Schacksnack

De flesta känner till att Ulf Andersson, Sveriges genom tiderna bäste spelare, bidrog till populariteten av treradersförsvaret. Exempelvis slog han den regerande världsmästaren Anatolij Karpov i Milano 1975 med denna uppställning. Vad däremot många inte känner till är att han också bidrog till ett anti-vapen mot öppet Sicilianskt för att undvika forcerade varianter som Draken och Najdorf. Vapnet var Moskva-varianten. Denna grupp med Bb5 i det tredje draget kan kompletteras med andra anti-behandlingar som Alapins/Sveshnikovs 2.c3/2.Nf3 och 3.c3 eller Grand Prix-attacken 2.f4/2.Nc3 och 3.f4. Den sistnämnda tredje gruppen av anti-system hade Bent Larsen stora framgångar med i Interzonturneringen i Amsterdam 1964.

Här följer det viktiga modellpartiet som fick många älskare av Sicilianskt att bokstavligt talat finna det stört på omöjligt att skapa ett dynamiskt spel där svart fick sin beskärda del av vinster.

Andersson,Ulf (2535) – Portisch,Lajos (2640) [B51]
Skopje ol (Men) fin-A (5), 01.10.1972
[Engqvist]

1.e4 c5 2.Nf3 d6 3.Bb5+

Hur kan svart bemöta schacken?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta parti var ett av de modellpartier som hjälpte till att popularisera Moskvarianten som hade spelats av en grupp mästare från Moskva efter kriget. Spelsättet visade att en stark spelare kunde bli besegrad med så kallade ”enkla drag”. Grundidén är inte bara att undvika de komplicerade öppna varianterna utan också att förbereda en långsammare uppbyggnad i centrum med c3 och d4. 3…Nc6 Spelet övergår via dragomkastning till Rossolimovarianten. Det logiska 3…Bd7 hade kunnat bemötas med 4.Bxd7+ Qxd7 5.c4 och vit får en Maroczy-uppställning där han blivit av med sin instängda löpare. Ett sätt att försöka skapa dynamik är 3..Nd7!? men det är inte helt riskfritt. 4.0-0 Bd7 5.Re1 Nf6 6.c3 a6

Vad är vits starkaste fortsättning?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7.Bf1 Den bästa och mest logiska fortsättningen. Här står inte löparen i vägen för de egna pjäserna utom möjligen för springaren på b1. Gambitfortsättningen 7.Bxc6 Bxc6 8.d4!? Bxe4 9.Bg5 gav svart problem under 80-talet men inte i våra dagar. 7…e5 En annan metod att kämpa för fältet d4 var 7…Bg4. 8.h3 h6 9.d4 Qc7 10.a4 Notera likheterna med huvuduppställningarna i Spanskt parti där vits löpare står på b3 eller c2. Från rutan f1 kan den hjälpa till att kontrollera fältet b5 då ju svart gärna vill ta terräng på damflygeln. En nackdel är att f1-löparen kan komma att stå ivägen för den klassiska Steinitzmanövern Nb1-d2-f1. Eventuellt finns dock eventuellt en springarmanöver till c4. Den starka likheten med Spanskt är en av orsakerna till Moskvavariantens popularitet eftersom den visar på systemets inneboende positionella styrka. 10…g6? Svart försöker vinna tid genom att omgående spela löparen till g7 istället för den tidskrävande omgrupperingen 10…Be7, 0-0, Re8, Bf8 och så vidare. Det finns dock en nackdel med att fianchettera omedelbart.

Hur kan vit profitera på svarts svagheter?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11.Na3! Andersson försöker direkt profitera på svagheten d6 som kommer att uppstå när svart ställer löparen på g7. 11…Bg7 12.dxc5 dxc5 13.Nc4 Rb8 Det naturliga 13…0-0 fungerar inte på grund av 14.Qd6! Qxd6 15.Nxd6 Rab8 16.Be3 och svart förlorar en bonde då 16…b6 hade bemötts med 17.Bxa6. Det kan mycket väl vara så att Portisch glömde bort att vitfältslöparen sannerligen är stark på f1-a6-diagonalen!

Hur går vit konkret till väga?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14.b4! Starkt var även 14.Qd6! Qxd6 15.Nxd6+ Ke7 16.Nc4 och vit hade inte bara hotat bonden på e5 utan också det positionellt starka Nb6. 14…cxb4 15.cxb4 Avancemanget till b5 är nu ett mycket besvärande hot för svart. 15…Be6 15…Nxb4 16.Nd6+ Ke7 17.Nc4! leder till vinstspel för vit då bland annat 18.Ba3 hotar. 16.Nd6+ Ke7

Dags att avgöra!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17.Ba3! Andersson spelar som de romantiska mästarna på 1800-talet som älskade att ställa löparen på a3-f8-diagonalen när svart hindrats eller misslyckats med den korta rockaden. 17…Ne8 Efter 17…Qxd6 18.b5 Nb4 19.Qxd6+ Kxd6 20.Bxb4+ Kc7 21.Rac1+ har svarts kung ingen trygg fristad. 18.Nxb7! Qxb7 18…Rxb7 19.b5+ Nd6 20.Rc1 och vit vinner. 19.b5+ Kf6 20.bxc6 Qc7

Hur knyter vit till säcken?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21.Nxe5! 1-0 Pang på rödbetan! Där försvann den sista stoltheten i svarts ställning, e5-bonden. 21…Kxe5 hade lett till en vacker matt i fyra drag genom 22. f4+ Kxf4 23.Qf3+ Ke5 24.Qc3+ Kf4 25.Bc1#. 21…Qxe5 hade förlorat likaså efter 22.Qf3+ Bf5 23.exf5 och så vidare. Det är estetiskt tilltalande att hemmadiagonalerna f1-a6 och c1-h6 bidrog till vinsten. Det är inte ofta en så supersolid klassisk spelare som Portisch blev krossad på det här sättet.