apr 16

På Schack.se kan man sedan några dagar tillbaka ta del av alla spelade partier i Superettan och Elitserien. Det är ett utmärkt tillfälle i påsk att spela igenom alla partier för att snappa upp idéer och få överblick över hur den svenska schackeliten spelar. Personligen brukar jag spela igenom partier där jag känner till åtminstone en av spelarna.

I det följande partiet känner jag båda spelarna väldigt väl  då jag har mött de i många bataljer genom åren. IM Jan Johansson är en mycket skicklig taktiker och pragmatiker som vann SM-särspelet i samband med Sundsvall 1989. IM Bengt Lindberg har mer positionell udd med genomtänkta manövreringar. Han var ytterst nära att vinna SM i Västerås 2011 men slutade på en tredjeplats. Han är inte heller att leka med om han får in sitt spel.

Ett parti mellan dem måste ju bli högintressant då båda gärna vill ha initiativet och så blev det också. Jag är imponerad av Lindbergs spel med springarna, särskilt damflygelspringaren, som länge stod overksam på utgångsrutan b8 utan någon synbar funktion. Plötsligt aktiverar Lindberg springaren när man minst förväntar det eftersom bonde efter bonde står i slag. Den sprider ut sin energi över praktiskt taget hela brädan. Tyvärr blir kvalitén i dragen avsevärt sämre i slutskedet av partiet, på grund av den begränsade betänketiden, men partiet förtjänar ändå att uppmärksammas på grund av det fina spelet med springaren. Lindberg vet verkligen hur den slipstenen ska dras.

Johansson,Jan (2356) – Lindberg,Bengt (2406) [E13]
Superettan(Uppsala-Växjo) (1), 09.11.2018
[Engqvist]

1.d4 Nf6 2.Nf3 e6 3.c4 b6 4.Nc3 Bb4 4…Bb7 hade inbjudit till Petrosians 5.a3 så det är säkrast att spela textdraget först 5.Bg5 h6 6.Bh4 g5 7.Bg3 Ne4 Svart spelar en aggressiv variant och det är förmodligen rätt melodi mot Johansson som helst vill vara den som angriper eller har initiativet. 8.Qc2 Bb7 9.e3 Bxc3+ Lindberg verkar inte ha något emot att ge upp löparparet och slår fortast möjligt trots att det egentligen inte är nödvändigt. 10.bxc3 d6 11.Bd3 f5 Intressant att Lindberg avstår från det bästa 11…Nxg3. Detta indikerar att han förmodligen är en springarfantast. 12.a4 Mer kritiskt var 12.d5! med idén 12…exd5 13.cxd5 Bxd5 14.Nd4 och bonden på f5 går inte att hålla. Lindberg måste nu besvara den filosofiska frågan om a-bonden ska stoppas eller ej. Det går ju så mycket tid förlorad att stoppa den och vem tjänar mest på svagheterna b5 och b4 i det långa loppet? 12…a5 13.c5 13.d5 var nog mer logiskt. 13…0-0?! 13…bxc5 14.Qb3 hade visserligen gett vit tillräckligt spel för bonden men nu är det vit som tar över partiet.  14.cxb6 cxb6 15.Qb3 Hur ska svart gardera e6-bonden? Ett svårt ställningsproblem att lösa som slukar mycket tid på klockan. 15…Rf6 16.Bxe4 Bxe4 17.Qa3 Men hur ska d6-bonden garderas? Ytterligare ett intrikat positionellt problem att lösa. Johansson är en mästare på att skapa sådana här praktiska ställningsproblem för sin motståndare med sina pjäser.  17…Bxf3? Som sagt, Lindberg gillar inte löparna ens när de är starka! 17…Qc8!! var annars ett mycket starkt drag! 18.gxf3 Qc8 19.Bxd6? 19.h4! var kritiskt. Bonden på d6 är inte så viktig som man kan tro. Viktigare är vits spel mot svarts försvagade kungsflygel. 19…Qc6 20.Rg1

Hur fortsätter svart?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20…Nd7 Från och med nu handlar allting om damflygelspringarens makalösa kapacitet. 20…Qxf3, för att i alla fall plocka bort en potentiell angripare av g5-bonden, var normaldraget, men här råder förmodligen andra värderingar av Lindberg. Springarens maximala energi ska frigöras. 21.f4 Rg6 22.fxg5

Och hur fortsätter svart här?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22…Nf6 De flesta hade nog tagit på g5 med h-bonden och en annan kategori hade tagit med tornet men inte Lindberg. Det handlar bara om springarens magiska krafter. 23.0-0-0 Farligare var 23.h4 eller 23.Be5 Ng4 24.gxh6 Nxe5 25.0-0-0! 23…hxg5 24.Kb2 Ne4 Vilken springare!

Hur hanterar vit dubbelhotet från den enorma springaren?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25.Be5? 2Ja, det var ju därför vit ville slå bonden på d6 men f2-bonden då? 25.Bg3 var givet men inte i linje med Johanssons intentioner. Han tycker inte om att bli dominerad. 25…Nxf2

Det var inte längesedan den här springaren stod på b8! Vilken transformation!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26.Rd2 Ng4 Korrekt var 26…Ne4 men springaren ska jobba på hela brädan är det tänkt. 27.d5? Johansson hade chansen att skapa komplikationer med 27.Rxg4 fxg4 28.Qb3 men det är inte allas melodi att spela schack med material under, speciellt inte utan synbar kompensation. Detta är Ulf Anderssonterritorium. 27…exd5 28.Bd4 Re8 29.Qb3 Qc4 30.Qxc4 30.Qd1 borde vara ett drag som passar Johanssons spelstil bättre. 30…dxc4 31.Rf1

Hur försvarar svart f5-bonden?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31…Nh6 Ja, med springaren! Lindberg har verkligen spelat med springaren som Steinitz förordade. Nämligen med  maximal flexibilitet mellan angrepp och försvar. 32.Ka3 Ree6 33.Rb2 Ng4? Lindberg tar i springaren en gång för mycket och det kan man förstå med tanke på hur mycket den redan har flyttat runt. Det är med största sannolikhet tidsnödsspöket som griper in i handlingen, det vill säga spel med handen snarare än med huvudet, för resten av partiet gick så här: 34.Rxf5 Nxe3 35.Rfb5 g4 36.Re2 Nf1? Det är inte lätt att i tidsnöd förstå att 36…Nd1 var det bästa springarhoppet trots den totalt dominerande löparen. Detta strider ju mot tumregeln att man inte placerar en springare i gapet på en löpare. Anledningen stavas att vit får ett avgörande tempo för ett mattangrepp. 37.Rf2 Ne3 38.Rh5 1-0

Var det rättvist att vit vann? Kanske, kanske inte, men så här är det i praktiskt schack. Båda spelarna var kreativa utifrån sina spelstilar och på slutet var det en fråga om att försöka göra bra drag trots trötthet och nervositet. Stackars Lindberg som spelade så kreativt för att i slutskedet av partiet, med några illa väl valda springardrag, gå in i självmatt. Det är verkligen inte lätt att hålla reda på alla diagonaler, linjer och rader med lite tid på klockan. Om vi bortser från debaclet kommer jag inte att glömma Lindbergs fina behandling av damflygelspringaren som visar på en djup spelförståelse. Det ska nämnas att det här var det enda partiet han förlorade för Växjö SK. Han tog 6.5 poäng av 9.

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar