Den fjärde delen i kursen om Wiswanathan Anand belyser Anands transformeringsförmåga. Denna positionella teknik användes med förkärlek av Capablanca och Fischer och är oumbärlig när det gäller att laborera med olika grundelement som en kemist i sitt laboratorium.
Nedan kan du ta del av det tolfte och avgörande matchpartiet mellan Topalov, som kände sig förpliktad att vinna med de vita pjäserna, och Anand. Orsaken var att Topalov inte ville utmana Anand i de snabbare formerna, som är brukligt med de nuvarande reglerna i VM, i händelse av remi. Det är en mycket intressant clash vi får ta del av eftersom Topalov kan betraktas som initiativets mästare medan Anand har en mer universell spelstil och med besked visar hur man kan dra nytta av att ha tillgång till och begagna den så kallade ”perfekta” spelstilen.
I nedanstående klipp tittar vi på Anand som angreppspelare och redan efter 26 sekunder rekommenderas ni att pausa videoklippet och försöka sätta er in i Anands situation. Hur skulle ni ha spelat?
Anand har en flexibel och mångsidig spelstil och precis som Fischer undviker han onödiga komplikationer. Lägg till hans exceptionella taktiska förmåga, bländande positionsspel och goda slutspelsteknik så är likheten med Fischer slående. I det följande partiet får vi se Anand som angreppsspelare i ett Sicilianskt parti där han spelar Keresangreppet i Scheveningen.
Anands spelstil kan kategoriseras som klassisk men i ett modernt perspektiv. Vad som menas med detta kan skärskådas närmare i det följande modellpartiet mellan Anand-Wang Yue, Linares 2009. Det ställs frågor under partiets genomgång som du kan försöka svara på och den intrikata frågan i detta klipp är frågan som kommer 10.47. Om du klarar den och dessutom ser draget som spelas upp på demonstrationsbrädan 11.09 kan du skatta dig lycklig av att ha en mycket djup förståelse av schack. Om du inte klarar frågan är det ett utmärkt tillfälle att ta lärdom av Anands genialitet och försöka inkorporera det i ditt spel.
Hösten 2011 startade den första schackkursen på Youtube i regi IM Thomas Engqvist. I början var det en försöksverksamhet för att utröna träningsformen och det generella intresset. Eftersom det fungerade pedagogiskt och intresset var stort startade flera kurser därefter på Youtube en gång varje termin fram till sommaren 2015. Dessa åtta kurser hade lika många teman och blev en fyra-årig utbildning med syftet att förkovra sig som schackspelare på hög nivå. Konceptet byggde på att lära sig viktiga modellpartier inom respektive tema. Deltagaren aktiverades med jämna mellanrum för att själv begrunda relevanta ställningar och fick bokrekommendationer för att fördjupa sina studier. De åtta kurserna hade följande teman:
Kurs 1: Blandade teman (bondespel á la Philidor, vådan av att spela passivt, bondemajoritet, kombinationen, m.m.)
Kurs 2: Mod i schack (schackpsykologi)
Kurs 3: Capablanca (fördjupning av ett schackgeni)
Kurs 4: Fischer (fördjupning av ett schackgeni)
Kurs 5: Carlsen (fördjupning av ett schackgeni)
Kurs 6: Schackpsykologi
Kurs 7: Anand (fördjupning av ett schackgeni)
Kurs 8: Ställningsvärdering och planläggning
Kurserna kan ses i valfri ordning då de är fristående från varandra. Fokuset ligger i första hand på att hjälpa tävlingsspelaren att utvecklas teoretiskt och praktiskt. Två kurser lägger tyngdpunkten på det teoretiska, kurs 1 och 8, och två på det praktiska, kurs 2 och 6. De fyra övriga kurserna 3, 4, 5 och 7 koncentrerar sig på vad man kan lära sig av ett schackgeni. Om man genomgår alla åtta kurser innebär det 80 lektioner av modellpartier kombinerat med ovärderliga bokrekommendationer om hur man kan fördjupa sig mer inom respektive tema! Om deltagaren är seriös tar det ca 80 timmar att genomföra kurs 1-8. En halvtimme för att lyssna på själva klippet och en halvtimme för att reflektera över frågorna under klippets gång.
