dec 14

Det är snart dags för nyårsturneringar som Rilton Cup 2015/16 eller Karlstad Open 2015 och det är hög tid att fundera över den svarta repertoaren mot 1. e4 och 1. d4. Den internationelle mästaren Hannes Langrock har i sin bok French Defense – The Solid Rubinstein Variation (Russell Enterprises Inc. 2014) löst repertoaren med det förstnämnda draget genom att besvara 1. e4 med 1…e6 2. d4 d5 3. Nc3 (eller 3. Nd2) 3…dxe4 4. Nxe4 Nd7. Detta är alltså grundställningen i Rubinsteins variant. IM John Watson skriver i förordet att denna variant har spelats 15.000 gånger på Megadatabasen och detta är ganska frekvent men ändå finns det ingen detaljerad bok om detta försvar. När GM Emanuel Berg nyligen skrev sina tre böcker om Franskt försvar var det den skarpare Winawervarianten med 3…Bb4 som var hans fokus. Det som är styrkan  med denna repertoarbok, förutom presentationen av Rubinsteinvarianten, är att han presenterar en komplett repertoar även mot andra system som 3. e5 eller 3.exd5 men system i drag två glöms inte heller bort. Kungsindiskt i förhand med 2. d3 och Tjigorins flexibla variant med 2. Qe2 som bibehåller möjligheterna att avancera med f- eller d-bonden två steg gås noggrant igenom. Till och  med en så ovanlig variant som 2. b3 tas på allvar. Historiska perspektiv saknas inte även om han glömmer att nämna att Capablanca i sitt parti mot Blanco i Havanna 1913 är hjärnan bakom det revolutionerande draget 7. Ne5 efter dragföljden 5.Nf3 Ngf6 6.Nxf6+ Nxf6 i Rubinsteinvarianten. Nimzowitsch liksom Tjigorin presenteras med en bild och den förstnämndes varianter i Framskjutningsvarianten kommenteras bland annat med frasen att ”om svart vet vad han gör så är det vit som kan komma att få problem”. Vi talar alltså om systemen i drag 4 efter 3.e5 c5, det vill säga 4.Nf3, 4.Qg4 och 4.dxc5.

Langrock börjar i introduktionen med att berätta att öppningen namngavs efter Akiba Rubinstein (1882-1961) som spelade den ett flertal gånger under sin allra starkaste period som schackspelare, de gyllene åren mellan 1907-1912. Det var under denna period som Rubinstein var en seriös VM-kandidat till Emanuel Lasker, den dåvarande världsmästaren. Som vi alla vet så fick Rubinstein aldrig chansen att spela en VM-match då det första världskriget pågick 1914-1918 och efter dessa år var Rubinstein inte av den kalibern han visade under sin storhetstid. Rubinstein har starkt påverkat nutida spelare som exempelvis GM Boris Gelfand, som spelade en VM-match mot Viswanathan Anand för ett par år sedan, och som gått igenom hur Rubinstein konkret influerat honom i sitt fenomenala alster Positional Decision Making in Chess. Sin allra största påverkan hade Rubinstein inom spelöppningsteorin och inte minst tornslutspelen. Franskt parti är bara en av de otaliga spelöppningarna där Rubinstein bidragit med sina kreativa och djupa idéer.

Den i våra dagar kritiska varianten mot Rubinsteins system anses bland annat vara Kasparovs variant 5. Nf3 Ngf6 6. Nxf6+ Nxf6 7. c3. Kasparov besegrade exempelvis Rusian Ponomariov i ett parti från 2002 med denna variant.

En av de kritiska varianterna mot Rubinsteins variant.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur löser då Langrock detta spelöppningsproblem? Langrocks förslag är att spela det tematiska 7…c5! Efter 8.Ne5 a6 går huvudvarianten 9.Be3 Qc7 10.Qa4+ Nd7 11.Bb5 cxd4 12.Bxd7+ Bxd7 13.Qxd4 och här kan svart välja mellan två olika fortsättningar, allt efter den egna spelstilen eller smaken.

Hur fortsätter svart?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13…f6 En av specialisterna inom detta system, 2600-spelaren GM Georg Meier, brukar spela 13…Bb5 14.a4 Bd6 15.Nxf7 Kxf7 16.axb5 axb5 med goda remichanser även om svart står marginellt sämre med den splittrade bondeformationen. 14.Nxd7 Qxd7 15.Qxd7+ Kxd7 Med denna variant hålls bondekedjan intakt och detta är vad författaren till denna bok föredrar. Vits initiativ efter 16.0-0-0+ Kc7! 17.Rd4 Rd8 18.Rc4+ Kb8 19.Bb6 neutraliseras efter 19…Rd5 och svart har goda chanser att utjämna spelet. Partiet Ni Hua-Ding Liren, Jin Zhou 2009 slutade remi efter 49 drag.

Det finns naturligtvis andra kritiska varianter, exempelvis Khalifmans rekommendation i Opening for White according to Anand, Book VI (2006) 6.Bd3 för att bibehålla den maximala spänningen istället för det förenklande 6.Nxf6+. Langrock har sunda rekommendationer även mot detta och de genuint intresserade hänvisas till Schackhandeln där boken finns till påséende och kan köpas. Denna bok rekommenderas i första hand till svartspelare och även de två till tre diagrammen per sida är anpassade ur ett svart perspektiv vilket innebär att man kan läsa boken utan ett otympligt schackspel.

Läs de 5 kommentarerna till “Recension av Hannes Langrocks French Defense – The Solid Rubinstein Variation”

  1. Locket på säger:

    Torrt och tråkigt verkar vara det nya normala.

  2. Andreas van der Wal säger:

    Jag tycker recensionen var bra (även om jag inte kommer köpa boken), däremot är jag milt skeptiskt till att andra världskriget utspelade sig 1914-1918. 🙂

  3. Thomas Engqvist säger:

    Tack för återkoppling!

  4. jj säger:

    Tack för recensionen!
    Om man precis tänkt börja spela franskt, vilken bok rekommenderas av er som har god erfarenhet av schack och franskt.Det finns ju flera t ex. Moskalenko, Watson, Berg och så den här?

  5. Thomas Engqvist säger:

    Allting handlar om hur mycket tid du har på dig. Om du har lite tid skulle jag definitivt rekommendera Rubinsteinvarianten. Har du lång tid på dig kanske Bergs bok kan vara något. De andra böckerna du nämner har jag inte några erfarenheter av. Kanske någon av läsarna har koll på dessa?

Lämna en kommentar