Schacksnack

Öppet brev från Stockholms SF:s styrelse med anledning av kritik som framkommit efter extrakongressen 14 mars

Jag har fått i uppdrag från styrelsen att svara i diskussionen. Det låter nämligen på många som att vi satt med alla kort på hand direkt i början av februari, liksom att vår hand var den enda i spel. Så var inte fallet. Jag ska här försöka redogöra kortfattat för den process som förevarit extrakongressen.

Fråga om polisanmälan lyftes såväl på Riltonkommitténs möte 30 januari, på det extra styrelsemötet 2 februari samt på styrelsemötet 14 februari. Jag var själv en av dem som lyfte frågan, men var inte heller ensam om det. I början av februari valde vi att avvakta med anledning av att vi endast hade dåvarande ordförandens reseräkning för Rilton 2011/2012 på bordet, varför vi uppdrog åt medlemsrevisorn Tommy Bech-Kristensen att göra en preliminär revision med fokus på ordförandens kostnadsanspråk för 2011.

Vid mötet den 14 februari hade vi en objektiv grund för polisanmälan av dåvarande ordförande Sven-Gunnar Samuelsson och kassör Lars-Erik Åberg (som ju skött den slentrianmässiga attesten av ordförandens utgifter) eftersom medlemsrevisorns preliminära revision i stort sett var klar. Frågan om polisanmälan togs som sagt även upp på mötet och diskuterades. På samma möte framkom emellertid också att representanter från några klubbar, med anledning av det brev som SGS skickat ut till dem samt revisorerna, hört av sig direkt till särskilda styrelseledamöter samt förbundssekreteraren. Budskapet var att de i det här läget motsatte sig polisanmälan med anledning av den skada det skulle få för schacket. De ville även avstyra utlysande av extrakongress eftersom ju frågan då skulle bli offentlig. Istället äskades att ytterligare pröva vägen till frivilligt avträdande och uppgörelse i godo samt önskemål om en auktoriserad revision. Av diskussionen framgick att styrelsen tyckte sig inse att en uppgörelse i godo var avlägsen, men kände sig ändå böjd att ta viss hänsyn till dessa medlemmars önskemål.

Det var alltså den huvudsakliga anledningen till varför vi valde att avvakta polisanmälan och skadeståndstalan till tingsrätt till förmån för ytterligare utredning. Styrelseledamot Jan Wikander fick på mötet i uppdrag av styrelsen att göra en genomgång av 2009 och 2010. På mötet kom vi ändock fram till att frågan var såpass omfattande och angelägen att vi ville låta medlemmarna behandla frågan vid en extrakongress. Därför beslöt vi att i det läget kalla till en sådan.

Styrelsen anser att de insatser som gjorts gällande genomgång av ordförandens ekonomiska förehavanden för 2009-2011 är gedigna. I sak går det att argumentera för att någon extra auktoriserad revision egentligen inte är nödvändig, men vi kan förstå om många av ombuden, särskilt från de större och därmed röstlängdsmässigt tyngre klubbarna, vill skynda långsamt och ha en auktoriserad revision i handen innan drastiska åtgärder tas. På extrakongressen vann förslaget om att avvakta polisanmälan med klar majoritet genom röstsiffrorna 57-23. Frågan om polisanmälan kommer med stor sannolikhet att bli en fråga för vårkongressen. Att det ligger längre fram i tiden är en nackdel, förutom att frågan får chans att diskuteras mer ingående bland medlemmarna. Samtidigt är det en fördel med att frågan får behandlas på ordinarie kongress.

Vi anser att demokratiaspekterna av extrakongress är viktiga. Dels får medlemmarna chans att ta del av information genom handlingarna och dels får medlemmarna möjlighet att uttrycka åsikter och behandla frågan. I ovanstående redogörelse av processen hoppas jag att poängerna med utredningarna framgår samt i vilket sammanhang de gjorts. Relevant är även att trycket var från flera klubbar stort på styrelsen att avvakta polisanmälan till förmån för utredning, och då i synnerhet en auktoriserad revision. Det avsvär oss inte från ansvar, men visar en del av bakgrunden till varför vi har agerat som vi har gjort.

Det är givetvis fritt att anse att Stockholms Schackförbunds styrelse agerat svagt och otydligt i frågan. För vår del anser vi emellertid att det förhåller sig tvärtom. Vi har tagit tag i frågan och försökt att göra det bästa av situationen när det gäller klubbarna, medlemmarna och schacket. Poängen är att styrelsen ju förutom sitt eget ansvar, där polisanmälan i vissa perspektiv kan tyckas självklar, har att arbeta för och samverka med klubbarna. Vi har gjort vårt bästa att informera och inkludera medlemmarna i processen, och för det får vi nu mycket bastning. Det är tråkigt, men kanske inte oväntat.

Enligt uppdrag,
vänligen,
Joakim Pihlstrand-Trulp

Öppet brev till den det berör

Jag vill inleda med att jag skriver detta i egenskap av privatperson.

Ingen ska dömas utan en rättvis och opartisk prövning. De senaste dagarna har jag hört detta citat i olika varianter ett otal gånger. Jag kan bara instämma. Samtidigt vill jag tillägga att man inte heller kan döma om man inte sätter igång en prövning.

