Schacksnack

Här kommer bilder av Lars OA Hedlund från Minior-Lag-DM som spelades i Schacksalongerna igår. Mer information om tävlingen finns på Stockholms Schackförbunds hemsida.

Wasa SK vann (Foto: Lars OA Hedlund)

Kristallen kom tvåa. (Foto: Lars OA Hedlund)

Läs mer »

Den grekiske stormästaren Vassilios Kotronias är nu inne på den fjärde och näst sista delen av Kungsindiskt. Den är titulerad Kotronias on the King’s Indian – Volume Four – Classical Systems och utgiven på Quality Chess. Med klassiska system menar han system som Gligoric, Makogonov, Petrosian, Averbakh, Karpov, Larsen samt olika slags avbytesvarianter. Kotronias är ödmjuk i förordet som skrevs i februari 2016 då han erkänner att det finns inslag av risk att försöka bringa reda i det kaos som omger en dynamisk spelöppning som Kungsindiskt. Kotronias huvudargument är att han kände sig utvald av ödet att skriva dessa böcker eftersom ingen annan har gjort det. Han går så långt som att säga att det är som en familj som saknar sitt mest karismatiska barn om inte detta hål täpps till inom schacklitteraturens öppningsverk och i viss mån även mittspelsverk. Han tackar också sina föregångare som hjälpt till med detta och nämner särskilt David Vigorito, GM John Nunn och GM Victor Bologan.

Kotronias är noga med att påpeka att detta inte bara är en öppningsbok med varianter att lära sig utantill utan vill att några ska läsa den med tanken att försöka uppnå den absoluta sanningen om spelöppningens teoretiska status. Han vill vidare att den ska läsas som en kombinerad öppnings- och mittspelsbok. Det är av denna anledning Kotronias startar boken med 74 övningsuppgifter som har till syfte att öva upp intuitionen kring denna öppning genom att läsaren analyserar varje ställning i ca 5-10 minuter och försöker lista ut det bästa draget för svart. Det är på detta sätt man kan fånga den dynamiska andan som denna öppning präglas av hävdar han. Till varje ställning finns en sidhänvisning angiven där man kan hitta lösningen. Han föreslår också alternativet att man kan analysera ställningen med hjälp av en dator eftersom detta är det snabbaste sättet att förstå en ställning samtidigt som man ställer sig kritisk till bokens egna analyser i syfte att sträva efter självständiga och objektiva analyser.

Vi förstår nu att boken vänder sig till de mest ambitiösa och seriösa spelarna som vill fördjupa sin förståelse om den ytterst intrikata spelöppningen. Det är ingen tillfällighet att en superdynamisk spelare som Kasparov var så fascinerad av den och också skördade många framgångar. Vem tänker inte på det berömda partiet Lputian-Kasparov, Kaukasus 1976, när 13-årige Kasparov levererade den dynamiska fortsättningen 13…c5! 14.Bxc5 Nxe4! i Sämischvarianten?

Boken börjar med avbytesvarianten som uppstår efter dragföljden 1.d4 Nf6 2.c4 g6 3.Nc3 Bg7 4.e4 d6 5.Nf3 0-0 6.Be2 e5 7.dxe5. Varianten har döpts till Avbytes/Anderssonvarianten eftersom Kungsindiskt i Anderssons händer förvandlades till lugnt positionellt spel med förhoppningen att långsamt spela ut motståndaren i slutspelet med bara två resultat i åtanke. Här är det intressant att hela det första kapitlet går igenom den mycket ovanliga varianten 9.Nd5 som uppstår forcerat efter 7…dxe5 8.Qxd8 Rxd8 och som aldrig spelades av Andersson. 9.Nd5 spelas enligt Khalifman av spelare som är nöjda med snabbremier. Detta förklarar varför Kotronias går igenom detta så noggrannt och det ger samtidigt intrycket av att boken verkligen är ett gigantiskt uppslagsverk på 464 s. Kapitel 2 – 4 går dock in på huvudsystemet med 7.Bg5. Kapitel 5 går igenom den ovanligare avbytesvarianten som uppstår efter 7.0-0 Nc6 8.dxe5.

