Schacksnack

Everyman Chess fortsätter att ge ut partisamlingar i en strid ström och detta måste vara en indikation på att försäljningen går bra för dessa ”drag för drag-böcker”. Nu har det alltså kommit ytterligare en partisamling, denna gång om David Bronstein. Tidigare utgivningar har varit: Anand, Botvinnik,  Capablanca, Carlsen, Kramnik, Larsen, Nimzowitsch, Petrosian samt Kortjnoj och flera titlar är på gång, bland annat Karpov, Spassky, Steinitz och Stein. Vi hänvisar till Everyman Chess hemsida för de aktuella och framtida utgivningarna.

Steve Giddins är en välkänd brittisk författare. Han har tidigare skrivit om Nimzowitsch och ett antal andra böcker om skilda ämnen inom schack. De böcker som jag själv har i ägo av Giddins, förutom ovannämnda, är The Greatest Ever chess endgames (Everyman Chess 2012), How to Build Your Chess Opening Repertoire (Gambit 2003),  50 Essential Lessons (Gambit 2006) och 101 Chess Endgame Tips (Gambit 2007). Det måste sägas att alla hans böcker är mycket trevliga att bläddra i och dessutom väldigt instruktiva. Det är ingen tvekan om att Giddins brinner för de ämnen han valt att skriva om och de har oftast en stark personlig anknytning. Det ska också nämnas att Giddins har skrivit öppningsböcker i ”move by move serien” men dessa är jag inte närmare bekant med. Jag utgår dock ifrån att dessa böcker också håller en hög pedagogisk nivå enligt samma mönster som han visat med sina andra böcker.

Denna gång har Giddins gett sig i kast med uppgiften att djupanalysera 30 Bronstein-partier från 1939-1996, dock inte i kronologisk ordning. Trots att Giddins nöjt sig med det beskedliga antalet 30 partier kommer boken upp i närmare 300 sidor. Detta indikerar att partierna är ytterst välkommenterade utan att för den skull vara fyllda med plattityder. Giddins kommentarer känns aldrig överflödiga eller ”pratiga” och kommentarerna har en pedagogisk funktion. Nedanstående utdrag från början av ett parti (drag 1-6) är typiskt.

Nunn,John DM (2375) – Bronstein,David I (2590) [C68]
Hastings 7576 Hastings (3), 31.12.1975
[Steve Giddins]

1.e4 e5 2.Nf3 Nc6 3.Bb5 a6 4.Bxc6

The Exchange Spanish, a part-time favourite of both Lasker and Fischer.

4…dxc6 5.0-0 Ne7?!

Question: That looks strange. What is going on?

Answer: This is one of the lesser-known defences to the Exchange, but we have something of a hobby-horse of Bronstein’s. It leads to long forcing lines, where Black has chances to catch his opponent in some trappy variations (as happens in the present game), but objectively, it is sufficient to equalize.

Question: Bronstein seeemed inordinately fond of such dubious opening lines. How did he get away with it?

Answer: Well, of course, opening knowledge was far, far more limited in those days. There were no databases, and until the late 1960s, not even any Informators. The overwhelming majority of games played in GM events never saw the light of day, except possibly in the official bulletins, which would only be produced in a small number of copies and distributed to the players, plus a handful of journalists. It was possible for a GM to play a certain opening line, and still be catching opponents unawares a year or two later, something which nowadays is unthinkable, in the days of computer databases and living online game broadcasts.

6.Nxe5

With Black planning a convenient defence of his e5-pawn by 6…Ng6, this is clearly the critical test of Black’s 5th move. Now, in order to regain his pawn, Black must expose his queen.

6…Qd4 7.Qh5! g6 8.Qg5?! Bg7 9.Nf3 Qxe4 10.Re1 Qb4 11.b3? h6 12.Qe3 Be6 13.Ba3? Nd5! 14.Qe2 Qg4 15.Ne5 Qxe2 16.Rxe2 0-0-0 17.Bb2 Rhe8 18.d3 Nf4 19.Re3 Bd5 20.g3 Ng2! 0-1

Den som nu är intresserad av att ta del av de avslutande kommentarerna får gå till Schackhandeln på Schacksalongerna och köpa boken.

När man skärskådar bibliografin innehåller den i stort sett den förväntade obligatoriska litteraturen om Bronstein möjligen med avsaknad av hans berömda Zürich International Chess Tournament 1953 men detta kan säkert bero på Bronsteins eget uttalande i en New in Chess-intervju: ”I’m not Zürich 53 and 12-12!” 12-12 syftar förstås på VM-matchen 1951 mot Botvinnik som slutade just 12-12 och som innebar att Botvinnik behöll VM-titeln.

Giddins perspektiv i boken är i högsta grad tilltalande och mycket personligt då han utgår från sina egna och sina vänners möten med Bronstein, framför allt genom schackklubben Charlton Chess Club, som ligger i den södra delen av London, och där Bronstein befann sig under ett flertal veckor när han besökte England. Med tanke på detta är den här boken också ett nödvändigt komplement till Bronstein-litteraturen och naturligtvis för den som är intresserad av att träna med hjälp av Bronsteins  – i högsta grad – kreativa partier.