Fyra kurser har sedan 2017 presenterats gratis på Schacksnack/Engqvists schackskola och dessa är i kronologisk ordning Blandade teman, Mod i schack, Capablanca och Carlsen. Från och med idag kommer kursen om Anand att presenteras under hösten 2019. Det enda som behövs är att man sätter upp sig som prenumerant på Thomas Engqvists kanal på Youtube eftersom klippen då automatiskt kommer till ditt Youtube-konto när ett nytt klipp, som tidigare varit privat och ingått i en betaltjänst, presenteras. Vill man genomföra den kompletta kursen, utöver de fem gratiskurserna på Schacksnack, kan man kontakta thomasengqvist.protonmail.com för betalkurserna Fischer, Schackpsykologi och/eller Ställningsvärdering och planläggning. Det är dock troligt att dessa kurser kommer att visas gratis de närmaste åren.
Den femte gratiskursen kommer att handla om hur man kan vinna partier med hjälp av att studera den före detta utmanaren till Magnus Carlsen, den indiske stormästaren Viswanathan Anand, som, när han var som bäst, ansågs ha den snabbaste hjärnan i världen. Anands spelstil och bidrag till schackutvecklingen gås igenom pedagogiskt och strukturerat och belyses med hans viktigaste partier. Grundböckerna kommer att vara Chess Secrets: Heroes of Classical Chess: Learn from Carlsen, Anand, Fischer, Smyslov and Rubinstein av IM Craig Pritchett och Anand: Move by Move av GM Zenon Franco. Det finns även en DVD – My Career Vol. 1-2 – utgiven på Chessbase där Anand berättar om sin karriär från ung junior fram tills han blev världsmästare i Mexiko 2007.
En solid metod att förkovra sig i schack är att att lära sig fem taktiska ställningar i veckan. Detta ”less-is-more-koncept” utarbetades i slutet av 70-talet i samråd med Robert Danielsson som var min tränare vid några tillfällen när jag var tonåring. Då handlade det om att jag skulle lära mig fem ställningar i veckan från GM Ludek Pachmans Mittelspielpraxis im Schach och Endspielpraxis im Schach. Nackdelen var att det kunde vara svårt att hålla disciplinen under 12 månader, men med hjälp av e-posten kan man råda bot på detta och samtidigt skapa en pedagogisk struktur.
”Less is more”-kursen följer ingen latmansmetod utan bygger på principen att det är bättre att göra för litet än för mycket, eftersom risken är större, om man försöker göra för mycket, att inget alls blir gjort. Det är därför bättre att få kursen serverad i små portioner.
Vi har tidigare presenterat den populära e-postkursen De 300 viktigaste ställningarna som startat vid tre tillfällen enligt ett rullande schema i över två år. Denna kurs blev sedan en inspiration till boken 300 Most Important Chess Positions – Study five a week to be a better chess player.
Eftersom kursen blev så populär och några dessutom visade intresse för en kurs som täcker de taktiska domänerna i schack har det startat en ny e-postkurs rubricerad De 300 viktigaste taktiska ställningarna. Denna kurs är precis som kursen om de positionella idéerna inriktad mot spelare med en spelstyrka i ratingintervallet 1000-2900. Det är inte en kurs med fokus på kombinationer, utan även taktiska områden som angrepp, försvar, varianträkning och hur man får upp ställningar innehållande ett dolt taktiskt avgörande kommer att få sin beskärda del.
Är du intresserad av att förbättra din taktiska förmåga är du med i ett rullande schema. Det vill säga att om du startar i maj så kommer kursen att ta dig ett år att genomföra. Det kostar endast blygsamma 500 kr att vara med, vilket alltså inbegriper ett komplett träningsprogram. Sänd ett e-post-meddelande till thomasengqvist@protonmail.com om du vill vara med så sätts du omedelbart upp på en mejllista åtföljt av ett utskick en gång i veckan under ett års tid. Dessa taktiska ställningar har du sedan nytta av för resten av ditt schackliga liv.
Genom att assimilera och upprepa de 300 viktigaste taktiska ställningarna under ett år kommer du att öka din spelstyrka avsevärt proportionellt till ditt ratingtal. Om du känner till alla dessa taktiska nyckelställningar kommer du att ha stora chanser i praktiskt schack att känna igen tematiken inom öppning och mittspel (200) och slutspel (100). Fem ställningar i veckan kommer att skickas ut med lösningen veckan därpå. Genom att du lär dig ett viktigt taktiskt grepp i en ställning kommer du att kunna applicera denna idé i många andra ställningar. Detta är i princip den enda genvägen som finns om man vill förkovra sig snabbt.
