Schacksnack

Repliken kommer i dag…Text och foto Axel Smith.
Om det finns ett ledmärke jag alltid försöker hålla vid liv är det ärlighet. Försöker man inte aktivt undvika det säger man lätt saker man inte menar, eller överdriver. Ärlighet och uppriktighet är dock inte riktigt samma sak, och det finns lägen där det är bättre att vara finkänslig. Idag vann Nils Grandelius mot Li Chao (2604), den högst rankade spelaren han slagit som svart. Efter att ha sett ett säkert självförtroende förvandlas till försiktig ödmjukhet den senaste veckan vet jag hur mycket vinsten betyder. Min första tanke efter partiet var att berätta för Nils vad jag tyckte om hans hemskt förskräckliga tidsanvändning. Jag lyckades hejda mig i sista stund och nöjde mig med att säga ”Bra att du vann idag!”. Ärligt, men inte helt uppriktigt. Tidsanvändningen får diskuteras vid ett annat tillfälle.

För länge sedan låg ett fotbollslag i Argentina under med 0-3 i paus. Tränaren gick då fram till en spelare och sa: ”Vårt lag har spelat uselt, med du har spelat bra! Fortsätt precis så som du har gjort!”. Tränaren sa likadant till alla spelare. Laget vann matchen med 7-3. En lögn med gott syfte och fantastiskt resultat. Gjorde tränaren rätt? För att kunna avgöra det måste man veta hur det gick för fotbollslaget när spelarna väl insåg tränarens strategi. Historien förtäljer inte det.

Även i schack är det viktigt att känna sig trygg i partisituationen. Jag tror t.ex. det är därför som Vocaturo använder sin keps. Han tar inte på sig kepsen förrän partiet startar, och jag har inte heller sett honom med kepsen efter partierna. För honom är kepsen en signal på att: ”Nu ska jag koncentrera mig maximalt”.

Det finns vissa spelare som sägs ha tur oftare än andra. Självklart är det inte så, det är bara att de är beredda att ta tillvara på alla möjligheter de får. Håkan Milds mål mot Belgien i EM 2000 är typexemplet. Det var ingen slump att det var just han som gjorde ett sådant osannolikt mål. Andra spelare som befunnit sig i samma läge hade inte sett den möjlighet han såg.

Efter att Robin van Kampen spelat remi mot Kjetil Lie sa han att Kjetil ”played like a patzer the whole game”. Imorgon är det dags att ta ner holländaren på jorden. Vi kommer att jobba hela natten på att hitta den skarpaste… svarsrepliken. Godnatt.

IM Nils Grandelius kommenterade partier rond 7-1.

Tabell och partier GM-C.
Klicka på resultatet för partiet.
Håll markören stilla över resultatet för information.

Det börjar hetta till i GM-A i CORUS chess 2010 efter dagens rond. GM Hikaru Nakamura besegrade GM Alexei Shirov samtidigt som GM Magnus Carlsen (foto Johan Berntsen) vann över GM Vassily Ivanchuk. Detta innebar att Shirovs ledning krympte till en halv poäng när halva turneringen är spelad. I morgon möts GM Vladimir Kramnik – GM Hikaru Nakamura, GM Vis. Anand – GM Vassily Ivanchuk och GM Alexei Shirov – GM Magnus Carlsen. Något att se fram emot!

I GM-C vann IM Nils Grandelius, Lunds ASK, över gruppens högst rankade GM Li Chao från Kina. För webmaster var det ett märkligt parti. Li offrade en häst på f7 och sedan hände inte mycket mer från hans sida. Han flyttade inte damen från utgångsfältet en enda gång under hela partiet. Då kan det knappast bli mycket till angrepp när ställningen såg ut som den gjorde. Även superlöftet från USA GM Ray Robson gick på en mina. Nils plockade in en poäng på dem i toppen på tabellen så det ser lite ljusare ut än i går.

GM-A, GM-B och GM-C.
Klicka på resultatet för partiet.
Håll markören stilla över resultatet för information.

Goda råd av en viss Magnus… Text Axel Smith foto Johan Berntsen.
Efter två förluster med 1.c4 har Nils Grandelius fått mängder meddelanden med samma budskap: Det är kanske dags att börja spela någon riktig öppning. En viss Magnus poängterade att det inte bara var så att Nils inte spelat e4 eller d4 i öppningen, han hade faktiskt inte spelat det alls! Idag var båda centrumbönderna flyttade två steg var efter fem drag och utvecklingen fullbordad efter 15. I drag 26 gav Plukkel upp. Det var en vinst Nils verkligen förtjänade efter de senaste partiernas motgångar. 

Jag tror att man alltid ska försöka spela de bästa dragen och de bästa öppningarna. Om man istället för att spela schablonmässigt gör drag man verkligen tror på lär man sig mer. Det är lättare att i efterhand förstå varför man gjort de misstag man gjort, och därmed utvecklas. Kasparov har skrivit: ”Decisions derived from positive thinking may not be any more accurate than conservative decisions, but we definitely learn more from our mistakes. Over time our decisions will become more accurate as we exercise and hone our intuition.”

Jag tolkar detta som att man ska tro på sin egen förmåga att hitta bra drag, istället för att tänka att alla nog är ungefär lika bra. Spelar Nils konstigt kan ni därför ändå räkna med att han ändå tror på det han spelar. 

Detta med konkret schack behöver också förklaras. Visst, schack spelas ju med drag och är därmed per definition konkret, men är inte människans styrka att generalisera? Jo, fast när man verbaliserar kunskap tappas alltid mycket information. Jag minns en gång när jag lärde en spelare att dubbelbönder var dåliga. I nästa parti tog motståndarens hans springare på b6. Han undvek att ta tillbaka, eftersom det hade inneburit en dubbelbonde! Det exemplet är visserligen extremt, och naturligtvis är positionella tumregler bra att känna till, men man måste inse att vid brädet kommer taktiken alltid i första hand. 

För ett par sedan försvarade jag en ställning i en efteranalys med logiskt grundande resonemang. Viktor Laznicka bemötte alla mina kommentarer med ”Moves!”. Logik hit eller dit, han ville se vad som hände i ställningen. Det var en aha-upplevelse för mig, och efter det har jag ständigt märkt att mycket fler partier förloras på taktiska misstag än på positionella felbedömningar. 

Mikhail Ulibin – Jesper Hall är ett av mina favoritpartier. Vit spelar totalt anti­positionellt men bibehåller hela tiden initiativet och vinner slutligen. När jag läste Jesper Halls bok accepterade jag inte att vits spel i det partiet verkligen är bra, ”så kan man inte spela schack”. Sedan dess har jag tagit fram partiet ungefär en gång om året och försökt hitta ett drag som räddar svarts ställning och får bitarna att falla på plats. Än har jag inte lyckats. Det är inte så konstigt: positionella faktorer är aldrig något värt om man inte också har taktiken på sin sida.

IM Nils Grandelius kommenterade partier rond 6-1.

Tabell och partier GM-C.
Klicka på resultatet för partiet.
Håll markören stilla över resultatet för information.

I GM-A blev det ett litet hack i staketet av ettor för GM Alexei Shirov. Han fick nöja sig med remi i går i rond sex mot GM Nigel Short. Gruppen av hans närmaste förföljare, som utökades med GM Vladimir Kramnik efter hans fina vinst mot GM Loek van Wely, är fortfarande 1½ poäng efter. I dag klockan 13.30 börjar rond sju och spelschemat för denna uppvisar bland annat mötena: GM Hikaru Nakamura – GM Alexei Shirov och GM Magnus Carlsen – GM Vassily Ivanchuk. Den saknade i förföljaregruppen GM Vladimir Kramnik har svart mot GM Nigel Short.

IM Nils Grandelius, Lunds ASK, vann i går, mer om detta går att läsa i Axel Smiths CORUS rapport högre upp på sidan. I dag möter Nils som svart den högst rankade i gruppen GM-C kinesen Li Chao (2604).

GM-A, GM-B och GM-C.
Klicka på resultatet för partiet.
Håll markören stilla över resultatet för information.

Kommentarer och intervjuer från femte ronden i CORUS Chess 2010 som spelades den 21 januari 2010. GM Alexei Shirov besegrade GM Loek van Wely och som Schacksnack tidigare berättat om leder han med 5 av 5. GM Fabiano Caruana i GM-A missade några vinstchanser GM Lenier Dominguez. Även bilder från GM-B och GM-C.

Simultan med världseliten. Text och foto Axel Smith.
Wijk Aan Zee är en liten by med mindre än 3000 invånare. Det kommer många turister hit, huvdsakligen för de kilometerlånga sandstränderna. Det är faktiskt nästan som att vara på Österlen. Jag har badbyxorna med mig, men har ännu inte känt mig i form för att hoppa i. Det är bara 10 mil längs kusten till Cappelle la Grande, dit jag ska om ett par veckor.

1999 skapade Wijk Aan Zee tillsammans med byar från tio andra länder ”Cultural Village of Europe” – en manifestation som var tänkt att uppmärksamma mindre byar. Wijk Aan Zee var först ut. En uställning med konstverk i stål finns kvar som minne från det året. En av konstverken syns på bilderna nedan. Stålindustrin är viktig för byn. Det var också stålföretaget Hoogevens som startade schackturneringen här för 72 år sedan. 1999 slog Hoogevens ihop sig med ett brittiskt företag och bildade Corus, vilket varit namnet på schackturneringen sedan dess. Turneringens framtid är säkrad för flera år framöver, och dess status hos företaget lär inte ha försämrats sedan Corus år 2007 köptes upp av det indiska stålföretaget Tata. I Indien finns som bekant en tradition att stora företag sponsrar schack och schackspelare.

Nå, detta var väl ungefär så mycket historia som man rimligen kan mäkta med. Vad man själv mest märker här är naturligtvis schackatmosfären. Det är ingen som klickar med pennan efter varje drag de gör, om man säger så. Världseliten kommer tillbaka till Wijk Aan Zee år efter år. Det är fri entré och mycket publik, delvis beroende på alla de sidoturneringar som pågår. Förhållandena för åskådarna är mycket goda: man kommer nära partierna och det finns kommentatorer varje dag.

I tisdags var det middag för sponsorerna och spelarna. Efteråt anordnades en simultan med Erwin L’Ami mot representanter för sponsorerna. Det var den mest underhållande simultan jag tittat på. Hela världseliten var på plats som åskådare och tvekade inte att hjälpa till med goda råd, men det ingick i själva showen. Henrik Carlsen, Magnus far, ville dock inte ha någon hjälp utan spelade helt själv. Han lyckades ändå med konststycket att vinna! Enligt Peter Leko var Henrik Carlsens parti ett mönsterparti som måste visas på Petrosians schackskola i Yerevan – ett parti där man lugnt kunde njuta av varje drag.

IM Nils Grandelius partier rond 5-1.

En av stålkonstverken i utställningen. Konstnär: Apostolas Fanakidis.
Titel: Thalassa apo atsali (Havets brus).

Man hoppas att vinden ska gå söderut, så att inte röken blåser in över byn.
Stålföretag försäkrade dock att det är 80 % vattenånga som kommer från skorstenarna.
Vad resten är upplyste man inte.

Vattenånga är det gott om.

I GM-A fortsätter GM Alexei Shirov att vinna. Han har fem vinster vinster i rad och har tagit ledningen med 1½ poäng (prestationsrating 3474)! Den jagande trion består av GM Hikaru Nakamura, GM Magnus Carlsen och GM Vassily Ivanchuk. Världsmästaren GM Vis. Anand har endast 2½ poäng så aspirerar han på en turneringsvinst krävs det en rejäl uppryckning. I dag kan vi se fram emot bland annat GM Vis. Anand – GM Magnus Carlsen och GM Vassily Ivanchuk – GM Hikaru Nakamura. I GM-C fortsätter IM Nils Grandelius, Lunds ASK, att tappa mark mot toppen av tabellen efter förlusten mot GM Daniele Vocaturo i går. I dag väntar Sjored Plukkel, NED (2279), på Nils.   

