Schacksnack

Toppmötet mellan ledarduon GM Marin Bosiocic, Kroatien och GM Frode Urkedal, Norge slutade remi och var inte alls ett så intressant parti jämfört med exempelvis GM Alexander Shabalov – GM Baadur Jobava där den senare gjorde ett mycket fascinerande positionellt kvalitetsoffer. Ett parti som dock smällde ännu högre i komplexitet och enastående kamp var det mellan den svenska representanten GM Tiger Hillarp-Persson och den före detta VM-kandidaten GM Nigel Short. Just det, han som spelade VM-match mot Garry Kasparov 1993. Det kan vara bra att veta att inför det här partiet hade Hillarp-Persson ett psykologiskt övertag, inte bara för att han hade vit, utan för att han spelat mot Short vid tre tidigare tillfällen och skördat två remier och en vinst. Inte nog med detta; i alla partierna hade han svart!

Hillarp-Persson,Tiger (2509) – Short,Nigel (2688) [A40]
Xtracon Chess Open (6), 26.07.2017
[Engqvist]

1.d4 e6 2.c4 Bb4+

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Legenden Paul Keres hade stora framgångar med denna variant mot så starka spelare som Aljechin, Eliskases, Flohr, Makogonov och Ståhlberg. Det är av denna anledning bland andra spelöppningsteoretikern Max Euwe har kallat löparschacken för Keressystemet. En av huvudpoängerna med Keressystemet är att bibehålla möjligheten att flytta f7-bonden före springarutvecklingen till f6. 3.Nc3 Det är en fråga om smak hur man parerar den lätt besvärande löparschacken. 3.Bd2 Qe7 4.Nf3 f5 5.Nc3 Nf6 6.Qb3 b6 7.e3 Bb7 8.Be2 0-0 9.0-0 Bxc3 10.Bxc3 Ne4 gav jämnt spel i Laurine-Keres, Estlandsmästerskapet 1936/37. Fortsättningen i Flohr-Keres, Kemeri 1937 var 3.Nd2 f5 4.g3 Nf6 5.Bg2 0-0 6.Ngf3 Nc6 7.0-0 Bxd2 8.Bxd2 d6 9.Bc3 Qe7 10.d5 Nd8 11.dxe6 Ne4 12.Qc2 Nxe6 13.Nd4 N6g5 med lika spel. 3…c5 3…Nf6 hade med dragomkastning lett till Nimzoindiskt. Om man vill behålla Keressystemets självständiga karaktär kan man spela direkt 3…f5. Makogonov-Keres, Leningrad-Moskva 1939 fortsatte 4.Qb3 Qe7 5.a3 Bxc3+ 6.Qxc3 Nf6 7.g3 d6 8.Nf3 b6 9.Bg2 Bb7 10.0-0 och ett spel har uppstått som starkt påminner om Damindiskt. 4.e3 Aljechin föredrog i sitt parti mot Keres i Bad Nauheim 1936 det mer komplicerade draget 4.dxc5 men svart fick bra spel efter 4…Bxc3+ 5.bxc3 Qa5 6.Nf3! Nf6 7.e3 0-0 8.Nd4! Ne4 med dynamisk balans. Ställningen är dock, som säkert ingen av spelarna hade någonting emot, svårspelad för båda färgerna. 4…b6 5.Nge2 Bb7 6.a3 Ba5!? Man kan förstå att Short inte ville gå in i någonting fördelaktigt och lättspelat för vit i stil med 6…Bxc3+ 7.Nxc3 Nf6 och därmed tillåta 8.dxc5 (även 8.d5 är starkt) 8…bxc5 9.Qd6 med det klart bättre spelet. Textdraget är flexibelt men inte riskfritt. 7.Bd2 Nu hotar 8. Nb5 så svart måste agera snabbt. 7…Bxc3?! Sämre var det passiva 7…a6? efter 8.Na4 men 7…Na6!? eller 7…Qe7!? var nog bättre försök istället för att ge upp ett tempo med löparen. 8.Bxc3! 8.Nxc3 Nf6 hade varit helt okej för svart eftersom damen på d1 inte längre har något inflytande längs d-linjen men textdraget ger svart problem med kontrollen av de svarta fälten. 8…Nf6 9.Ng3 cxd4 10.Qxd4 Nc6 11.Qf4 Qe7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12.0-0-0? Det här är i det riskablaste laget eftersom kungen inte har så bra bondeskydd. Enklare var 12.Rd1 följt av Be2 och 0-0 med starkt positionellt tryck och framför allt har vit en säker kungsställning för resten av partiet. Varför ge svart motchanser i onödan? 12…e5 13.Qf3! Vit vill provocera fram decentraliseringen som sker i partiet för att erhålla tempovinster i uppbyggandet av sin position. 13…Na5 13…g6 14.Bb4! 14.Qf5 d6 15.b4 Nc6?? Nödvändigt var 15…Bc8 16.Qf3 Nb7 17.Qc6+ Qd7 18.Qxd7+ Bxd7 med bara en liten fördel för vit. 16.Qd3 Partiet är nu speltekniskt avgjort till vits förmån då d6-bonden faller forcerat. Det hotar inte bara direkt 17.Qxd6 utan också 17.Nf5. 