Kapitel 7 går igenom 8.Be3 som har till avsikt att bibehålla spänningen i centrum lite till. Den lite aggressivare Gligoricvarianten 7.Be3 behandlas i kapitel  7-12. Man kan säga att ju fler kapitel en variant får ju viktigare är den. Kapitel 13-15 behandlar Petrosianvarianten som uppstår efter låsningen i centrum med 7.d5. Därefter följer Makogonovvarianten 6.h3 i kapitel 16-18. Karpovvarianten 5.h3 0-0 6.Be3 behandlas i kapitel 19. Larsens variant 5.Nf3 0-0 6.Be3 följer därefter i kapitel 20. Kapitel 21 tar upp systemet 5.Be2 0-0 6.Be3 och det har inte döpts efter någon spelare utan kallas rätt och slätt för 6.Be3-system. Däremot kan öppningen gå över till Gligoricvarianten, det vill säga kapitel 7-12. Volym fyra avslutas med Averbakhvarianten 6.Bg5 som gås igenom i de tre avslutande kapitlen 22-24.

Som avslutning ger vi ett smakprov på en av dessa övningsställningar.

Vad är svarts bästa fortsättning?

Svaren ges på svenska och i en kortare version jämfört med Kotronias originalkommentarer i engelsk språkdräkt.

14…Nxe4! Svart tar igen bonden och försäkrar sig om det bättre spelet. 14…Rxe5? är ett misstag på grund av 15.Rd8+ Bf8 16.f4 Ne6 Enda draget (16…Nxf4 17.Bxf4) 17.Rxf8+ Kxf8 18.fxe5 Nhf4 19.Bf1 g5 20.h4 med klar fördel för vit. Vits merbonde och löparpar ska i förlängningen avgöra partiet. 15.fxe4! 15.Nxe4?! Bxe5 och svart har allt spel på grund av sin kontroll över f4 och de hängande vita pjäserna längs e-linjen. Svart vann i partiet Bouaziz-Nunn, Szirak 1987. 15…Bxe5 16.Bxh5 Däremot inte 16.Bd4? Bxd4 17.Rxd4 Nf4 18.Bf3 g5 19.g3 Ng6 20.b3 Ne5 med ett drömslutspel för svart i Kazakov-Gladydzev, St Petersburg 2000. 16…gxh5 17.Kc2! Ett starkt väntedrag. Sämre är 17.Bd4? Bg4 och svart vinner eller 17.h3 Be6 med klar fördel för svart. 17…Bg4 18.Rd2 Bxc3 19.Kxc3 Rxe4 20.Bf2 Be6 21.b3 b5 Svart står lite bättre och spelar med remi i handen. De olikfärgade löparna gör det inte helt enkelt att kapitalisera på den dubbla h-bonden.

Kan boken rekommenderas.? Ja, det råder det inget tvivel om eftersom Kotronias bör vara en av världens just nu största spelöppningsteoretiker. Ingen skriver så många tegelstenar på en så hög nivå och under en så relativt kort tidsrymd. Han har också gett sig på en av de allra svåraste spelöppningarna. Det går många gånger inte att lita på datorerna utan ett kritiskt öga. Ett bra exempel är det drömslutspelet som nämndes i lösningen och som inte värderas så högt av datorn. För en mänsklig spelare är det självklart att svart har en stor positionell fördel.  Boken rekommenderas i första hand till alla svartspelare som på något sätt är associerade till Kungsindiskt. Vitspelare behöver också ta del av boken eftersom många analyser är originalanalyser och inte tidigare har publicerats. En tredje kategori spelare är alla dem som vill utveckla sin dynamik då detta också kan betraktas som en mittspelsbok.

