Schacksnack

GM Ralf Åkesson visade med sin bedrift att vinna Malmö Open att storformen sitter i sedan han vunnit den tredje deltävlingen i Umeå. Han tog 6.5 poäng på de sju ronderna och avslutade med en fin vinst i sista ronden. Det är verkligen inte lätt att bli ensam vinnare i en sjuronders-turnering men detta lyckades alltså Åkesson med och  med bravur. Se nedanstående partikommentarer för att ta del av hans spel med de svarta pjäserna. Tvåa blev polacken GM Jacek Stopa med 6/7. Han tog lika många poäng som GM Lars Karlsson men hade högre kvalitetspoäng. Karlsson kom alltså trea men glöm inte att han förlorade i första ronden på grund av ett försenast tåg som säkert förstörde allt vad koncentration och uppladdning heter.  En mycket stark upphämtning! Övriga resultat.

Karlsson bibehåller en framskjuten placering i Svenskt Grand Prix och får i nuläget tillsammans med GM Thomas Ernst ses som de främsta hoten till ledaren Åkesson. Ställningen i Svenskt Grand Prix 2015/16. Tre deltävlingar återstår och dessa spelas nästa år: Elite Hotels Open, Växjö 19-21/2, Påskturneringen, Norrköping 25-28/3 och Deltalift Open, Tylösand 5-7/5.

Tikkanen,Hans – Åkesson,Ralf B11
44:e Malmö Open, 20.12.2015

1.e4 c6 2.Nc3 d5 3.Nf3 Denna variant spelades ett antal gånger av Fischer och föredras oftast av spelare som vill försäkra sig om löparparet på ett tidigt stadium. 3…Bg4 4.h3 Bxf3 Om svart envisas med att inte byta av sin löpare får han känna på den farliga f3-springaren efter den forcerade dragföljden 4…Bh5 5.exd5 cxd5 6.Bb5+ Nc6 7.g4 Bg6 8.Ne5 och svart måste vara på sin vakt och vara väl förtrogen med de skarpa varianterna. 5.Qxf3 e6 Med denna bondetriangel bestående av c6-d5-e6 är det inte så enkelt för vit att öppna spelet på ett för löparparet fördelaktigt sett. 6.Be2 Nd7 7.d4 dxe4 8.Nxe4 Ngf6 Denna bondestruktur var säkert Åkesson nöjd med som inte har kvar sin löpare på c8. Tikkanen har haft problem tidigare med denna bondestruktur och förlorade en liknande typställning mot IM Patrik Lyrberg i Elitserien nyligen. I det senaste numret av Tidskrift för Schack var GM Lars Karlsson inne på att många spelare överskattar värdet av terrängfördelen och löparparet. Karlsson menar att framför allt den yngre generationen av schackspelare riskerar att bli dogmatiska i sina bedömningar på grund av datorernas inflytanden. Detta har även GM Evgenij Sveshnikov varit inne på. Det är lätt att glömma att i oskarpa ställningar måste man vara exceptionellt kritisk till datorns bedömningar även om de har blivit bättre än för några år sedan. Det går inte att räkna sig till allting och den mänskliga intuitionen och förståelsen är fortfarande en stark kraft att räkna med, även i konkurrens med de starkaste datorerna. Den i det närmaste perfekta schackspelaren i världen är förmodligen Magnus Carlsen tillsammans med ett program som exempelvis Komodo 9. 9.0-0 Nxe4 10.Qxe4 Nf6 11.Qd3 Be7 12.c4 Vits terrängfördel är nu ytterst påtaglig men textdraget är inte utan risk med tanke på att d4-bonden också kan bli en svaghet, speciellt i slutspelet. 12…0-0 13.Rd1 Qc7 14.Be3 Rfd8 15.Bf3 Rd7 Svarts miniplan är tämligen enkel; dubblera på d-linjen och sätta maximalt tryck mot d4. Sedan kan man tänka sig att manövrera de lätta pjäserna och damen mot d4-bonden. Se exempelvis hur Anatolij Karpov manövrerade med alla pjäserna mot den ömma d4-bonden i mötet med Simen Agdestein i Wijk aan Zee 1988. Det är mycket instruktivt. Notera framför allt damens placering på g7.

Agdestein,Simen (2560) – Karpov,Anatoly (2715) D94
Hoogovens Wijk aan Zee (3), 10.01.1988

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka till Tikkanen-Åkesson. 16.Qe2 Rad8 17.Rd2 Bb4 I en jämn ställning bjöd Åkesson remi för att säkra minst ett delat förstapris. Det är samtidigt ett smart psykologiskt drag eftersom remianbudet, som det visar sig, lägger grunden för vinsten. 18.Rd3?! Det är inte klart varför Tikkanen avböjde remianbudet då vit inte på långa vägar har några vinstchanser. Med textdraget  planerar Tikkanen förmodligen en klassisk övergardering av centrumbonden d4 med Rad1 men det är redan försent då svarts torn står dubblerade och är redo att förstärka trycket. Bättre var antingen återtåget 18.Rdd1 eller 18.Rc2 för att ta sig ur de tunga pjäsernas obönhörliga tryck längs den halvöppna d-linjen, alltså även trycket bakom bonden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18…e5! Dubbelhotet …e4 med pjäsvinst och …exd4 med bondevinst/alternativt positionell fördel går inte att parera. 19.Rb3 exd4 20.Bxd4 Rxd4 21.Rxb4 b6 Åkessons miniplan är att sätta upp bondeformationen c5-b6-a7 för att göra tornet på b4 och löparen på f3 till gråtfärdiga statister. 22.Rb3 Rd2 23.Qe3 c5 Här kan man explicit se att rutan d4 har fallit i svarts händer. 24.a4 R2d4 25.Qc1 a5 26.Re3 Qf4 27.b3 Rd2 28.Qf1 g6 29.Rae1 Rb2 30.Rd1 Rd4 31.Red3 Nd7 Springaren kommer att bli starkare på e5 än vad vits löpare kommer att bli på d5. 32.g3 Qf6 33.Bd5 Ne5 Partiet är avgjort. 34.Rxd4 cxd4 35.Rb1 Rc2 36.Rc1! Inte det bästa draget rent objektivt men i praktiskt spel måste det betraktas som det. Man får inte glömma bort att även i dessa datortider psykologin fortfarande står högt i kurs i ett parti mellan enbart levande organismer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

36…d3! Tikkanen hade efter 36…Rxc1 37.Qxc1 planerat följande giftiga variant efter 37…Qxf2+?? 38.Kxf2 Nd3+ 39.Kg2 Nxc1 40.b4! och plötsligt är det svart som är under press. Det är sådana här varianter man måste se upp för mot en spelare av Tikkanens räknekaliber. 37.Rxc2 dxc2 38.Be4 Nf3+ 39.Kg2 Qe5!? 0-1 Ett kreativt och roligt slutdrag men enklare och mer prosaiskt var förstås 39…Nd2 40.Qc1 Nxe4 41.Qxc2 Qd4. Den som älskar att spela på svarta fält saknar kanske kungsplaceringen på g7 i slutställningen som kunde ha spelats vid ett flertal tillfällen men detta får vi leva med.