jan 13

Paul Keres 1969. (Foto: Eric Koch/Anefo via Wikipedia)

Snabbschackturneringen till esten Paul Keres minne avslutades på söndagen. Det blev inget svenskt deltagande genom Evgenij Agrest tyvärr.

Vann gjorde Lettländaren Shirov, före esten Jaan Ehlvest som spelar för USA och estländaren Aleksandr Volodin och tysken Daniel Fridman. Huvudturneringen dominerades av deltagare från de baltiska staterna. Symptomatiskt dominerar dock de ryska namnen och lite tänkvärt är också att esten Ehlvest numera spelar för USA.

Paul Keres fick aldrig uppleva ett ånyo fritt Estland, han dog i Helsingfors 1975, på hemväg till Tallinn. Keres öde återspeglar mycket av Estlands eget.

Under 30-talets andra hälft steg Keres´stjärna snabbt. 1938  delade han  segern i A.V.R.O –turneringen med Reuben Fine före världsmästaren Aljechin och exvärldsmästarna Capablanca och Euwe. Blivande världsmästaren Botvinnik blev också slagen. Efter den sovjetiska ockupationen av Estland spelade han i sovjetmästerskapet 1940 och i det s.k. absoluta sovjetmästerskapet 1941. Det senare vanns övertygande av Botvinnik som skrivit lysande kommentarer i sin turneringsbok.

Efter operation Barbarossa 1941 ser vi Keres i stället spela i tyska eller tyskockuperade städer: München, Salzburg, Prag, Posen. Vi hittar honom också i “neutrala” länder : Madrid 1943, Lidköping 1944.

I september 1944 väntar han på den estniska kusten med sin familj och delar av den estländska s.k Tiefska regeringen på en båt som skall ta dem till Sverige. Den kommer inte och han  arresteras av NKVD. Vad som sedan händer tiger historiekällorna om. Rimligen borde han gått ett nackskott eller 25 år i Gulag till mötes med tanke på var han spelat under kriget. Men redan i december 1944 spelar han en lagmatch för klubb Kalev. Enligt ett rykte var det Botvinnik själv som hade ett finger med i spelet för Keres´överlevnad. Botvinnik lär ha haft goda relationer med ”lillefar” Josef Stalin själv och lagt några väl valda ord till Keres förmån. Priset för detta skall senare ha blivit att Keres inte spelade ut för fullt i världsmästarturneringen Haag-Moskva 1948? Klart är att schackets status i Sovjetunionen var så högt att sådant var möjligt.

Hur Keres liv som schackspelare hade tett sig om han lyckats fly till Sverige 1944 får vi aldrig veta. Den priviligierade ställning han hade i Sovjet skulle han inte uppnått i väst. Ofriheten hade varit priset.

(Skrivet av Ivar Paulson.)

Lämna en kommentar