Thomas Engqvist

Karjakins tredje vita parti blev väldigt spännande då Carlsen inbjöd till Marshallvarianten i Spanskt. Eftersom Marshall anses vara en ganska bra variant för svart nuförtiden avböjdes den med draget 8.h3 men Carlsen spelade Marshall i alla fall! Det verkade som att båda spelarna var väl förberedda för efter ca en och en halv timmes spel enades spelarna om remi när det var dam med olikfärgade löpare och endast fyra bönder vardera kvar på brädan. Ibland är det så med aggressiva varianter att de blir forcerade och när båda spelarna behärskar variantslingorna är remi det logiska resultatet. Detta är den stora nackdelen med de öppna spelen efter 1.e4 e5 att vit alltid kan förflacka spelet och så också här. Om det var någon som tjänade på denna snabba remi var det nog faktiskt båda spelarna som visade tydliga trötthetstecken i gårdagens parti. Nu kan båda ladda upp på lördagen inför söndagens parti där Karjakin har vit ytterligare en gång. Den drabbningen blir säkert spelmässigt intressantare.

I nedanstående klipp går GM Daniel King igenom hela partiet. Det andra klippet är med GM Loek van Wely och GM Eric Hansen som kommentatorer på Chess24 i Hamburg.

Det sjätte partiet kan spelas igenom i sin helhet med kommentarer på en roterbar bräda på The Week in Chess.

Det finns även en roterbar (Ctrl-B) bräda på Chessbase där man kan spela igenom partiet med genomarbetade och intressanta kommentarer av den svenske stormästaren Tiger Hillarp Persson.

Poängställningen efter halva matchen är sex remier = 3-3. Det sjunde VM-partiet Karjakin-Carlsen spelas i morgon söndag, kl. 20.00.

Livesändning med GM Peter Svidler och GM Jan Gustafsson.

Carlsens tredje vita parti blev en Italiensk spelöppning. Carlsen fick upp en ställning i sin smak då han ännu en gång fick en superbonde placerad på c5 som hämmade svarts bönder på c6 och b7. Jämför med det fjärde partiet där Carlsen hade en superbonde på c4 och att det därmed skapades möjligheter för svarts kung att marschera in på b3 via a4. Detta innebar också att Carlsen hade fyra bönder mot två på kungsflygeln. Frågan var bara hur man skulle få bönderna i rullning. Detta var inte oproblematiskt eftersom vits kung var placerad på kungsflygeln och skulle bli försvagad när vit avancerade framåt. Det var precis det som hände. Båda spelade på vinst när Karjakin spelade 34…g5 och när Carlsen spelade 38.g4, möjligen påverkad av att Karjakin hade mindre tid på klockan. Karjakin kunde bryta upp h-linjen med 38…h5 och i ett senare skede dessutom spela det positionella bondeoffret 42…d4!. Detta är ett klassiskt bondeoffer i spel med olikfärgade löpare i kombination med tunga pjäser eftersom initiativ och angrepp är a och o och inte material. I detta läge var Carlsen mycket pressad och det är tveksamt om han hade klarat detta om Karjakin spelat det naturliga 43…Rh8 istället för 43…Bd5?. Under presskonferensen sade Karjakin att han sett varianten efter 43…Rh8 men inte spelat den på grund av 44.Qe4 Qh6 45.Kf1 Qh1+ 46.Ke2 Rd8 47.Rf1 och vit klarar sig. Han hade i denna variant förbisett det inte alltför svårfunna 46…Qa1. GM John Nunn rekommenderar istället 46…Bd5 med obehagligt spel för vit i sina kommentarer på Chessbase. En sådan här missad, inte alltför svårfunnen, variant indikerar att båda spelarna är trötta efter tre ytterst tuffa och långa partier där spelarna inte sparat på krutet. Det är sju partier kvar och i de två nästföljande partierna har Karjakin vit. Det säger sig självt att dessa partier är kritiska och den som har det psykologiska övertaget är förstås Karjakin. Hans problem kan dock vara att han är för inställd på att spela på säkerhet. Nu måste han alltså ställa om då han har initiativet i matchen men det är också då Carlsen kan bli farlig som visade märkbar irritation över sitt spel under presskonferensen.