I min värld är förhalningen som taktik dömd att misslyckas. Den som förhalar en process gör oftast så för att man saknar incitament att starta processen, för att man är rädd för dess konsekvenser, för att man har en dold agenda eller för att man är okunnig. Ofta handlar förhalningen om en kombination av ovanstående.

Det har uppdagats misstanke om flertalet allvarliga brott av ekonomisk karaktär inom Stockholms Schackförbund. I centrum för dessa misstankar står den tidigare ordföranden.

Den internutredning som gjorts av styrelsen har redan påvisat mängder med misstankar om oegentligheter gällande perioden 2009-2011. Exempelvis har den tidigare ordföranden äskat och beviljats ersättning för representation med en stor mängd personer som redan nu uppgett att de aldrig deltagit. I en majoritet av fallen säger de tillfrågade (däribland jag själv) att de aldrig ens
varit på de ställen där representationen sägs ha ägt rum.

Omfattningen av det som redan uppdagats torde utgöra en mer än skälig grund för att omedelbart lämna in en polisanmälan. Samtidigt borde man ha initierat en skadeståndsprocess. Istället kom man fram till att utlysa extrakongress, samt att låta de egna revisorerna göra en extra granskning. Med hänsyn till den uppenbara risken att även revisorerna har begått felaktigheter är det ofattbart att man inte omedelbart lät en oberoende part sköta granskningen. Enligt min mening borde även revisorernas roll granskas, något som de knappast kan göra själva. Det föreligger som jag ser det skäl att direkt avbryta samarbetet med revisorerna och redan nu byta byrå helt oberoende av granskningen.

Den 14 mars hölls extrakongressen. Det var en enligt min mening oförberedd, förvirrad och svagt ledd tillställning. Den kvarvarande styrelsen hade inte förberett några förslag till kongressombuden. Det fanns heller inte rimlig tid för ombuden att komma in med motioner. Endast 2 motioner lämnades in. Vid kongressen beslutades det efter omröstning mot omedelbar polisutredning, samt för oberoende granskning av 2011 års räkenskaper. Processen för att driva skadestånd togs inte upp.

Mot bakgrund av det svaga agerande man uppvisat sen misstankarna uppdagats, men framförallt mot bakgrund av att man inte tidigare reagerat eller anat misstanke borde hela styrelsen utan fördröjning lämna sina platser till förfogande. Detta för att också skapa bättre förutsättningar för att internt utreda övriga styrelsemedlemmars eventuella skuld i sammanhanget och förhoppningsvis för att fria personer från misstanke utan risk för jäv.

Det finns en klar risk att det vi redan har sett utgör toppen av ett isberg. Vi kan endast spekulera i hur stor del som ännu inte har framkommit. Det som redan har uppdagats indikerar en föreningsskandal som står i särställning i svensk schackhistoria. Möjligen är det också en av de värre skandalerna i svensk föreningshistoria.

Att sitta i en föreningsstyrelse i allmänhet, och att vara dess ordförande i synnerhet, innebär ett enormt förtroende – ett förtroende gentemot föreningens medlemmar och ett förtroende gentemot dess bidragsgivare, sponsorer och alla de som arbetar ideellt eller som anställda för förbundets sak. Detta förtroende är nu slaget i sank inte bara på grund av de misstänkta oegentligheterna, utan även på grund av det sätt som man har skött dess efterspel.

Att flera av de mecenater och sponsorer som bidragit med mångmiljonbelopp nu väljer, alternativt överväger att aldrig mer associeras med svenskt schack är olyckligt, men förståeligt.

Att man inte agerat tydligare och mer kraftfullt tyder på perspektivlöshet och det tyder på att man inte vågar ta sitt ansvar. Jag tycker att det är oansvarigt att i det här läget försöka undvika uppmärksamhet. Vi är i ett läge som kräver total öppenhet för att på sikt kunna återskapa förtroende.

Jag brinner för svenskt schack och kommer göra vad jag kan för att uppmuntra de mecenater och sponsorer som nu vill vända schacket ryggen att stanna kvar, alternativt ompröva eller avvakta sina beslut.

Jag vill att vi ska blicka framåt. För att vi ska kunna göra detta måste vi först agera i den situation som vi nu befinner oss i. För att vi i framtiden ska kunna få personer att vilja arbeta ideellt för svenskt schack, för att vi ska kunna locka sponsorer, mecenater och bidragsgivare måste vi öppet, tydligt och handlingskraftigt agera. Att det skulle föreligga taktiska, praktiska eller andra skäl till att avvakta med polisanmälan och skadeståndsprocess är för mig ofattbart.

Nu räcker det inte med att förhala och invänta ytterligare utredning.

Täby, 16 mars 2012
Robert Unt

I dag är det, enligt Schacksnacks uppfattning, världens genom tiderna bäste spelare – Garry Kasparov – som visar sig på styva linan. Han mötte I Csom i en turnering i Baku 1980.

Samtliga 1221 partislut som publicerats på Schacksnack finns i högerspalten under ”Klarar du denna?”. De kommer fram slumpvis när du trycker fram ett nytt. Notera att det går att analysera direkt på brädet.

Schacknyheter från omvärlden.
Nyheter från Dagens Nyheter och SVT.