Schacksnack har en ny omröstning längst upp i högerspalten. Frågan gäller huvuvida Gideon Ståhlberg, Ulf Andersson eller Nils Grandelius är att betraktas som Sveriges genom tiderna starkaste schackspelare. Det finns ju lite olika måttstockar att beräkna detta genom till exempel ratingprestationer, hårt motstånd över tid eller hur vederbörande har bidraget till schackets utveckling. Beroende på perspektiv och hur insatt man är i denna komplexa fråga kan svaren skifta. Vad säger Schacksnacks läsare?
Sverigemästarklassen och övriga grupper arrangeras i Uppsala 27 juni - 6 juli. Tio spelare kämpar om Sverigemästartiteln och dessa är i ratingordning: GM Platon Galperin, IM Isak Storme, IM Jung Min Seo, GM Erik Blomqvist, IM Martin Lokander, GM Tiger Hillarp Persson., IM Milton Pantzar, IM Hampus Sörensen GM Jonny Hector och IM Axel Falkevall. SM-gruppen är i år stark och öppen så nästan vem helst kan ta hem segern men det skulle inte vara osannolikt om GM Jonny Hector avgår med segern. I SM-sammanhang brukar gedigen erfarenhet väga mycket tyngre än tillfälliga ratingtoppar. Mästar-Elit: IM Michael Wiedenkeller, IM Ludvig Carlsson, IM William Olsson, FM Eric Thörn, IM Tommy Andersson, IM Bengt Lindberg, FM Joar Östlund, FM Alexander Ström-Engdahl, Andreas Landgren och Harald Ljung. Mitt stalltips är att FM Joar Östlund som är en starkt utvecklande spelare kommer att avancera till Sverigemästarklassen.
Talangen FM Jung Min Seo kom före så rutinerade herrar som flerfaldige sverigemästaren IM Axel Ornstein och GM Lars Karlsson i 100-mannaschacket som spelades i Stockholms Schacksalonger i går. Mer information finns på Stockholms schackförbunds hemsida.
Nedan följer ett knippe bilder i urval och av Lars OA Hedlund.

FM Jung Min Seo i preparationstagen. (Foto: Lars OA Hedlund)

GM Lars Karlsson bekvämt tillbakalutad i Schacksalongernas gedigna schackbibliotek. (Foto: Lars OA Hedlund)
De tre favoriterna motsvarande förväntningarna i Västgöta Open som pågick under helgen genom att besätta tre av de fem främsta platserna. Segrade gjorde GM Pia Cramling med 6.5 poäng. Tvåa blev hennes man GM Juan Bellon Lopez och femma GM Thomas Ernst med 5.5 poäng. Mellan de två sistnämnda placerade sig Torbjörn Glimbrant och Daniel Ronneland som nummer tre och fyra på bättre särskiljning. Fullständig resultatlista finns på nyss nämnda länk.
Nedan presenteras Lars OA Hedlunds personliga urval av sina bästa bilder från turneringen.

Topp-två i Västgöta Open 2019 (Foto: Lars OA Hedlund)

Torbjörn Glimbrant placerade sig som trea i Västgöta Open 2019. (Foto: Lars OA Hedlund)
Denna gång kommer fotokollektionen av Lars OA Hedlund på samma gång istället för utspritt, under lika många dagar som turneringen pågått, så glöm inte att klicka ”läs mer” för att ta del av det stora antalet bilder från helgens avslutade första svenska Grand Prix evenemang för året. Fördelen med att undvika ett traditionellt ”realtidsupplägg”, i utportioneringen av bilderna, är att urvalet blir mer genomtänkt. För mer information om livepartier och rond-för-rond-referat hänvisas till Schack.se. perioden 8-10 februari. Om läsaren främst är intresserad av slutresultatet hänvisas dock till nyss nämnda länk.

GM Orest Gritsak (f.d. tränare till stormästarna Vassilij Ivanchuk och Anna Muzyitjuk) vann med minsta möjliga marginal Elite Hotels Open före GM Tiger Hillarp Persson, IM Christian Jepson och FM Jung Min Seo som alla tog 6.5 poäng. Han hade full kontroll efter sin rivstart med 5/5 (däribland en vinst mot GM Juan Bellon Lopez) och kunde kosta på sig att avsluta med tre taktiska snabbremier. Den sista snabbremin mot FM Jung Min Seo var dock ingalunda riskfri eftersom Hillarp Persson hade teoretisk chans att ta sig förbi Gritsak vid vinst mot GM Erik Blomqvist med de svarta pjäserna. Detta visade sig dock denna gång vara en omöjlig uppgift eftersom Blomqvist på ett relativt tidigt stadium i praktiken säkrat minst remi genom att eliminera allt svarts motspel i Sicilianskt. (Foto: Lars OA Hedlund)

GM Pia Cramling blev turneringens bästa dam och var en halv poäng bakom vinnarkvartetten. (Foto: Lars OA Hedlund)
I går söndag avslutades Flick-SM i Helsingborg. Nedan finns bilder av Lars OA Hedlund utav vinnarna i respektive klass samt några övriga bilder såsom gruppbilder etc. Välkommen att botanisera bland bilderna genom att klicka på ”Läs mer”. Vill du ha detaljerad information om tävlingen hänvisas till Schack.se som har en omfattande bevakning.

Kajsa Nilsson vann Klass A. (Foto: Lars OA Hedlund)
Här kommer den andra dagens skörd av Lars OA Hedlunds populära bilder från pågående Flick-SM i Helsingborg. Mer information finns på Schack.se. Klicka först på ”läs mer” för att se alla bilderna.