Det femte partiet kan spelas igenom i sin helhet med lättsamma kommentarer på en roterbar bräda på The Week in Chess.

Det finns även en roterbar (Ctrl-B) bräda på Chessbase där man kan spela igenom partiet med avancerade kommentarer av GM John Nunn.

Det sjätte VM-partiet Karjakin-Carlsen spelas ikväll, fredag, kl. 20.00.

Livesändning med GM Loek van Wely, Holland och GM Eric Hansen, Kanada.

Europa-cupen för klubblag spelades 6-12 november i Novi Sad, Serbien och resulterade i en 25:e plats för det regerande svenska mästarlaget SK Rockaden. Deltagarna i Stockholmslaget var GM Erik Blomqvist, IM Jonas Barkhagen, IM Robert Bator, FM Erik Hedman, IM Thomas Engqvist, och FM Theodor Kenneskog. Bäste bordsprestation stod Hedman för som på det fjärde bordet tog 5 poäng av 7. Slutsegern gick till Alkaloid som ståtade med hela sex värvade spelare med över 2700 i Elotal och med en stor geografisk spridning. De högst rankade i det vinnande laget var bland andra GM Ding Liren, Kina (2764), Hasselbacken-bekante GM Dimitry Andreikin, Ryssland (2736) och Pavel Eljanov, Ukraina (2757). I damsektionen segrade Cercle d’Echecs Monte Carlo representerat av bland andra GM Pia Cramling, Sverige, och GM Hou Yifan, Kina. Mer information om evenemanget finns på den officiella hemsidan samt i någon mån i förbindelse med de bilder som publiceras här nedan. Glöm inte att trycka på ”läs mer” för att se alla bilderna. De flesta bilderna är tagna av SK Rockadens ordförande Lennart Örnmarker.

Reportage på Chessbase

SK Rockaden mötte hårt motstånd i rond 2 då de ställdes mot stjärnlaget SHSM Legacy Square Moscow. Den enda som tog poång var GM Erik Blomqvist mot GM Daniil Dubov på bord 1. Resultatet i matchen blev alltså 0.5-5.5. (Foto: Lennart Örnmarker)

IM Robert Bator, IM Thomas Engqvist och GM Pia Cramling, alla födda 1963, kopplade av med en promenad genom att besöka det näraliggande slottet som låg beläget ett par kilometer från hotellet. (Foto: IM Jonas Barkhagen)

Världstrean GM Vladimir Kramnik,Ryssland, syns här till höger i bild i mötet med GM Vassilij Ivanchuk, Israel. Partiet slutade remi. (Foto: Lennart Örnmarker)

Läs mer »

Det fjärde partiet visade precis som det tredje partiet vem som för taktpinnen i matchen. Det är alltså Carlsen som är angriparen och Karjakin försvararen. Det hela började med att Karjakin gjorde en felräkning och sedan drog det undermåliga 19.Bxc4?. Erfarna spelare med den spanska spelöppningen vet att de vita löparna oftast blir starkare än de svarta och det är därför de sällan byts bort utan något rejält i utbyte. Carlsen spelade efter det inkorrekta avbytet successivt till sig en teknisk vinstställning då han i praktiken hade en extra bonde på kungsflygeln i kombination med en aktivare kung och löparparet. Under presskonferensen kritiserade Carlsen sig själv för att ha varit slarvig som tillåtit Karjakin att sätta upp en fästning efter det komprometterande 45…f4. Carlsen argumenterade att han generellt inte trodde på fästningen som en försvarsidé eftersom Anand gång på gång i sämre ställningar försökt skapa ointagliga ställningar som raserats. Carlsen insåg därför inte att ställningen var remi förrän hans kung stod på b3 och det inte gick att komma vidare. Oftast brukar det finnas dragtvångsmekanismer eller något forcerat fördelaktigt avbyte men alltså inte här. Carlsen håller med om att Karjakin är en bra försvarsspelare men anser samtidigt att det är bättre att vara den som angriper än den som försvarar sig. Den enda fråga man ställer sig är hur länge Karjakins försvarsspel kommer att hålla. Det är åtta partier kvar i matchen och i två av partierna har Karjakin klarat halvan med mycket darr på ribban. Kommer det femte partiet, då Carlsen för de vita pjäserna, att vara den stora vändpunkten i matchen? Det ser onekligen ut så.

