Är det verkligen nödvändigt att köpa och läsa en bok som handlar om hur man bäst tillvaratar Chessbaseprogrammets alla finesser? Räcker det inte med grundmanualen som ingår när man köper senaste versionen av Chessbase? Detta är de två grundläggande frågorna man ställer sig när man hör talas om ChessBase Complete – Chess in the Digital Age författad av den förre USA-mästaren i korrespondensschack och dataexperten Jon R. Edwards. Han är för övrigt också schacklärare och har mer än en gång gått igenom hur man använder Chessbase på det mest ändamålsenliga sättet under sina lektioner genom att dela med sina tips och tricks för de mer avancerade användarna.
Den 352-sidiga boken utgavs förra året på det amerikanska bokförlaget Russell Enterprises, Inc (www.Russell-Enterprises.com) som har ett gott rykte om sig med sina otaliga högkvalitativa schackböcker på meritlistan.
Boken utgår från Chessbase 12 men nu finns även Chessbase 13 tillgänglig på marknaden. Chessbase har bekräftat att inga radikala förändringar har gjorts eller kommer att göras så detta innebär att boken för närvarande får betraktas som tidlös.
I introduktionen skriver Edwards att när Magnus Carlsen i sina unga år tränade schack endast en och en halv timme per dag var det för att han använde Chessbase effektivt. Tidigare schackgenerationer fick nöja sig med informator och encyclopedier samt förstås ett schackbräde för att förbereda sig för kommande bataljer men nu kan man med ett par knapptryckningar på en dator tillgodogöra sig en otrolig mängd informationsmassa vilket tidigare var helt otänkbart. Det som tar en timme nu att gå igenom med hjälp av Chessbase tog tio timmar att gå igenom då man enbart förhöll sig till schacklitteratur. Det kan nämnas att Edwards själv har ett gigantiskt schackbibliotek med 3.000 böcker. En belysande bild, tagen av Benson, finns i det senaste numret av Informator 123. På baksidan kan man se hur världsmästaren från 1972 – Bobby Fischer – tragglar sig igenom parti 705 mellan Gheorghiu-Andersson, Las Palmas 1972, med kommentarer av Maric i Informator 13. Petrosian hade ett namn för denna generation, de var alla ”informatorbarn innan Internet definitivt slog igenom på 1990-talet och började mata den tidens generation med både information och kunskap från schackets ymniga källa. Det är inte alls förvånande att man nuförtiden har realistiska chanser att bli stormästare vid 14 års ålder eller ännu tidigare om man börjar spela schack vid 3 års ålder och har rätt coaching på vägen. När det gäller Edwards egen schackutveckling menar han att han aldrig hade kunnat vinna USA-mästerskapet i korr om det inte vore för Chessbase. En stor fördel med Chessbase är att man med endast en knapptryckning kan gå igenom långa komplicerade bivarianter. Detta är ett mer komplicerat företag när man sitter med ett traditionellt schackspel och risken är då stor att dessa varianter, som många gånger är hjärtat av själva partiet, förbigås.
Edwards är noga med att påpeka att denna bok inte är en manual för Chessbase och han är heller inte anställd av Chessbase sedan 15 år tillbaka. Däremot diskuteras alla grundläggande funktioner i Chessbase men Edwards har gjort det genom att skapa 14 realistiska livsscenarier som fokuserar på varför det är så viktigt med mjukvaran för alla schackspelare oavsett nivå. Dessa beskrivningar finns för att övertyga dem som tror att Chessbase främst handlar om att hitta partier att spela igenom. Med Chessbase kan man i stora drag göra följande:
– Läsa schackböcker blir MYCKET lättare och MYCKET roligare
– Öppningsförberedelsen är snabb, heltäckande, fullt tidsenlig och effektiv
– Man kan tävla på vilken tid som helst under dygnet
– Man kan förbereda sig för specifika motståndare genom att undersöka deras favoritöppningar och spelstilar
– Man kan snabbt hitta och gå igenom viktiga partier i varje öppning, mittspel eller slutspel
– Man kan snabbt gå igenom partier från favoritspelarna i de senaste internationella turneringarna
– Man kan omgående se vad världens starkaste datorer anser om vilken öppning som helst och många mittspelsställningar
– Man kan använda sin egen dator för att delta i ett världsomfattande arbete i syfte att bättra på sina spelöppningskunskaper
– Man kan låta datorn arbeta medan man reser
– Man kan omedelbart se sina egna och motståndarens misstag
– Man kan på ett pålitligt sätt förbereda schacklitteratur för publikation i bokform eller på webben
– Man kan skicka relevanta partier till studenter
Boken avslutas med fem appendix som har till syfte att förklara diverse olika teknikaliteter man behöver känna till när man arbetar med Chessbase. I Appendix 5 tar man exempelvis upp olika kommandon som att Ctrl-X skapar en ny databas.
Som slutord ska det sägas att det är ingen tvekan om att den som inte har tillgång till ChessBase Complete endast kommer att använda, i runda tal, 10 procent av hela programmets kapacitet. Det är därför som detta är en nödvändig bok om man redan är en anhängare av Chessbase eller tänker bli. Glöm dock inte att det bör ske i kombination med att man har en PC med en snabb processor.
Det finns flera engelskspråkiga recensioner. Här är en av dem skriven av den prisbelönte recensenten John Hartmann.
Laddar ...
Senaste kommentarer