dec 21
Veckans träningstips kommer från den amerikanske internationelle mästaren Jeremy Silman som skrivit de berömda böckerna The Amateur’s Mind och How to Reassess Your Chess. Silmans rekommendationer kommer ursprungligen från artikeln A Chess Engine is NOT Your Friend! som publicerats på www.chess.com.
- Om du inte är mästare, eller rankad högst 2100, försök i de flesta situationer att inte använda dator.
- Om du tittar på ett parti i realtid, försök att själv tänka ut vad som pågår. Se den tiden som en instruktiv möjlighet. Använd ingen dator!
- Om du spelar i en turnering, kommentera alla dina partier så djupt som möjligt. Inte bara dragen, utan dina tankar och känslor under partiet. Bara efter att du gjort detta bör du låta datorn kolla dina taktiska missar.
- Räkna inte med att datorn kan hjälpa dig med någonting annat än taktik. Kommer den att tala om för dig varför ett lugnt drag är bra? Kommer den att tala om för dig hur den tänker? Nej, det kommer den inte att göra. Det enda den kommer att tala om är, ”0.21”. Lycka till med detta! Naturligtvis kommer datorn heller inte att tala om för dig hur man förbereder något taktiskt eller omvandlar en dynamisk fördel till en statisk.
- Slutsatsen är att en schackdator nästan är oanvändbar för amatörspelaren. Det enda den erbjuder är ett falskt hopp och ett felunderättat ego baserat på datorns drag eftersom många amatörer tror att det är deras egna drag. Om du vill förbättra ditt spel, är effekten av datorn långt mer negativ än positiv, så stäng av datorn!
21 december 2014 klockan 12:01
Citat: ”Slutsatsen är att en schackdator nästan är oanvändbar för amatörspelaren.”
Det här tipset läste jag på Internet: som amatör kan man ställa in schackdatorn att tänka ett drag framåt och öva attack mot kungen för att göra matt. När man blivit framgångsrik låter man datorn tänka två drag framåt…. tre drag framåt….osv. och se nu blir det svårare.
Läs först t.ex. kapitlet ”Kungsangreppets strategi och taktik” av Alexander Kotov i boken ”Konsten att vinna i schack” av Paul Keres/Alexander Kotov. Eller läs kapitlet ”Om ensamma svagheter i kungsställningen och angrepp på densamma” i boken Tiden’s schackbok” av Fritz Wigfors/Gideon Ståhlberg. Böckerna är på svenska. Praktisera angrepp på kungen genom att ställa datorn på lägsta spelnivån (ett drag framåt) och öka datorns nivå allteftersom du vinner över den. Övning ger färdighet, sägs det.
21 december 2014 klockan 16:53
Jeremy Silmans artikel påminner om Hans Tikkanens artikel ”Livesändning som träning” i nr 4/2014 TFS.
Tikkanen avråder från att använda sidor där analysmotorn hela tiden är på, istället tänka själv och lyssna på kommentatorerna.
Kvaliteten på kommentatorerna av livesändningar är högst varierande: från en ren pedagog (allra bäst) till två erfarna proffs som pratar i mun på varandra och har olika åsikter vid varje drag (fy va jobbigt att höra på).
Å andra sidan kan analysmotorn vara överlägsen vid vissa givna ställningar.
I partiet Grandelius-Melkuumyan, Qatar Masters Open rond 9 2014, var öppningen avklarad efter 13 drag och ställningen enl. motorn jämnt skägg 0.00.
Stockfish visade tre möjliga fortsättningar i 6 drag framåt vars idéer var lätta att förstå som åskådare:
14. c4 (idé: bönder ihop på ett led framåt marsch); 0.08
14. Qb1 (idé: ett dambyte slår sönder svarts bondestruktur framför kungen); 0.00
14. Nh4 (idé: angriper en pjäs/damen); 0.00
Grandelius valde idé nr 2 dvs. 14. Qb1.
Det komiska var att motståndaren trodde att vit hotade bonden på b7 – vilket vit dam gjorde – och garderade bonden med Na5. Grandelius spelade som Stockfish idé 2 och slog svarts dam 15. Qxg6 och stökade till bondestrukturen framför svarts kung!
Exemplet visar att en motoranalys kan visa på helt olika spelidéer i en given ställning. Det är intressant när spelöppningen är avklarad och amatören frågar sig ”vad händer nu”?
Slutsats: När inte ens kommentatorerna har hela bilden klar för sig av de möjligheter som är för handen – eller talar i munnen på varandra oense om hur ställningen ska värderas – kan Stockfish vara den bästa pedagogen.