinquefield Cup saknar dock tyvärr dragserie vilket skulle ha lyft den spelformen ett steg i rätt riktning. Chris Bird är tävlingsledare









Läs de 3 kommentarernaIdag börjar Sverigemästarklassen sina tävlingar under SM i Eskilstuna. Lottningen i första ronden: GM Jonny Hector- GM Pontus Carlsson, FM Kaan Kücüksan-GM Axel Smith, IM Linus Johansson-GM Tiger Hillarp Persson, GM Pia Cramling-IM Rauan Sagit, GM Erik Blomqvist-IM Michael Wiedenkeller. SM-gruppen är både stark och öppen så vem helst kan ta hem segern. En farlig uppstickare som Kücüksan kan absolut inte räknas bort. Det var längesedan vi hade ett sådant jämnt SM och detta beror på att GM Nils Grandelius och GM Hans Tikkanen inte är med och kämpar om Sverigemästartiteln. Den förstnämnde har inte rosat SM-marknaden, som han borde, med tanke på sin super-GM-status, och Tikkanen är säkert mätt på SM-titlar och har andra prioriteringar. Mästar-Elit: FM Harald Lögdahl-IM Dan Cramling, FM Erik Malmstig-IM Tommy Andersson, IM Bengt Lindberg-Anders Wengholm, Joakim Nyander-FM Jung Min Seo, FM Tom Rydström-GM Thomas Ernst. Mitt stalltips är att Lindberg blir en tuff nöt för de övriga deltagarna att knäcka.









Läs de 8 kommentarernaEn svensk schackbok - Schackets mästare - I huvudet på Ulf Andersson - har äntligen skrivits om Ulf Anderssons makalösa bedrifter i schackvärlden. Glenn Ek på Sportförlaget i Västerås visade ett genuint intresse efter en förfrågan av författarna. Schack har de senaste årtiondena alltmer betraktats som en sport med den snabbare betänketiden så schack bör klassificeras även i det facket. Andra populära kategorier är annars spel, vetenskap eller konst. Frilansjournalisten och schackälskaren Robert Okpu har tillsammans med språkläraren och IM Thomas Engqvist arbetat med boken i ur och skur och den har sänts till tryckeriet och planeras att säljas under SM i Eskilstuna 5 juli. På Schack.se finns djupintervjuer med Okpu och Engqvist som var för sig ansvarat för biografi- respektive partidel. Det finns också en fotodel med fotografier som de flesta aldrig har sett tidigare. Boken bör alltså tilltala tre kategorier, de som gillar biografier, de som vill se Uffes angreppspartier med moderna, pedagogiska kommentarer och de som vill se de nya fotografierna. Den boken som saknats i den svenska schacklitteraturen har alltså äntligen skrivits....









Läs kommentarenEn av världens genom tiderna starkaste spelare, Ex-världsmästaren Vladimir Kramnik, 43 år, har på Tata Steel-turneringens hemsida meddelat att han avslutat sin professionella karriär. Bakgrunden är att han tycker han uppnått allt som kan uppnås som schackspelare och nu vill ägna sig åt att undervisa schack för barn. Han nämner att det han varit med om som schackspelare varit ovärderliga mänskliga erfarenheter. Vi som följt Kramniks schackkarriär och upplevt milstolpen i schackhistorien när han besegrade Kasparov år 2000, med remivapnet Berlinvarianten i Spanskt, får vara tacksamma och nöjda över alla de partierna han producerat ända fram tills nu och önska honom lycka till och all välgång med sina framtida projekt.









KommenteraAlingsås Schacksällskap fyller 100 år 2019 och som ett led i firandet kommer det att arrangeras en parturnering i Alingsås 4-5 maj. Idag - 26 januari - är det premiär för turneringshemsidan. Jonas Dahlgren









okt 18

På Sveriges Schackförbunds hemsida schack.se meddelas att i årets allsvenska seriespel 2015/16 som börjar i helgen kommer LASK-talen att upphöra att gälla 1 september 2016. Detta är på grund av övergången till Elo. Fram till dess gäller övergångsregler såsom att Elo-talet alltid kommer att gälla i första hand och endast vid avsaknad av ett Elo-tal kommer LASK-talet att styra vid laguttagningar. Mer detaljerad information finns i de allsvenska tävlingsbestämmelserna. Helgens allsvenska spel kan följas på Allsvenskans hemsida.



okt 18

Everyman Chess senaste utgivning i den mycket populära serien move by move  är Craig Pritchetts bok om Steinitz (1836-1900). Tidigare utgivningar har i bokstavsordning varit: Anand, Botvinnik, Bronstein, Capablanca, Carlsen, Ivanchuk, Karpov, Kramnik, Kortjnoj Larsen, Nimzowitsch och Petrosian. På gång är också i kronologisk ordning Fischer (nov) Spassky (nov) Stein (dec) Rubinstein (feb) och Alekhine (mars). Den som är sugen på dessa högkvalitativa partisamlingar har alltså mycket att se fram emot. Vi hänvisar till Everyman Chess hemsida för övriga aktuella och framtida utgivningar.

