Den svenske stormästaren Harry Schüssler har i SVD, med anledning av Magnus Carlsens seger i VM, meddelat att det går att se segern som en del av ett nordiskt projekt. Följande rader är direkt saxade ur artikeln:
Norrmannens framgångar går att se som en del av ett större nordiskt framsteg på schackfronten, menar Schüssler. En indikation på det är att Carlsen i unga år tränades av den svenska schackspelaren Jesper Hall. Inom några år kan det mycket väl komma fram starka svenska spelare som på sikt till och med skulle kunna konkurrera om VM-titeln, tror Schüssler.
– Vi har en väldigt avancerad schackträning för unga spelare, kanske ledande i världen. Väldigt många fjärdeklassare spelar i tävlingar exempelvis. Så det i kombination med Magnus framgång gör att finns gott hopp, säger Harry Schüssler.
Klicka här för att ta del av den kompletta artikeln.
24 november 2014 klockan 18:46
Stort grattis till Carlsen och naturligtvis även till Anand vars spel höll en helt annan klass än för ett år sedan.
Att sedan nerverna svek honom i sista stund är inte så mycket att säga om.
Anand var ju tvungen att försöka göra något.
Nu kanske jag sticker ut hakan lite men att påstå att Carlsens seger skulle vara en del av ett nordiskt projekt är lite fånigt.
Carlsen är en unik talang.
Självfallet så har han haft mycket stor hjälp och coaching av sina tränare men ingen spelare kan tränas till att bli världsmästare om han/hon inte är utrustad med denna speciella talang. Personen må sedan ha tillgång till de bästa tränarna i världen. Detta gäller alla former av idrott.
Carlsen besitter även en oerhörd arbetskapacitet vilket naturligtvis också är en förutsättning för hans framgångar.
Man kan ju fundera över alla de ”specialskolor” för schack som finns i Ryssland och Kina där barnen tränar oerhört mycket varje vecka. Talanger finns det gott om men supertalanger är oerhört sällsynta.
24 november 2014 klockan 19:45
Nu finns det arvtagare (Lasse S {vem nu det är?}) så jag skall försöka sluta skriva här, totalt.
Bäste Harry, var också en stor talang i unga år. Han var då, som nu, yngre än mig men betydligt bättre i schack, då som nu, men…
25 november 2014 klockan 12:26
Magnus Carlsen är en unik schacktalang och vi schackälskare kan bara njuta av hans konst (främst slutspelen).
Det måste emellertid finnas en uns av schacktradition för att en talang skall växa. I mitt tycke är det två personer som
bidraget till detta. Arnold Eikerem arrangerade en mängd turneringar i Norge (spelade själv 33 Gausdal tävlingar) och
tack vare detta så kunde Simen Agdestein utvecklas snabbt till en mycket stark stormästare. Simens
bidrag till Magnus väg till den absoluta toppen kan inte underskattas.
Jag har själv besökt flera schackskolor i det forna Sovjet och blev oerhört imponerad av deras träning.
Där har vi mycket att lära.
Lasse K.
27 november 2014 klockan 23:28
Utöver Carlsens egen unika talang är det väl framför allt Simen Agdestein arbete på Norsk Toppidretsgymnasium – efter att han själv ganska tidigt lagt sin egen seriösa aktiva karriär på hyllan – som ska framhållas. Det må vara att man starkt betonar lustelementet i nordisk schackträning, men baksidan av det myntet är att adepterna riskerar att ge tappt under de perioder då de kanske inte har så stor lust (vilket garanterar händer de allra flesta) eller helt enkelt struntar i vissa aspekter av schackträning för att de inte känner för det (och allsidigheten därmed blir lidande). Till skillnad från Lasse K har jag aldrig haft förmånen att besöka schackskolor i forna Sovjetunionen, men det finns ingen som helst anledning att betvivla att vi inte skulle ha mycket att lära av dem och det är nog så talande att en mycket stor andel av den bästa schacklitteraturen kommer därifrån.
28 november 2014 klockan 13:11
Var heller inte upplyst under kommunisttiden? Kan inte heller ryska men vet att de böckerna är bäst!? Men vad spelar det för roll när allt bygger på glädje, lust och nynorsk? https://www.youtube.com/watch?v=–wllKOHrlM
1 januari 2015 klockan 22:59
En mycket stor andel av de ryska böckerna har översatts till i första hand tyska, engelska och spanska. Vad beträffar lust och glädje så har säkert lika många ”lusttränande” spelare tappat sugen och lagt av efter att de slagit i taket på grund av brister som de inte hade lust att åtgärda som de som slutat på grund av att de blivit ”drillade mot sin vilja”. Ibland behöver lusten rejäl hjälp på traven.