GM-A, GM-B och GM-C.
Klicka på resultatet för partiet.
Håll markören stilla över resultatet för information.

Om några timmar (klockan 13.30) startar femte ronden i Wijk aan Zee med bland annat GM Hikaru Nakamura-GM Magnus Carlsen i GM-A och GM Daniele Vocaturo-IM Nils Grandelius i GM-C. Som ”uppladdning” inför direktsändningen (länkar överst på sidan) bifogar Schacknack en video som spelades in efter rond 4 i tisdags.

 Nils Grandelius på hotellbalkongen med utsikt över stranden i Wijk aan Zee

Nils om att förlora. Text och foto Axel Smith
IM Nils Grandelius, Lund ASK, har inte inlett Corus övertygande: en vinst, en remi och två förluster. Än har det dock bara gått en liten del av en lång tävling. Idag var det fridag med möjlighet att ladda om och komma över förlusterna. 

Som schackspelare är förluster en del av vardagen. Det gäller att lära sig att hantera dem på rätt sätt. Man vill göra allt man kan för att inte förlora, men samtidigt vill man inte att de förluster som ofrånkomligen kommer ska gå ut över livet i övrigt. Det finns många som hävdar att om man summerar de känslor som kommer från förluster och  vinster blir resultatet negativt, en förlust ger alltså mer obehag än vad en vinst ger glädje. En orsak till detta kan vara att man, till skillnad från andra tävlingar, aldrig får tillfälle att jubla när man vinner ett schackparti. Vinsten är en process som man tar till sig gradvis. En annan orsak kan vara att människan i grunden är pessimist, det finns ju alltid så mycket mer att förlora än att vinna (det finns t.ex. inget motsatsord till ”fara”). Evolutionärt har människan därför lärt sig att fokusera på negativa händelser.

Nils, vad har gått fel?
Den första förlusten berodde på dålig tidsanvändning. Den andra förlusten… vad ska man säga… det var bara dåligt. Jag ser inga direkta orsaker, utan fortsätter enligt planen. Det finns inget som säger att jag bör ändra något. 

Har jag förlorat ett intensivt parti är jag alltid helt utmattad när jag går och lägger mig, men likväl medveten om att jag inte kommer att kunna somna. Har du svårt att sova efter en förlust?
Nej, det har jag inte. Man måste försöka tänka framåt. Det går inte att göra något åt det partiet längre. 

Visst, är det rättvist är det inga problem. Men det händer ganska ofta att man känner att det var onödigt, och då vill jag inget hellre än att spela ett nytt parti.
Rättvisa förluster är mycket värre! Då har man ju förlorat för att man är dålig. Men att spela ett nytt parti – det spelar ingen roll för mig. 

Du verkar ta förluster med jämnmod. Måste man inte hata att förlora om man ska göra allt för att undvika att förlora nästa gång?
Nej, det tror jag inte stämmer. Om man har för starka känslor är risken att man inte är objektiv när man utvärderar vad som gick fel. 

Det låter ju förnuftigt, men fungerar det verkligen? Vad är skillnaden mellan dig och de som tar förluster hårdare?
Jag tror att det är personligt, det är upp till var och en. Man får se vad som fungerar bäst. Det är som det är, helt enkelt. 

Verkar det inte lite motsägelsefullt, att man får se vad som är bäst, men att det samtidigt är som det är. Är det möjligt att medvetet förändra sin attityd till förluster?
Jo, det är klart man kan träna upp det. Vad jag menar är att det är svårt att säga vad som är den bästa inställningen. Även världseliten innehåller olika typer. Vissa ser ut att må sämre av förluster, men det behöver inte vara så. Det kanske bara är att de visar det mer eller mindre. 

Tror det att det är någon skillnad för professionella schackspelare? De måste trots allt göra bra resultat för att kunna sätta mat på bordet.
Är det viktigare bör det ju påverka. Men det verkar ännu troligare att de lärt sig att det inte hjälper att vara skitsur. Men jag tror inte att man vänjer sig vid förluster även om man förlorat 1000 partier. Det går i vågor, ibland bryr man sig lite mer och ibland lite mindre. För min egen del känns det som om jag bryr mig lagom mycket, jag kommer nog inte att förändra min inställning. 

