Schacksnack

Janowski – Capablanca [A46]
Havanna, 1913
[S. Tarrasch]

1.d4 Nf6 2.Nf3 d6 Härigenom får svart ett trångt spel och sådana är nu för tiden ej försvarsdugliga. Visserligen fordras dock fulländat mästerskap i angreppsföringen. 3.Bg5 Nbd7 Spelet kommer nu att likna Hanhams variant i Franskt springarspel. (1.e4 e5 2.Nf3 d6? 3.d4 Nd7?) 4.e3 e5 Nu är bondeställningen i centrum lika, men svarts figurer (Bf8 och Nd7) står trångt. 5.Nc3 c6 Detta drag var ej nu behövligt, men förr eller senare måste det dock göras, för att skaffa drottningen en väg ut. 6.Bd3 Be7 7.Qe2 Vit har gjort enbart ”normaldrag” och står redan bättre. Han flyttar nu drottningen för att sedan efter behag kunna rockera kort eller långt. 7…Qa5 För att efter lång rockad omedelbart övergå tilll angrepp med b7-b5. 8.0-0 Nf8 Springaren måste göra ett flertal drag för att bli ordentligt utvecklad. På så vis går mycket tid förlorad. 9.Rfd1 Bg4 10.h3 Vit erbjuder härmed skenbart ett bondeoffer. 10…Bh5 Efter 10…Bxf3 11.Qxf3 exd4 12.Bxf6 Bxf6 står två fördelaktiga fortsättningar till vits förfogande: I. 13.exd4 Bxd4? 14.Bc4 Bf6 15.Rxd6 och II 13.Ne4 Be7 14.Qg3. 11.dxe5 Efter en systematiskt genomförd utveckling övergår vit nu till direkta angrepp. Till en början öppnas en linje för tornet och därjämte skaffas en angreppspunkt på e5. Janowski behandlar hela partiet i klassisk mönstergill stil. 11…dxe5 12.Ne4 Nxe4 Detta drag kostar svart rockaden, vilket här visar sig vara av synnerligen vikt. Svart skulle i stället ytterligare ha stärkt punkten f6 genom 12…N8d7 hur lite det än kunde passa Capablancas planer, ty angriparen dikterar lagar för motståndaren. 13.Bxe7 Kxe7 14.Bxe4 Bg6 Något bättre hade nog varit att genast spela 14…Ne6 emedan springaren stod dåligt, men löparen däremot stod ganska bra. 15.Qc4! Ne6! Här kunde svart ha erövrat en pjäs med 15…f5 ty går löparen tillbaka, så kommer gaffeln e5-e4. Har månne Janowski räknat med denna möjlighet när han drog Qc4? Det är möjligt, ja t.o.m. troligt, då han har spelat hela partiet med full kraft, och uppenbarligen var väl disponerad varför man ej kan misstänka ett förbiseende. Har han förutberäknat den angreppsmöjlighet som finns efter f7-f5, så bör hans spelföring i partiet uppskattas så mycket högre. Har han det ej, så har hans geniala positionsinstinkt haft rätt. Efter f7-f5 skulle vit nämligen på följande sätt ha kommit i avgörande fördel; 16.Bxc6! bxc6 a) 16…Rc8 vore felaktigt på grund av 17.Qh4+; b) 16…e4 vore dåligt på grund av 17.Bxb7 eller ( 17.Nd4) 17.Qxc6 Ne6 (Istället för 17…Ne6 kommer endast 17…Rd8 i betraktande för att gardera tornet. Härpå följer 18.Rxd8 Qxd8 (Slår kungen med 18…Kxd8 så måste han falla för de vita figurernas angrepp efter 19.Rd1+) 19.Nxe5 Vit har nu 3 bönder för pjäsen, samt överlägsen ställning utan drottningbyte och med fortsatt angrepp, vilket dessutom då löparen av vit kan bytas bort nu ska pareras af en springare, en stor skillnad, då denne är vida svagare emot bönderna än löparen. Slutligen hotar vit att genast erövra en fjärde bonde, a-bonden, t.ex. efter 19…Qd6 genom (eller efter 19…Qb6 med 20.Rd1 Qxc6 21.Nxc6+ Vit är således även här i avgörande fördel.) 20.Qb7+) med nedanstående diagramställning:

Analysdiagram efter det plausibla 15…f5 16.Bxc6! bxc6 17.Qxc6 Ne6. Hur fortsätter vit?