Personligen har jag studerat mycket Steinitz och har en ganska god koll på vilka modellpartier som är de viktiga. Det kan exempelvis handla om hur man spelar med löparparet i symmetriska ställningar eller hur man angriper med ett solitt centrum. Steinitz var inte bara den förste officielle världsmästaren i schackhistorien, genom sin seger mot Johannes Zukertort 1886, utan också en schackteoretiker av högsta rang. En jämförelse skulle kunna vara att han lade grunden till schack på samma sätt som Sigmund Freud lade grunden till psykologin (eller psykoanalysen), alltså schackets positionelle fader. Det finns dock inga särskilt bra skrifter av Steinitz samlade i en bok som belyser hans teorier då exempelvis The Modern Chess Instructor (1889) lägger tyngdpunkten på spelöppningsanalyser som till stora delar är inaktuella idag. Däremot kan de 20 partierna mellan Steinitz och Tjigorn vara väl värda att gå igenom med högklassiga kommentarer av Steinitz. Den bästa kunskapen om Steinitz teorier får man istället genom att läsa schacklitteratur av i första hand Lasker och i andra hand Euwe. I övrig hänvisas man till Steinitz partier från och med 1873 som representerade en klassisicm i motsats till den romantism som dominerade och kännetecknade hans partier under perioden 1862-1873. Detta beroende på att han  till stora delar var påverkad av de inofficiella världsmästarna Paul Morphy och Adolf Anderssen. För den som ids försöka få tag i de tidningsartiklar han skrev för sporttidsskriften The Field under 1870-talet eller hans International Chess Magazine (1885) finns också mycket matnyttigt att hämta om hans nya spelidéer. Ett ingående studium av Steinitz idéerär ett måste för den som vill skaffa sig grunderna i det positionella spelsättet. Utan Steinitz famlar man i mörkret och Steinitz teorier är en nödvändig kompass för att hitta rätt väderstreck (läs= riktning som partiet ska ta, det vill säga spelplan) på det väldiga havet som representeras av schackets otaliga varianter för annars står man där som kapten Ahab och kämpar mot den oförutsägbara vita valen Moby Dick.

Den internationelle mästaren Craig Pritchett, Skottland, är säkert inte obekant för dem som inhandlar anglosaxisk schacklitteratur regelbundet. Han har bland annat skrivit de tre böckerna i serien Chess Secrets: Heroes of Classical Chess, Giants of Innovation och Great Chess Romantics. Pritchett har därmed ypperligt stor vana av att skriva böcker om historiska mästare genom tiderna. I den mellersta boken har han faktiskt redan berört Steinitz i 65 sidor eftersom Giants of Innovation (Everyman Chess 2011) handlar om de fem spelarna Steinitz, Lasker, Botvinnik, Kortchnoi och Ivanchuk. I förordet skriver Pritchett att hans primära fokus just har varit innovationen i schack och utvecklandet av schackidéer. Man kan alltså eventuellt förvänta sig ett annat upplägg med andra partier i Steinitz: move by move. En annan grundläggande skillnad mellan böckerna är förstås även att upplägget drag för drag innebär att läsaren kan testa sin förmåga och jämföra med Steinitz drag samt Pritchetts kommentarer. Pritchett går igenom sammanlagt 35 partier i kronologisk ordning med detta upplägg och varje parti kan ses som en enda lektion. Det är läsaren själv som bestämmer hur lång tid varje lektion ska ta men tänk på att ju mer tankemöda desto mer givande blir det. En lektion ska likna en turneringssituation så mycket som möjligt för att kunna visa sig effektiv när det verkligen gäller ute på turneringsarenan. Det finns inga latmansvägar om man vill bli en skicklig schackspelare förutom ett genuint intresse varvat med hårt och systematiskt arbete. Läsaren ska redan nu få en försmak för att se vad som väntar om han eller hon dristar sig till att köpa denna bok.

