Schacksnack

Resultat från rond 3:

Daniel Semcesen, LASK (2437) – Pontus Carlsson, Eksjö SK (2451) remi

Axel Smith, LASK (2447) – Tiger Hillarp Persson, LASK (2563) remi

Erik Blomkvist, SK Rockaden (2487) – Nils Grandelius, Eksjö SK (2623) remi

Hans Tikkanen, LASK (2529) – Pia Cramling, SK Team Viking (2512) remi

Jonny Hector, Limhamns SK (2485) – Emanuel Berg, SK Team Viking (2553) remi

Trots att alla partierna slutade remi var det hård kamp och spänning i vartenda parti. Det är också många överraskningar ur spelöppningssynpunkt och de psykologiska dimensionerna lyfts fram av vissa spelare. Berg spelade Sicilianskt mot Hector som fick sitt tredje Sicilianska parti i denna turnering och Tikkanen spelade 1.e4 mot Cramling eftersom han visste att det skulle bli just Sicilianskt.

Från denna rond kan det vara väl värt att lyfta fram ett klassiskt slutspel, nämligen det som uppstod mellan Smith-Hillarp Persson. I det partiet uppkom nämligen slutspelet torn, löpare mot torn som är ett vanligt slutspel i praktiskt schack. En aktiv schackspelare kommer att råka ut för det här ett par gånger i livet och om inte annat se det i andra partier otaliga gånger under sitt schackliv. IM Jesper Hall berättade att han under sina aktiva dagar som schackspelare råkat ut för det hela sex gånger i sina partier.

Man bör känna till att detta slutspel analyserades redan av den förste positionsspelaren i schackets historia, Francois-André Danican Philidor. Det är ett mycket intrikat slutspel vilket namnet Philidor borgar för och som innebar ett stort steg framåt för den vetenskapliga analysen. Han betraktades som inofficiell världsmästare under 50 år och var sin tids schackgeni under 1700-talet. Vad är det då man bör känna till om det här slutspelet och vad är det som har hänt i stora drag sedan 200-300 år tillbaka? I New in Chess 1/87 kunde man läsa att Karpov var kritisk till att man höjt 50-dragsregeln i just detta slutspel till 100 drag eftersom några dataprogram upptäckt att det kunde ta över 60 drag vid korrekt spel att vinna detta slutspel, men ett aber var att ingen kontrollerat att det verkligen var så. Kanske det mest kända partiet med detta slutspel är det som utspelade sig mellan Martinovsky-Jansa, Gausdal 1987 för det partiet varade i hela 194 drag tack vare denna nya regeländring. Hur slutade partiet? Jo, remi. Det säger sig självt att även Jansa var mycket kritisk till denna regel och den äldre generationen minns att denna tid också var avbrottens tid. Visst lärde man sig slutspel men tyvärr kostade det energi som man fick betala för i andra partier ”Avbrott dödar turneringen” är ett välkänt uttryck från den flerfaldige Sverigemästaren IM Lars-Åke Schneider. I våra dagar är det snarare dubbelronder som resulterar i trötthet och obegripliga feldrag. Faktum är att idag  är slutspel ännu viktigare än förr att behärska på grund av den sargade betänketiden.

Smith,Axel (2447) – Hillarp Persson,Tiger (2563)
SM-Gruppen Sunne (3.2), 13.07.2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

62…Re3 63.Rb5+ Kd4 64.Kf4 Re8 65.Rd5+ Kc4 66.Be4 Rh8 67.Rd2 Rh5 68.Bf5 Rh1 69.Ke5 Rh5 70.Rc2+ Kb3 71.Rc8 Kb4 72.Ke4 Kb5 73.Be6 Rh4+ 74.Kd5 Rh5+ 75.Kd6 Kb4 76.Rc4+ Kb5 77.Rc3 Rh4 78.Bd5 Rh6+ 79.Ke5 Kb4 80.Rc1 Kb5 81.Kd4 Rh4+ 82.Be4 Kb6 83.Rc2 Rh5 84.Bf3 Rh4+ 85.Kd5 Rh3 86.Rc3 Rh2 87.Rb3+ Kc7 88.Ke5 Rh6 89.Rb7+ Kc8 Vit har lyckats tvinga ner kungen till den sista raden och detta får betraktas som en stor framgång. Anledningen är att svart ignorerade en välkänd försvarsmetod som heter andraradsförsvaret och som utarbetades av GM W.Schmidt. Det försvarssystemet bygger på att man ställer tornet linjärt med en ruta emellan den egna kungen. Exempelvis om svarts kung står på e7 står svarts torn på c7 eller g7. Principen är att det försvarande tornet ska vara i en diagonal opposition till den angripande kungen som i ett sådant fall står på e5. Den försvarsformationen går inte att dyrka upp. Det går bara att tvinga ner kungen till den sista raden temporärt men inte permanent. Nu däremot är det pressat läge och svart måste visa att han behärskar de andra kända och äldre försvarsmetoderna som ”Cochrane” och ”Szen.” 90.Rf7 Kb8 91.Kd5 Kc8 92.Bg4+

Åt vilket håll flyttar svart kungen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

92…Kd8?? Svart spelar nu emot Cochranes princip som innebär att man går åt motsatt håll beroende på var vit går med sin kung. 92…Kb8 var alltså riktigt. 93.Be6 Ke8 Svarts önskedröm är att stå med kungen på f8 (= Cochrane) men den ställningen kan inte uppnås då vit smart nog placerade tornet på den optimala rutan f7. 94.Kd6 Rg6 95.Rf1 Rh6

Vit drar och vinner!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

96.Rg1?? 96.Ra1 Kf8 97.Rg1 Rh8 98.Kd7! Rh7+ 99.Kd8 Rh8 (99…Rd7+ 100.Bxd7! undviker patt.) 100.Rg2 och vit blir matt på g8 i nästa drag. Denna variant belyser det välkända faktumet att det är mycket svårt att försvara detta slutspel och i praktiken är det många skickliga stormästare som har misslyckats med försvaret. Just därför är det en nödvändighet att kunna detta slutspel som rinnande vatten. 96…Rf6! Nu är partiet remi då svart övertagit den viktiga f-linjen. 97.Rg2 Rf1 98.Rg6 Rf2 99.Bd5 Rf1 100.Rg8+ Rf8 101.Rg4 Rf6+ 102.Be6 Rf1 103.Rc4 Kf8 Cochrane är räddningen! 104.Rc8+ Kg7 105.Rg8+ Kh7 106.Rg3 Kh6 107.Ke5 Rf8 108.Bf5 Ra8 109.Kf4 Ra6 110.Re3 Ra4+ 111.Re4 Rxe4+ 112.Bxe4 1/2-1/2

De tre stora klassikerna man måste känna till inom detta relativt vanliga slutspel är Philidor (1749), Szen och Cochrane och de finns tillgängliga i de kända slutspelsböckerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rond 4 har följande möten:

Pontus Carlsson, Eksjö SK (2451) – Tiger Hillarp Persson, LASK (2563)

Daniel Semcesen, LASK (2437) – Erik Blomkvist, SK Rockaden (2487)

Pia Cramling, SK Team Viking (2512) – Axel Smith, Limhamns SK (2447)

Nils Grandelius, Eksjö SK (2623) – Jonny Hector, Limhamns SK (2485)

Emanuel Berg, SK Team Viking (2533) – Hans Tikkanen, LASK (2529)

Svensk Livesändning 15.00

Spansk Livesändning (roterande bräden) 15.00