Jag tycker dock jag märkt på dig att du ofta är smått fientlig mot motståndaren efter en förlust. Du verkar vilja intala honom att han minsann inte ska tro att han vet något om schack som du inte vet, bara för att han råkat slå dig.
Hmm. Jag brukar inte vara sur på motståndaren, bara på mig själv. Men man är ju alltid lite ur balans efter en förlust. Och, det finns rätt mycket slumpmoment i schack. Schack är så svårt, så även om man spelar bra kan det finnas ett slumpmoment. Och i analysen, där vill man ju försöka få motståndaren att förstå hur ställningen verkligen är.

Det verkar finnas fyra skiljda inställningar till förluster:
Den rationelle behärskar sig, men analyserar vad som gick snett och drar slutsatser. Han gör därefter allt han kan för att undvika nya förluster. Ilskan över en förlust finns inom schacket, men påverkar inte humöret i övrigt. Det verkar vara en ultimat inställning, men går den att nå?

Den likgiltige bryr sig inte alls, men drar heller inte några slutsatser av sina misstag. Har man schack endast som hobby befinner man sig förhoppningsvis inom denna kategori.

Förnekaren hävdar att förlusten berodde på tillfälligheter eller otur. Ett vanligt uttryck kan vara ”Detta är inte schack!” när man t.ex. förlorat på tid. Förnekaren vill vinna efteranalyserna, och gärna få omgivningen att förstå att han alltid stått bättre innan han förlorat. Att skylla på otur blir en slags instinktiv försvarsmekanism för att inte må dåligt av förlusten.

Till sist finns det en typ som får skuldkänslor. Han känner att han hade sig själv att skylla: ”om jag bara sovit lite längre”, ”om jag bara koncentrerat mig lite mer”, ”om jag bara räknat lite noggrannare”, ”om…”, ”om…”, ”om…”. Om man har skuldkänslor, då vill man paradoxalt nog må dåligt! Mår man bra är det som om man inte förstått att man gjort fel, därför ger det en slags tillfredsställelse att må dåligt. 

Till sist, Nils, känner du igen dig i att förluster tar mycket hårdare än vinster?
Äh, det vet jag inte. Man borde ju aldrig någonsin förlora. 

Även om Nils verkar handskas väldigt bra med förluster tror jag att hans svar avslöjar en hel del. De flesta schackspelare har väldigt höga tankar om sin egen spelstyrka, som t.ex. att de aldrig borde förlora. Därför ses även ett helt okej resultat som negativt, vilket leder till att man ofta blir missnöjd. Kanske är det just en mer nyanserad bild av den egna förmågan som borde eftersträvas.

Raden till vänster: Plukkel, Lie, Peng, Grandelius, Kuipers och Anil Surender
Raden till höger: Gupta, Muzychuk, Robson, Bok
Längst bak: Carlsen, Smeets, Caruana, Kramnik

Andra rondens parti mot S. Kuipers.
I förgrunden Vocaturo med den obligatoriska kepsen.

Som spelare är man också åskådare till GM-A från första parkett.

Efter 16. Ta5! Lxc4 17. Txb5 Lxb5 missade Nils Dc5 med avgörande hot.

Kramnik-Leko och Karjakin-Dominiquez remi.
B-gruppen Negi-A. Muzychuk remi.

Det kommer ingen text från Holland och CORUS Chess 2010 i kväll utan Axel Smith har enbart skickat Nils Grandelius förlustparti kommenterat från dagens rond mot FM Benjamin Bok. I morgon däremot kommer det en intevju med Nils plus fotografier. Axel skriver om dagens parti: ”Bok avslutade stilrent och lär få rondens skönhetspris för detta parti. Jag hade själv tyckt att det var hemskt med en vilodag efter en sådan här förlust, jag vill spela så fort som möjligt igen. Nils menar att det inte spelar någon roll, vilket gör mig imponerad.”

Bifogar Nils spelade partier, kommenterade av Axel, från rond 1-4 för genomspelning.