I nedanstående videor framlägger GM Daniel King respektive världstvåan GM Fabiano Caruana sina synpunkter på partiet. Därefter följer kommentarer av GM Peter Svidler och GM Eric Hansen från studion på Chess24 i Hamburg.

Det fjärde partiet kan spelas igenom i sin helhet med lättsamma kommentarer på en roterbar bräda på The Week in Chess.

Mer fylliga kommentarer finns på en vändbar bräda på Chessbase av Dorian Rogocenko.

Det femte VM-partiet Carlsen-Karjakin spelas på torsdag kl. 20.00. Idag onsdag är det en välbehövlig fridag för spelarna.

Kostnadsfri livesändning med ytterst kvalificerade kommentarer på engelska av GM Peter Svidler, Ryssland och GM Eric Hansen, Kanada.

Det tredje partiet introducerade Berlinmuren för första gången i VM-matchen. Carlsens vapen var det subtila 10.Re2!? (istället för standarddraget 10.Re1) som i likhet med 14…Rc8 från gårdagens parti hör till kategorin mystiska torndrag. Det är absolut ingen tvekan att mystiska torndrag ingår i Carlsens vapenarsenal och samtidigt är en avancerad psykologisk metod att inbjuda till provokationer från motståndaren. Normalt hade svart velat ställa upp sig med …d5 och utveckla löparen längs c8-h3-diagonalen men med det smarta torndraget lurades Karjakin till att utveckla löparen längs den långa diagonalen. Orsaken var att Carlsen frestade med ett tempo eftersom 10…b6 hotade 11…Ba6 och i praktiken tvingade Carlsen att spela 11.Re1. Initierade är dock fullt medvetna om att inkorrekt utveckling är ingen utveckling. Carlsen har även i tidigare partier visat välvilja till att ”förlora tempon” eftersom det vid en närmare granskning visat sig att tempoförlusten varit en illusion.

I nedanstående videoklipp går GM Daniel King igenom höjdpunkterna i det långa slutspelet som uppstod och där Carlsen länge försökte förvalta en merbonde. Karjakin fick ytterligare en gång visa hur stark han är i försvaret och även om Carlsen hade goda vinstchanser imponerar Karjakins försvarsförmåga. Han blir inte lätt att slå hål på.

Partiet kan även spelas igenom med kommentarer på roterbara brädor på The Week in Chess respektive Chessbase med kommentarer av GM Yasser Seirawan.

Det fjärde VM-partiet Karjakin-Carlsen spelas ikväll kl. 20.00.

Livesändning med ytterst kvalificerade kommentarer av GM Peter Svidler och GM Eric Hansen.

I det andra partiet fick den regerande världsmästaren i drag 14 presentera det mystiska torndraget 14…Rc8. I den följande videon förklarar GM Daniel King instruktivt vad som är idén med draget. Inte nog med det; han förklarar även hur Spanskt kan gå över till Najdorfvarianten i Sicilianskt. Klicka på 5.22 och lyssna till ca 6.00 för en gratislektion i mystiska torndrag och en häpnadsväckande övergång till en annan spelöppning. Det är nog inte alla som har koll på att Slutet Spanskt kräver en djup förståelse av både Benonistrukturer och Sicilianska strukturer. Inte konstigt att många vill gå över till Berlinmuren för att därmed likvidera tonvis med breda och djupa variantförgreningar. Detta skedde för övrigt i det tredje partiet som i skrivande stund pågår.

Partiet kan även spelas igenom med kommentarer på roterbara brädor på The Week in Chess respektive Chessbase med kommentarer av GM Ruslan Ponomariov.

Det tredje VM-partiet Carlsen-Karjakin spelas ikväll kl. 20.00.

Livesändning