Alma Persson (Foto: Lars OA Hedlund)
Flick-SM i Helsingborg med över 100 deltagare har kommit igång. Det går att läsa mer på Schack.se.
Här kommer bilder av Lars OA Hedlund från den första dagens spel. Mer information om fredagens spel finns på Schack.se.

Ingrid Holst (Foto: Lars OA Hedlund)
Igår spelades Tjejträffen i Garbosalen på Katarina Södra Skola. Kristallens SK var arrangörer. Tävlingen firade 10-årsjubileum. Här kommer bilder av Lars OA Hedlund.

Ingrid Holst (Foto: Lars OA Hedlund)
Förhandsfavoriten GM Tamir Nabaty motsvarade de flestas förväntningar genom att i övertygande stil vinna årets Rilton Cup. Det var nog inte många som anade att finalmötet mot tvåan GM Tiger Hillarp-Persson ägde rum redan i den tredje ronden. Det partiet var förhållandevis jämnt och välspelat ända tills drag 24 då det gick utför för den sistnämnde, troligtvis på grund av tidsnöd i en ställning som krävde komplicerade exakta beräkningar och inte minst bedömningar av slagväxlingar.
Det var hur som helst ur spelteknisk och psykologiskt synpunkt en i högsta grad värdig turneringsvinnare. Lyssna gärna på segerintervjun som gjordes med honom av Fiona där han öppenhjärtigt förklarade sin avslappnade inställning till tävlingsschack och skärskådande av datorvarianter. En av hans favoriter efter den indiska uppställningen 1 d4 Nf6 är det mystiska passiva springardraget 2 Nd2 som har till syfte att skapa ställningar där kreativiteten premieras. Löparen på c1 begravs för att avgöra i partiets senare skede.
Mer information finns på turneringens hemsida rilton.se.
Här följer Lars OA Hedlunds favoritbilder från den sista speldagen:

Den mycket sympatiske stormästaren Tamir Nabaty, Israel, segrade i Rilton Cup 2018/19 med starka 8 poäng av 9. Här är han flankerad av Jan Wikander. (Foto: Lars OA Hedlund)

”Domarna i Rilton” (Foto: Lars OA Hedlund)
På toppbordet hade den israeliske stormästaren Tamir Nabaty full kontroll på sin ställning från början till slut mot en tapper men dödsdömd GM Mikhail Kobalia. Det var Nabatys vita bonde på c6, med de vackra vita utposterna på d7 och b7, som banade vägen för segern. Det måste ha varit ren och skär tortyr för svart att spela ett så långt parti under sådana grymma premisser. Många trodde att partiet skulle sluta remi men faktum är att det är välkänt att det är fördelaktigt att ha en olikfärgad löpare när det är: 1) spel på hela brädan, 2) tillräckligt många pjäser på brädan och 3) en av spelarna har initiativet, eftersom det får till konsekvens att motståndaren tvingas till ett otacksamt och ytterst krävande defensivspel.
Ännu en gång hänvisas till det klassiska VM-partiet Bogoljubov-Aljechin, 1929. Glöm inte bort denna ställning! Och framför allt, repetera den med jämna mellanrum. Det är en av de viktiga 300 ställningar som alla seriösa schackspelare måste ha i bakhuvudet inför en tävling. Noterbart är att Nabaty inte spelade som Bogoljubov i drag 28, det vill säga manövrerade damflygeltornet från c4 till f4 till kungsflygeln, för att trycka på den svaga punkten f7. Till och med datorn (Stockfish) hade förstånd (och råstyrka) att föreslå det utan att känna till den klassiska förlagan.
På bord 2 spelade GM Tiger Hillarp-Persson med de svarta pjäserna mot en groggy Maxime Lagarde. (Förväxla honom för allt i världen inte med världsstjärnan GM Maxime Vachier-Lagrave!) Lagarde gjorde flera fundamentala misstag i mötet mot en av Sveriges absolut farligaste schackspelare, vilket inbegripet betyder att jag inte förstår varför Tiger inte vann SM i Ronneby förra året.
Jag har räknat ut att Lagarde, trots sin höga spelstyrka gjorde fyra enkla fel: 1) Han lät Hillarp-Persson spela en av sina favoritvarianter, treradersystemet med en aggressiv kungsflygelbonde. 2) Han hade inget vapen mot det. Tydliga symptom var planlösa drag med kungen och ett överhuvudtaget energilöst och långsamt spel. Jämför med Hillarp-Perssons spel som var beslutsamt från början, och då menar jag inte bara h-bondens frammarsch, utan det handlar snarare om att han spelat denna ställning minst 15 gånger tidigare i sin karriär, därför att han tror på den och vet vad som gäller i stridens hetta. 3) Det var Lagarde som kom i tidsnöd inte Hillarp-Persson. Detta är de svenska åskådarna inte vana vid. Det var alltså dålig tidshantering av klockan av vitspelaren. Boven i dramat var 4) blixtturneringen dagen före som Lagarde uppenbarligen tyckte var viktigare än att genom skickliga förberedelser försöka knäcka Hillarp-Perssons öppning eller åtminstone gå in i något som hade fått honom att ödsla tid istället för tvärtom.
Det var skönt som åskådare att rättvisan denna gång segrade och Lagarde fick lära sig den klassiska läxan som Nimzowitsch för längesedan lärde ut i en av sina klassiska böcker: ”A serious approach to the matter is indispensable.”
Nu över till Lars OA Hedlunds omsorgsfullt utvalda bilder.

En nöjd och fokuserad GM Tiger Hillarp-Persson har fått upp en av sina favoritställningar. (Foto: Lars OA Hedlund)






Senaste kommentarer