maj 24

Vit vid draget.

Vad är vits bästa fortsättning?

Se kommentarerna av Tarrasch till drag 33 i nedanstående parti.

Tarrasch,Dr Siegbert – Lasker,Dr Emanuel [C90]
Kerkan-palatset i Berlin (1), 25.11.1916
[Anm. av dr Tarrasch.]

1.e4 e5 2.Nf3 Nc6 3.Bb5 a6 4.Ba4 Nf6 5.0-0 Be7 Det slutna försvaret i det spanska partiet, som har den olägenheten att kungslöparen blir instängd och därför icke är så bra som 5…Nxe4, vilket drag ger efterhandsspelaren ett ganska gott spel. 6.Re1 Vit har icke något bättre drag. De följande dragen i såväl angrepp som försvar gälla likaledes för de bästa. 6…b5 7.Bb3 d6 8.c3 Na5 9.Bc2 c5 10.d4 Qc7 11.a4 På detta ställe nytt och mycket starkt. 11…b4 12.cxb4 cxb4 Vit strävar nu efter att med tornet besätta c-linjen. Först måste dock det besvärliga fängslingsdraget …Bg4 förhindras. 13.h3 0-0 14.Bg5 Re8 Bättre liksom även i följande drag, är utveckling av drottninglöparen jämte …Rc8. 15.Nbd2 Nd7 Detta leder till deplacering av tornet. 16.Bxe7 Rxe7 17.Rc1 Tornet kommer nu vidare att på denna linje göra sig starkt gällande. 17…Qb6 18.Nf1 Bb7 19.Ne3 g6 20.dxe5 dxe5 21.Nd5! Bxd5 Efter detta till följd av tornets ställning framtvungna byte blir den svarta drottningflygeln svag och hvit får det bättre spelet. 22.Qxd5 Rd8 23.Bb1 23.Red1 vore icke bra till följd av svaret 23…Ree8 med hotet …Nc5. 23…Re6 hotar …Rd6. 24.Red1 Nb7 Nu hotar svart att med …25…Ndc5 slå tillbaka angreppet. Om istället 24…Ree8 så följer 25.Qd6 25.Qc4! Nf8 Detta möjliggör för vit att på avgörande sätt intränga i det svarta spelet. Bättre vore ännu 25…Nbc5 varpå det hade varit dåligt att gardera a-bonden med b2-b3. Men mycket starkt skulle därpå 26.Rd5 ha varit med fortsättningen 26…Nxa4 27.Ba2 och srpingaren på a4 är i fara; även 26.a4-a5 jämte Rd5 kom i betraktande. 25…Ndc5 kan icke ske på grund av 26.Rxd8+ Qxd8 27.Qxb4 26.Rxd8 Nxd8 27.Qc7 Qxc7 28.Rxc7 Vit är nu herre över partiet. 28…Rd6 29.Ba2 Nfe6 30.Rc8! På 30.Bxe6 Nxe6 31.Rc8+ Kg7 32.Nxe5 skulle svart med 32…Rd1+ 33.Kh2 Rd2 vinna tillbaka en bonde. 30…Rd1+ 31.Kh2 Kg7 32.Bc4! Vit måste nu vinna a- eller e-bonden. Mindre gott vore 32.Bd5 till följd av 32…f5 32…Kf6 Garderar svart a-bonden, så följer Nxe5 jämte Nd3. Se ovanstående diagramställning. 33.b3? Med detta svårförklarliga drag låter vit segern gå ur händerna. Enklast vore att slå a-bonden 33.Bxa6 och efter 33…Rb1 fortsätta med 34.Bc4 Rxb2 35.a5 Rb1 36.a6 Ra1 37.Rb8 Ra4 38.Rb6 Svart kan sedan icke röra sig utan att förlora b- eller e-bonden. Denna variant angavs av Lasker själv. I stället var också 33.Bd5 mycket starkt, ty båda springarna hade därigenom blivit pattställda. Efter det gjorda draget blir springaren d8 mobil och kommer till motangrepp. 33…Nb7 34.Bxa6 Nd6 35.Rb8 Nxe4 36.Be2 Ra1 37.Rxb4 Nxf2 Svart har nu en stark fribonde och hotar kungen, så att varje utsikt till vinst för vit är försvunnen. 38.Kg3 Nh1+ 39.Kh2 Nf2 40.Kg3 1/2-1/2 Remis genom dragupprepning.

Tarrasch förlorade VM-matchen 1908 och mini-matchen 1916 mot Lasker. (Foto: ca 1900, Källa: Hartston W. The kings of chess. London 1985.)

Tidskrift för schack årgång 1917 har osedvanligt många intressanta partier att bjuda på. I nummer 1 bjuds det bland annat på partier från minimatchen mellan Lasker och Tarrasch som bestod av totalt sex partier spelade i Berlin i slutet av 1916. T.F.S. bjuder på de tre första partierna med kommentarer av Tarrasch. Vi kan också ta del av fortsättningen av Ur studiernas och slutspelens rike, del 4, skriven av E.Holm. Nummer 2-3 presesenterar partier från tremästareturneringen i Wien, dec. 1916 med deltagande av C. Schlechter, Dr. A. Kaufmann och Dr M. Vidmar, matchpartier från matchen Janowski-Schowalter, Lexington, U.S.A., dec. 1916 och turneringen i Triberg med deltagande av Bogoljubov, Rabinovich och Selesniev. Nummer 4-5 har fuktskador men ingenting som stör läsningen. En intressant artikel är Ur studiernas och slutspelens rike, del 5. Många löparslutspel gås igenom med tematiken löpare och fel kantbonde. När är det remi och när är det inte remi? Vi kommer nog att återkomma till denna artikel i framtiden i samband med Veckans slutspel. Överhuvudtaget finns det många slutspel och studier utav de riktigt stora studiekompositörerna som A. Troitsky, K.A.L. Kubbel och H.Rinck. Nummer 6 lägger tyndgpunkten på svenska partier och problemschack. Nummer 7-8 som är det partitätaste numret startar igång med den 8de Nordiska schackkongressen med turnering. Alla partierna från de tio ronderna finns med från mästarklassen och med kommentarer. Parti 3097 mellan Gust. Nyholm-K.Berndtsson som var ett Skandinaviskt parti slutade med vinst för vit efter endast 17 drag. Även alla partierna i de 13 ronderna från Första Klassen presenteras med kommentarer av B. Rask. Det uppsatta hederspriset för det vackraste partier som spelades i andra klassen mellan J.Nyqvist-G.S.Nyberg presenteras med kommentarer av Gust. Nyholm. Nummer 9-10 lägger, precis som nummer 6, tyngdpunkten på svenska partier och problemschack. Det som är intressant är att man på s. 303 kan läsa vad lösarna tyckte om de olika problemen från juni-numret. Nummer 11 har som höjdpunkt del 6 av artikeln ur studiernas och slutspelens rike. Denna gång är det avledning som är temat. Nummer 11 avslutas med en samling studier och en av dem är komponerad av den svenske författaren Hjalmar Söderberg. Nummer 12 presenterar ett vackert ode till schackspelet ”Ängelns gåva” skriven av K.Portius, född 1797, avliden 1862 som var lärare i Leipzig och en hängiven schackvän. Han är mest känd för sin schackbok Katechismus der Schachspielkunst som utkom 1854. Om du är intresserad av att fördjupa dig i något av ovanstående klickar du enklast här:

 

 

Lämna en kommentar