Träningsmetodiken är att inför varje ställning försöka hitta det bästa draget, eller den bästa fortsättningen. Det kan ta 1-30 min. beroende på spelstyrka och förtrogenhet med schacktaktik. Om du tycker någon ställning är för svår väntar du tills lösningen kommer och spelar igenom och memorerar den taktiska idén. En vecka senare, repeterar du ställningen för att motverka de annars obönhörliga glömskekurvorna.
Ett litet smakprov presenteras här nedan.
Sätt dig till rätta i din sköna soffa och sätt dig sedan in i ställningen och försök att förstå vad som händer på ett taktiskt plan. Titta sedan på lösningen längs ner i artikeln för att se om och sedan hur mycket den avviker från dina egna tankar.
Eliskases,Erich Gottlieb – Gruenfeld,Ernst
Maehrisch-Ostrau, Moravska Ostrava, 02.07.1933
Vit vid draget
Det stora diagrammet innehåller den viktigaste taktiska idén att lägga på minnet då det är en typisk idé som kan utföras i många olika former.
Därefter följer flera mindre diagram och tanken är att det ska vara lättare att följa underliggande positionella och taktiska idéer utan att behöva ta fram en schackbräda.
Eliskases,Erich Gottlieb – Gruenfeld,Ernst
Maehrisch-Ostrau Moravska Ostrava, 02.07.1933
[Engqvist/Kmoch]

Du har väl funderat på ställningen för nu kommer lösningsförslaget!
Idén att lägga på minnet är att en bonde garderar springaren och bakom bonden står två dubblerade torn redo att utnyttja g-linjen om den skulle öppnas. 27.Nf5! Första gången jag blev bekant med detta typiska offer i Benoni-strukturer var när jag studerade den fascinerande boken Pawn Power in Chess av Hans Kmoch. Tyvärr fick inte hans originella terminologi det erkännande som den förtjänade. Det här springarhoppet kallade han för ”Benoni-hoppet” (The Benoni Jump). Det är en typisk taktisk twist man kan få in när man har dubblerat (eller ibland tripplerat) på g-linjen. Det mest kända exemplet för den svenska läsekretsen är tidningspartiet Bobby Fischer – Ulf Andersson som spelades i samband med Siegen-olympiaden 1970. Fischer fick in ett Benoni-hopp efter 22 drag som gjorde att Uffes ställning kollapsade.
I denna ställning är springarhoppet också helt avgörande. 27…gxf5 I princip tvunget eftersom svart annars skulle förlora kvalitet. 28.gxf5 Qe8
29.Qg2 Datorn föredrar den kyliga bondelavinen 29.c4 följt av c5. Möjligheten att spela damen till g2 försvinner inte så det är inte fel att förstärka spelet på damflygeln även om en människa förmodligen inte skulle spela så. Textdraget är det principiella draget för att profitera på trippleringen. Det är just inbrytningen på g-linjen som är huvudpoängen med Benoni-hoppet. 29…Qd7 30.Rxg7+ Rxg7 31.Bxg7 Qxg7 32.Qc2 Ng6 33.fxg6 h6 Svart har gjort de bästa försvarsdragen men det hjälper inte i långa loppet mot vits superstarka ställning. Bonden på g6 är naturligtvis en obehaglig inkräktare djupt inne på svarts privata territorium.