I denna ställning har vit endast ett enda fullt tillfredsställande drag till sitt förfogande och det är ett problemdrag som avgör partiet: 18.Ng5!! (18.Rd7+ Kf6 eller; 18.Qd6+ Kf6 19.Rd5 Qc7 vinner han visserligen en tredje bonde för pjäsen, men med drottningbyte och utan överlägset spel.) På 18…Nxg5 vinner vit kvalitet med a) 18…Bf7 går ej på grund av 19.Rd7+ eller ( 19.Qd7+) ; b)garderingen 18…Qb6 strandar på 19.Qd7+ Kf6 20.Rd6; c) och på 18…Nc5 följer vinst för vit efter 19.Qd6+ Ke8 20.Qxe5+ Kf8 21.Ne6+; 19.Rd7+ Kf8 20.Qxa8+ Be8 jämte så många bönder han vill. Tillbaka till partiet: 16.b4 Qc7 Det är alltid fatalt när drottningens mäktiga styrka användes till att skydda en simpel bonde. 17.Bxg6 hxg6 18.Qe4! Härmed börja allvarliga svårigheter hopa sig för svart. Med f-bonden kan han tyvärr ej gardera, utan att prisgiva bonden g6. Efter 18…Rh5 felar detta torn i centrum, varmed vit fördubblar sina torn.18…Kf6 19.Rd3 Rad8 20.Rad1 Hotar dubbelt avbyte på d8 och därpå att genom Qh4+ intränga med drottningen. 20…g5 Svart har ständigt endast att välja mellan två svårigheter. 21.c4 Ständig förstärkning av vits spel! Nu ska följa c4-c5 jämte Rd6. 21…Rxd3 22.Rxd3 Rd8 23.Rxd8 Nxd8

Vit vid draget. Hur fortsätter vit på bästa sätt?

Det är redan många figurer avbytta och man kan ännu ej se, att vit har erhållit någon påtaglig fördel. Om man skulle offentliggöra ovanstående ställning med påståendet ”Vit drar och vinner” så skulle väl ej många lösa problemet, även bland de starkaste schackspelarna. 24.h4! gxh4 25.Qxh4+ Ke6 26.Qg4+ Kf6 27.Qg5+ Ke6 28.Qxg7 28 goda drag har behövts för att åstadkomma detta jämförelsevis måttliga resultat. Nu går det emellertid med jättesteg, enär Janowski fortfar att lösa alla problem, som ställs i partiet. 28…Qd6 29.c5 Qd5 30.e4! Synnerligen näraliggande – om någon påvisar draget. 30…Qd1+ 31.Kh2 f6 Nu ställs ett nytt problem, som åter anses vara barnsligt lättlöst, av den för vilken lösningen visats. 32.Qg4+ Ke7 33.Nxe5 Härmed blir ställningen hopplös. 33…Qxg4 34.Nxg4 Ne6 35.e5 fxe5 Måhända hade svart haft större möjligheter att fiska grumligt vatten efter 35…f5 Sedan vit erhållit två förbundna fribönder, är intet mer att göra. 36.Nxe5 Nd4 37.g4 Ke6 38.f4 a5 39.bxa5 Kd5 40.g5 Kxc5 41.g6 Nf5 42.Kh3 Ng7 43.Kg4 Kd5 44.Nd7 c5 45.f5 c4 46.Nb6+ Det kunde även följa 46.f6 Ne6 47.g7 c3 48.g8Q c2 49.Qc8 etc. 46…Kd4 47.Nxc4 Kxc4 48.f6 1-0 Ett vackert parti! Av Janowski spelat klanderfritt och med fulländat mästerskap.

Dr Siegbert Tarrasch gör lärorika och tidlösa kommmentarer i de ca 100 år gamla numren av Tidskrift för Schack. (Foto: 1900, källa: Hartston W. The Kings of Chess, London 1985)

Det som är tacksamt när man bläddrar igenom just årgång 1913 är alla de kommenterade partierna från när och fjärran. I denna årgång är det exceptionellt många olika kommentatorer som figurerar och inte något riktigt turneringsfokus som i senare årgångar. Särskilt Dr Siegbert Tarraschs pedagogiska och klassiska kommentarer måste framhållas för den som vill lära sig att spela schack utifrån ett historiskt grundläggande perspektiv. Det ovanstående partiet är bara ett exempel bland flera från T.F.S. 1913 och är förhoppningsvis en katalysator att ta för vana att fördjupa sig i andra partier med ett liknande upplägg. Ta dig tid att spela igenom välkommenterade partier med svenska kommentarer för att få en bra motvikt till dator- och informatoranalyser som inte har tillgång till det skriftliga kommentarspråket. Detta är en skattkista som man kan använda för att nå djupare förståelse och därmed skaparglädje och framgångar som schackspelare.

Om du är intresserad av att spela igenom kommenterade partier från Tidskrift för Schack 1913 kan du klicka på denna länk så har du tillgång till samtliga nummer.