Techniques of Positional Play – 45 Practical Methods to Gain the Upper Hand in Chess av Valerij Bronznik & Anatoli Terekhin
Det högt ansedda holländska bokförlaget New in Chess brukar ge ut bra schacklitteratur och i slutet av förra året kom en mittspelsbok som i titeln utlovar 45 praktiska metoder för att få fördel i schack. Positionsspelets teknik ska vara en förbättrad upplaga av den ryska klassikern Strategic Methods skriven av Anatoli Terekhin. Några exempel på positionell teknik är hur man begränsar effektiviteteten i motståndarens pjäser, hur man bemästrar kampen i vissa bondestrukturer, byter pjäser på bästa sätt, hur man förhindrar sin motståndare från att öppna en linje, hur man rockerar artificiellt och vilket torn som hör till c-, d- eller e-linjen. Den tolfte världsmästaren i korrespondensschack Grigory Sanakoev skriver i sin eminenta bok World Champion at the Third Attempt följande apropå svårigheten att utveckla tornen korrekt: ”Intuitively choosing the right rook to occupy an open central file is, I believe, one of the most difficult things a chess-player ever has to do. Many a time I have quickly played Rad1 and then suddenly realized to my dismay, a few moves later, that this rook belongs on c1, while d1 should be occupied by the king’s rook. Swallowing your stinging feeling of shame, you play Tdc1 after all (you’re lucky if you have enough will-power and common sense to admit your blunder). You hope no one will notice the mistake, and are relieved to see that your position is taking on a harmonious look. OK, so you have lost a tempo – never mind, it can’t be helped. In the next game, in a similar position, you play Rac1. A couple of moves later – horrors! – you realise your king’s rook will have to go to e1, so what is going to go to d1? Again you wring from yourself the exruciating decision – to play Rcd1! In such moments I yearn for a third rook, so as to occupy all three central files and solve the whole problem squarely. Say what you will, there is a deep mystery here! Den ukrainske Internationella Mästaren Valeri Bronznik och den välkända schacktränaren Anatoli Terekhin lovar att dessa tekniker är lätta att förstå och att memorera. De presenterar inte bara olika positionella begrepp utan utvidgar också vokabulären. Bondetriangeln är ett välkänt begrepp för de som har studerat Bobby Fischer i detalj men i den här boken har de utvidgat vokabulären till sådana begrepp som utvidgad triangel och ofullständig triangel. Även den i praktiken vanliga bondestrukturen vågbrytaren tas upp och detta har mig veterligen aldrig tagits upp teoretiskt tidigare i schacklitteraturen, inte ens av Hans Kmoch i sin berömda bok Pawn Power in Chess. De pedagogiska ryska författarna visar också sin vördnad för tidigare spelare i schackhistorien genom att döpa drag som cxd5 (när svart går med springaren till d7) till Rubinsteins avbyte eller uppställningar och manövrer som Rétis batteri (Qa1/Bb2), Smyslovs batteri (Qb2/Bc3), Lasker-formationen (Qe7, Bd6), Rubinsteins manöver (Qd8-b8-a7!) eller Boleslavskijs omgruppering mot h2 (Bf6-e7-d6) Tack vare de berömda spelarnas namn blir det lättare att komma ihåg de olika temana och man kommer oundvikligen att tänka på dessa spelare när man gör de motsvarande dragen. Boken avslutas med 40 praktiska övningar där man kan testa sina färdigheter av de 45 olika temana som beskrivits boken igenom. En del av övningarna är riktigt svåra varnar författarna så det är ingen tvekan om att författarna har för avsikt att höja spelstyrkan på de som dristar sig till att studera denna klassiker. Så vilka är de 45 temana då? Som en liten teaser följer de här i samma ordning som de har framställts i boken:
1. Hur man kedjar fast springaren
2. Andra metoder att dominera över springaren
3. Bondebarriären
4. Löparburen
5. Capablancas metod hur man immobiliserar en löpare
6. Vilken färg av rutor ska bönderna placeras på? För och emot Capablancas regler
7. Paralysering av motståndarens torn
8. Det temporära bondeoffret
9. Det simulerade bondeavbytet
10 .Skapa en ointaglig utpost för en pjäs
11. Spränga öppna utposter
12. Angrepp på bondetriangeln
13. Profylax mot starka bondeformationer
14. Hur man skapar den potentiella fribonden
15. Linjeöppning av kantbonden
16. Vågbrytarens formation
17. Rubinsteins avbyte
18. Damen bakom tornen
19. Karpovs linjeblockad.
20. Blackburnes murbräcka
21. Undvikande av linjeöppning
22. Byte av de pjäser som garderar inbrytningsfälten
23. Avbyte av löpare för att försvaga ett komplex av fält
24. Neutralisering av den goda löparen
25. Capablancas uppställning i Karlsbad-strukturen
26. Låt motståndaren behålla den överflödiga pjäsen
27. Artificiell rockad
28. Evakuering av kungen
29. h2xg3 eller f2xg3?
30. Angrepp längs h-linjen
31. Vilket torn hör till c-, d- eller e-linjen?
32. Tornhissen
33. Manövrering av springaren till centrum
34. Den instängda löparen
35. En bra ruta för damen på kanten
36. Pendelmanövern
37. Angrepp längs den långa diagonalen
38. Réti-batteriet Da1/Lb2
39. Smyslov-batteriet Db2/Lc3
40. Lasker-uppställningen De7/Ld6
41. Rubinstein-manövern Dd8-b8-a7!
42. Boleslavskijs omgruppering i riktning mot h2
43. Angripa f7 till och med i slutspelet!
44. Låta motståndarens plan omintetgöras
45. Principen om de två svagheterna
En mycket bra och systematisk bok om 45 olika metoder att använda sig av i positionsspelet och den rekommenderas varmt till alla som vill förbättra sitt positionella spel.
IM Thomas Engqvist




27 mars 2014 klockan 08:27
Det där verkar vara en mycket intressant bok. Tack Thomas!
27 mars 2014 klockan 22:55
Tack Sune och Kenneth! Det finns säkert anledning att återkomma till Karlsbadstrukturen men tills vidare kan jag bara hänvisa till dagens parti mellan Aronian-Kramnik där Kramnik använde sig av Capablanca-iden, det vill säga teknik nr 25, att manövrera med springaren till d6 där den står idealiskt i denna bondestruktur. Ett annat känt parti förresten är Bobotsov- Petrosian, Lugano-Olympiaden 1968 som jag särskilt kan rekommendera att studera.
28 mars 2014 klockan 09:14
Jag efterlyser ett kapitel om Ezat-kuben i Caro-kann. Se Naiditsch-Ezat samt Timoshenko-Ezat.
29 mars 2014 klockan 15:28
Ezat-kuben är väl bekant och högt skattad för sin flexibilitet, främst i de
afrikanska länderna och särskilt i Egypten. Ezat lär själv fått inspiration
till denna under stilla meditation i en av Egyptens pyramider.
Ezat-kuben formeras sålunda av bönder på g7,g6,f7,f6 och ger svart
en hel rad med dynamiska möjligheter. Särskilt väl lämpad mot spelare
av den gamla klassiska skolan – som tro sig vinna fördel genom att åsamka
motståndaren dubbelbonde….