16…0-0-0 17.Nf5 Qc7 18.Nxg7? Varför ge sig på flankbonden när vit helt riskfritt kan gå in i varianten 18.Nxd6+ Rxd6 (naturligtvis inte 18…Kb8? på grund av 19.c5) 19.Qxd6 Qxd6 20.Rxd6 Ne4 21.Rxc6+ Bxc6 22.Bxe5 Nxf2 23.Rg1 och få en teknisk vinstställning? Även om mycket jobb återstår när det gäller att förvalta bondemajoriteten på damflygeln är det den givna pragmatiska lösningen. En annan intressant fortsättning är också mellandraget 18.b5. Poängen är att om svart flyttar springaren är det starkare att ta på d6 än i drag 18 eftersom vit efter alla slag på d6 har Bxe5 som effektivt svar på …Ne4. Svart är således tvungen att spela 18…e4 men efter 19.Qd2 Na5 20.Kb2 Kb8 21.Nxg7 är det vit som har en avgörande fördel. 18…Kb8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19.e4?? Det här var, med tanke på kungens utsatta placering, det minst lämpliga sättet att förhindra …d5. Korrekt var 19.Qf5 för att locka bort damen från c-linjen och även om varianterna är fördelaktiga för vit är de väldigt konkreta och tar lång tid att analysera. En olycka kommer sällan ensam som man brukar säga. 19…Ne7! 20.f3 d5! Svart öppnar obönhörligt linjerna mot vits kung och vändpunkten i drag 18-19 är ett faktum. 21.exd5 Nfxd5 22.cxd5 Nxd5 23.Qc4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23…Nxc3? Short missade superdraget 23…Qe7!. Det gör ingenting att vits springare kommer till f5 med tempovinst eftersom det stora problemet för vit, inte enbart är springaren, utan alla vits pjäser som står parkerade på c-linjen. 24.Kb2 (24.Nf5 Qe6) 24…Ne3!. Kan det vara så enkelt att Short fördjupade sig så mycket i de intrikata varianterna 24…Rc8?? 25.Rxd5 Rxc4 26.Rxe5!! Qc7 27.Ne8! med fördel för vit att han missade det starka 24:e draget? Svart vinner efter 25.Rxd8+ Rxd8 26.Qb3 Bd5 27.Qa4 f6 och så vidare. Denna variant är onekligen inte lätt att se, om det dessutom är lite tid på klockan, men allting handlar om att dra nytta av den vita kungens prekära läge. 24.Qxc7+ Kxc7 25.Rd2 Kb8! Short visar en mycket fin känsla för kungens säkerhet. 26.Nf5 Hillarp-Persson har på grund av svarts misstag klarat sig helskinnad undan och spelet är nu fullt utjämnat. 26…e4 27.f4? Aj, aj, aj! Sådana här feldrag är så lätta att göra med klockans obönhörliga press. Vit skulle ha gjort det naturliga draget 27.Bc4 och förlitat sig på sina pjäsers aktivitet efter 27…exf3 (27…Rc8 28.Nd6) 28.gxf3 Bxf3 29.Rf1 följt av Nd6 med tillräcklig kompensation för bonden. 27…Nd5 28.Bc4 Nxf4 Det här är ett sämre läge för vit eftersom svart har kvar sin superbonde på e4.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29.Rf1?? 29.Ne3 var absolut nödvändigt för att minimera svarts aktivitet och kämpa för remi. Det här draget hade Nimzowitsch garanterat gjort och propagerat för. Vi hänvisar till det lilla häftet Blockade – New Perspectives. 29…Rxd2 30.Kxd2 Rd8+ 31.Kc3 Nxg2 Partiet är definitivt avgjort då svart inte bara har två merbönder utan också aktivitet som ackompanjerar merbönderna. 32.Be2 f6 33.Nd4 Ne3 34.Rf2 Nd5+ 35.Kb2 Nxb4 36.Ne6 Nd3+ 37.Bxd3 Rxd3 0-1 Det är oklart varför Hillarp-Persson beslutade sig för att ta g-bonden istället för d-bonden i det artonde draget. Framför allt var det opraktiskt när vit med enkla medel kunde skaffat sig en teknisk vinstställning. Ironiskt nog för vit var det just den överlevande d-bonden som sedan banade vägen för vinsten.

Inför den sjunde ronden har sju spelare tappat en remi. Dessa är: GM Baadur Jobava, GM Krishnan Sasikiran, GM Nigel Short, GM Marin Bosiocic, GM Daniele Vocaturo, GM Frode Urkedal och överraskningen IM Eric S Rosen. Han slog de starka stormästarna Sasa Martinovic och Simen Agdestein i den femte respektive sjätte ronden. Bäste svensk är GM Jonny Hector med 5 poäng. Han får ta sig an GM Jon Ludvig Hammer med de svarta pjäserna.