Steinitz,William – Mackenzie,George Henry [A13]
Wien 1st (20), 03.06.1882

Steinitz var en av de tidigaste spelarna att utveckla effektiva mittspelsstrategier hur man spelar mot den isolerade dambonden. I detta parti, behandlar Kapten George H. Mackenzie (1837-1891) den isolerade bonden i det stora hela dynamiskt, men han överspelar sin angreppshand mot slutet och försvaret triumferar. Mackenzie var en professionell spelare med skotskt ursprung, som emigrerade till Amerika för att kämpa på Unionens sida i det amerikanska inbördeskriget. Han hade den unika utmärkelsen av att ha vunnit det amerikanska mästerskapet två gånger 1871 och 1874 samt det skotska mästerskapet 1888. Steinitz hade stor respekt för Mackenize, både personligt och som spelare, och var redo att bekänna att han kanske inte tveklöst var världens bäste turneringsspelare efter hans stora seger i Frankfurt 1887. 1.c4 e6 2.e3 c5 3.d4 d5 4.dxc5!? Steinitz förlorar ingen tid med att ge sin motståndare en isolerad bonde. En modern spelare hade dröjt med detta ställningstagande tills svart flyttat sin f8-löpare för att tjäna ett tempo med d4xc5. 4…Bxc5 5.cxd5 exd5 6.Nf3 Nc6 Om det nu var någon som trodde att de dynamiska fördelarna med isolanin bara var vagt förstådda under 1800-talet, titta då på J.Cochrane-H.Staunton, London 1842, som fortsatte 6…Nf6 7.Be2 Nc6 8.Nc3 Be6 9.0-0 0-0 10.h3 Qe7 11.a3 a6 12.b4 Bd6 13.b5 Ne5 14.Nd4 Rfc8 15.Bb2 Nc4 16.Bxc4 Rxc4 17.bxa6 bxa6 18.Nce2 Rac8 19.Qd3 Ne4 20.Nxe6 fxe6 med mycket aktivt spel för svart. Svart vann sedan efter ett bländande taktiskt spel. Steinitz väljer nu en mer ambitiös fortsättning. 7.Bd3 Säkrare är 7.Be2 Nf6 8.0-0 0-0 9.Nc3 med en standardställning som oftare uppkommer med omvända färger (på grund av vits fjärde drag) från en rad olika försvar inom Damgambit. Steinitz fick senare bra resultat utifrån denna ställning (med svart!) mot Zukertort, i deras VM-match 1886, och mot Harry Pillsbury i New York 1894 och St. Petersburg 1895/96. 7…Nf6 8.0-0 0-0 9.Nbd2 Bb6 10.a3 Vits springare (på d2) och löpare (på d3) är något obekvämt positionerade (ställningen är lättare att spela med dessa pjäser på c3 respektive e2). Textdraget ämnar dock demonstrera något annat.

Fråga: Vad planerar vit?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svar: Vit planerar b4 följt av Nb3 och Bb2 och om allt går som planerat kommer vit att kontrollera den långa svarta diagonalen och kunna se fram emot erövrandet av den öppna c-linjen och eventuellt en plantering av en springare på d4, som effektivt blockerar isolanin. Om vit sedan kan genomföra några pjäsavbyten, är det sannolikt att den isolerade bonden kommer att bli ännu mer en strukturell svaghet snarare än en källa till dynamisk styrka. Steinitz var den förste store spelaren att korrekt förstå allt detta. Men, naturligtvis, detta är inte hela berättelsen. Aaron Nimzowitsch har mer ingående uttryckt den sanna karaktären av den klassiska isolerade d-bondens problematik. I My system insisterar Nimzowitsch att den isolerade d-bonden lite hemlighetsfullt lyfter den svåra frågan: ”vad dominerar (dess) statiska svaghet eller (…) dynamiska styrka”. Efter Steinitz många tidiga framgångar mot den isolerade d-bonden, började många spelare att utveckla nya metoder som byggde på de positiva aspekterna med innehavet av en isolani. Det är ingen tvekan om att den isolerade d-bonden har en dynamisk styrka. Den (svarta) isolerade d-bonden skapar ett starkt tryck på c4 och e4 samtidigt som den terrängen som ges, tack vare isolanin, ger ökade möjligheter till en aktiv utveckling av pjäserna. Dessutom, om innehavaren av isolanin skulle lyckas etablera kontroll av den öppna c- och/eller halv öppna e-linjen, uppnår han en lovande plattform för angreppspel i centrum och/eller på flankerna.

Den läsare som nu känner att det här låter intressant och vill veta fortsättningen och gå igenom alla de andra 34 partierna går förslagsvis ner till Sveriges största schackbutik Schackhandeln och köper Steinitz: move by move innan den obönhörligen tar slut.