Nov 30

Med ledning av Carl Schlechters (1874-1918) 100-årsminne förra året kommer ytterligare en tvådragare, denna komponerades dock 1911. Erfarna problemlösare, och för den delen spelare, kommer nog snart att upptäcka en gemensam faktor i flera av Schlechters tvådragare. Vi kommer att återkomma till Schlechter som spelare, men denna gång får den vetgirige nöja sig med fotot nedan och hans smakfulla problem.

Fyrmästarturnering i Berlin 1918 (28 sep. – 11 okt.). Från vänster till höger: dåvarande världsmästaren Emanuel Lasker, Akiba Rubinstein, turneringsarrangören Bernhard Kagan, Carl Schlechter och Siegbert Tarrasch (Foto: Wikimedia)

Schlechter, Carl – Matt i två drag
1911
[Engqvist]

Matt i två drag

Läs de 7 kommentarerna till “Veckans problem 8”

  1. oerfaren problemlösare säger:

    den gemensamma faktorn, kan det vara att han sätter damen i slag,
    i denna 1.Da6 och i den förra 1.De4?

  2. Jonny Jansson säger:

    1. Da6
    med varianterna
    1.- bxa6 2. Ta7#
    1. – Tc3 2.Tg7#
    1.- b5 2.De6#
    På övriga svarsdrag följer 2. Dxb7#

  3. Thomas Engqvist säger:

    Du är ett riktigt proffs på att lösa problem för det ser ju de viktiga försvarsdragen 1…Rc3 och 1…b5. Applåd för det!

  4. Thomas Engqvist säger:

    Ja, det skulle man kunna säga. Jag upplever att Schlechter är svag för damen i sina problem, speciellt långa decentraliserade damdrag.

  5. Ola Winfridsson säger:

    Botvinnik framförde mer än en gång en märklig teori om att långa spelare (Fischer och Euwe) också hade en fäbless för långa damdrag. Schlechter (liksom Taimanov och andra) får nog sägas vederlägga denna ovetenskapliga iakttagelse rätt grundligt.

  6. Johan Furhoff säger:

    Men det finns väl en grov bilösning i 1.Txg3 och 2.Tg7?
    Hur korrigerar man det? Med en bonde på h4 fungerar det, men finns det något elegantare?

  7. Thomas Engqvist säger:

    Javisst har du rätt Johan! Du har också rätt i att det borde vara en svart bonde på h4 eftersom jag har svårt att tänka mig att Schlechter skulle missa en sådan banal bilösning. Förmodligen var det en svart bonde på h4 men att den kanske har fallit bort från diagrammet. Problemet är hämtat från Goldmans bok om Schlechter, men bilösningen som du hittade nämns inte. Det är värt att påpeka, tack vare din revolutionerande upptäckt, att en så kallad simpel lösning ibland kan vara svårare att hitta än den eleganta. Om du dessutom fann lösningen utan datorhjälp är det ännu mer beundransvärt!

Lämna en kommentar