34.Qf5 En mycket vacker och avgörande damcentralisering som utnyttjar det tidigare springarhoppet till f5 eftersom det gjorde rutan f5 till en permanent kritisk ruta.34…Qf8 35.c4 Bondelavinen sätts i rörelse enligt principen om de två svagheterna.35…Kg7 Varianten 35…Rxc4? 36.Qe6+ Kg7 37.Qd7+ Kg8 38.Qh7# visar värdet av bonden på g6 med dess utposter på f7 och h7 vilka gör att de mest intima delarna av kungsställningen faller i vits ägo. 36.Rc1! Vit måste framkalla en svaghet till eftersom det inte går att bryta igenom på kungsflygeln. 36…b6 37.e4 Qe7 38.Qf2 Rb7 39.h4 a5Självmord är 39…Kxg6? 40.Rg1+ Kf7 (40…Kh7 41.Qf5+ Kh8 42.Qc8+ Kh7 43.Qg8#) 41.Qf5 och svart blir matt i tolv drag. 40.h5 axb4 41.Rb1 b3 42.Rxb3
Vit har nu två konkreta svagheter att spela mot, bonden på b6 och den utsatta kungen på g7. Svart kan inte stoppa en inbrytning på damflygeln eller på kungsflygeln eftersom vit har mer terräng att lavera på och svart har svagheter som står för långt borta från varandra.42…Qd7 43.Qf5! Inledningen till en mycket vacker dammanöver som leder till ett dambyte och ett vunnet tornslutspel. 43…Qe743…Qxf5 44.exf5 leder till ett vunnet tornslutspel, eftersom a4-a5 inte kan pareras med något annat drag än 44…Ra7 men då avgör 45.Rxb6 Rxa4 46.Rb7+ Kf8 (Annars avgör c4-c5! på grund av den absoluta sjunde raden i förening med två fribönder.) 47.Rf7+ och f6-bonden faller. 44.Qe6! Qc7
45.Qf7+! Vit profiterar maximalt på utposterna f5, e6 och f7! Det är fortfarande vattenringarna av Benoni-hoppet som utspelar sig.45…Qxf7 46.gxf7 Ra7 46…Kxf7 47.a5 47.Rxb6 Rxa4 48.Rxd6 Rxc4 49.Rxf6! Kf8 50.d6 Rxe4 51.d7 Rd4 52.Rxh6 Kxf753.Rh8 Svart gav upp.
Vit vinner efter 53…Rxd7 54.Rh7+ Ke6 55.Rxd7 Kxd7 56.h6 och svarts kung är utanför kvadraten. Ett vackert parti som kröntes inte bara av Benoni-hoppet utan även av alla de efterföljande manövreringarna med damen, tornet och bönderna medan kungen på den vita rutan h1 bara satt lugnt och passivt tittade på.
Varför lära sig tiotusentals taktiska ställningar när det räcker med 300 för att förstå alla de viktigaste taktiska idéerna? Redan grekerna insåg 480 f.Kr i slaget vid Thermophyle att det viktigaste inte var att ha en numeriskt stor armé utan kvalitéten på krigarna och taktiken var de avgörande faktorerna. Det är samma sak med slagkraftig schackträning. Det är inte antalet ställningar som är avgörande utan vilka ställningar och hur ofta du repeterar.
Anmälan: thomasengqvist@protonmail.com
Det tionde och sista klippet i videoserien om Magnus Carlsen handlar om Colin Crouchs (1956-2015) bok Magnus Force vars titel anspelar på filmen med Clint Eastwood, Magnum Force. Klippet kan ses som en recension av boken men belyser också Carlsens kvaliteter i ett parti mot den holländske stormästaren Loek Van Wely som spelades i Wijk aan Zee 2013.
I det näst sista klippet i serien om Magnus Carlsen får vi se det mest dramatiska partiet i matchen mot Anand i Chennai 2013. Carlsen spelade ett revolutionerande drag i Sämisch-varianten i Nimzoindiskt och lät Anand anfalla honom med sina kungsflygelbönder och pjäser. I ett läge visade Carlsen prov på både iskyla och djup beräknings- och bedömningsförmåga medan Anand bara stormade på och spelade på matt. Det här är ett av partierna som beskriver varför Carlsen är den ledande schackvärldsmästaren idag och varför Tigern från Madras till slut fick underkasta sig honom för att därefter kanske aldrig bli världsmästare i klassiskt schack igen.
Magnus Carlsen är på tapeten efter att ha krossat Peter Svidler med 5.5-0.5 i en blixtmatch för att fira att Chess24 har 5-års-jubileum. Det är underhållande för publiken att se dessa stora spelare under mer avslappnade former där de testar suspekta varianter och kommenterar under partiernas gång. Det som var fascinerande med upplägget var att man kunde ta del av båda spelarnas kommentarer. Det finns nog inget bättre sätt att lära sig av de stora mästarna och på det sättet få en mer objektiv bild av hur spelarna tänker under partierna. Detta upplägg är tyvärr inte så vanligt i schacklitteraturen men det finns några godbitar som First Piatigorsky Cup och Second Piatigorsky Cup utgivna på Dover och så den svenska boken Schack på högsta nivå eller Learn from the Grandmasters som den heter på engelska av Raymond Keene.
Nedanstående klipp visar Carlsens enastående skicklighet i tornslutspel, en förmåga som vi även fick bevittna i ett av blixtpartierna. Carlsen har i det nedan nämnda slutspelet visserligen en extra bonde men problemet är hans passiva torn. Det är mycket instruktivt att se hur Carlsen tar sig an den problematiken.
Senaste kommentarer