sep 06

GM och FIDE Senior Coach Sarhan Guliev från Azerbajdzjan har skrivit en högintressant bok för det mycket kvalitativa holländska förlaget New in Chess – Winning Chess Manoeuvres – Strategic Ideas that Masters Never Fail to Find – som nyligen publicerades. Det huvudsakliga syftet är att systematisera och problematisera vinnande manövrer i schack. Konstigt nog finns det inte några böcker som enbart lägger tyngdpunkten på manövrer. Man kan hitta ett kapitel här och ett där i en och annan strategibok men inte mer än så. Den som anses vara den förste i historien som skrev om manövrering i ett systematiskt perspektiv var Aron Nimzowitsch i sin berömda bok My system. Då ska det dock tilläggas att manövrering för Nimzowitsch var synonymt med lavering. Guliev har mer tänkt sig en manöver som en strategisk idé vilket också stärks med undertiteln på boken. Detta är med andra ord en mycket viktig bok för att man ska kunna få en överblick över de viktigaste manövrerna (strategiska idéerna) i schack.

I sitt förord skriver Guliev att i majoriteten av fallen så är schackspelarens lån av de olika manövrerna medvetna och inte omedvetna. Faktumet att man inte alltid kommer ihåg vem som var först i historien att spela den specifika manövrern tycker Guliev inte spelar någon roll eftersom ingen kan veta allting och det behövs heller inte menar han. Det uttalandet förvånar mig då det är lättare att komma ihåg en manöver om den förknippas med ett namn. Namnet har alltså en pedagogisk funktion. Exempelvis var Steinitz förtjust i springarmanövern Nb1-d2-f1 innan rockaden gjordes med ett slutet centrum bestående av vita bönder på e4, d3 och c3. Denna manöver kallas också Steinitz manöver eftersom Steinitz var den förste som visade hur man skulle manövrera när spelet var slutet. En ytterligare anledning till att komma ihåg en spelares bidrag till schackets utveckling är att man förankrar sig i schackvärlden i ett kulturellt och historiskt perspektiv.

Guliev har delat upp manövrerna i 24 olika kapitel med följande (oöversatta) rubriker:

The Janowski Incident or Grief out of Wit, Non-Routine Exchanges, Connecting the Endgame with the Opening, The Battle of the Major Pieces, Dances with the Knights, The Shuttle Manoeuvre, Positional Sacrifices, Standings on the Shoulders on the Classics, Fancy some Solving?, Doubled Pawns are Cool!, Alekhine’s Nail, Attack and Counterattack with a Closed Centre, g2-g4 and White wins, h2-h4 and White wins, Overcoming the Blockade, With the Mirror’s Help, Fischer’s Hedgehog and Morphy’s Needles, March of the Tank Columns, The Dialectics of Weakness, Structure and Plan, Torture to any Taste and Indirect Borrowings.

Den uppmärksamme läsaren noterar att detta bara är 23 rubriker men det beror på att positionella offer behandlas i två kapitel, nämligen bondeoffer och kvalitetsoffer. Med tanke på Gulievs förord är det glädjande att några rubriker trots allt har med ett par schackspelares namn som har förknippats med en specifik manöver. Dessa är Janowski, Alekhine, Fischer och Morphy som kommer att bidra med att levandegöra några strategiska idéer så att de får en personlig kvalité och därmed också blir lättare att lägga på minnet.

Många tror kanske att det är Fischer som är innovatören till standardmanövern nuförtiden …Kh8, …Rg8 följt av …g5-g4 i treradersuppställningen, men som Guliev visar i denna bok var det faktiskt Morphy. Detta är kanske inte så underligt eftersom Fischer studerade Morphy grundligt och rankade honom som en av de bästa spelarna på sin lista över de tio bästa genom tiderna.

Fischer,Robert James – Andersson,Ulf [A01]
Siegen exh Siegen, 09.1970
[Sarhan Guliev]

1.b3 e5 2.Bb2 Nc6 3.c4 Nf6 4.e3 Be7 5.a3 0-0 6.Qc2 Re8 7.d3 Bf8 8.Nf3 a5 9.Be2 d5 10.cxd5 Nxd5 11.Nbd2 f6 12.0-0 Be6

Fischer genomför en plan enligt modell Morphy!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.Kh1!? Qd7 14.Rg1!? Rad8 15.Ne4 Qf7 16.g4! g6 17.Rg3 Bg7 18.Rag1 The plan is in operation. Instead of just hopping from one foot to another, as often happens in Hedgehog positions, White gathers his forces purposefully on the kingside. The way he does so does not at first strike one as obvious, and is a tribute to his ingenuity. But for the time being, the black position is very solid. White needs to transfer his knight to f5 (sacrificing a piece in the process) to break down the defences. 18…Nb6 19.Nc5 Bc8 20.Nh4 Nd7 21.Ne4 Nf8 22.Nf5! Be6 22…gxf5 23.gxf5 23.Nc5 Ne7 24.Nxg7 Kxg7 25.g5! By exchanging the bishop on g7, White opens the long diagonal a1-h8 and creates irresistible threats along it. 25…Nf5 26.Rf3 b6 27.gxf6+ Kh8 28.Nxe6 Rxe6 29.d4 exd4 30.Bc4 d3 31.Bxd3 Rxd3 32.Qxd3 Rd6 33.Qc4 Ne6 34.Be5 Rd8 35.h4 Nd6 36.Qg4 Nf8 37.h5 Ne8 38.e4 Rd2 39.Rh3 Kg8 40.hxg6 Nxg6 41.f4 Kf8 42.Qg5 Nd6 43.Bxd6+ 1-0

Här följer nu en av tre förlagor till Fischer-Andersson:

Morphy,Paul – Anderssen,Adolf [B01]
Paris m2 Paris (5), 1858
[Sarhan Guliev]

1.e4 d5 2.exd5 Nf6 3.d4 Nxd5 4.c4 Nf6 5.Nc3 Bf5 6.Nf3 e6 7.Be3 Bb4 8.Qb3 Bxc3+ 9.bxc3 Be4 10.Nd2 Bc6 11.Bd3 Nbd7 12.Qc2 h6 13.0-0 0-0 14.Rae1 b6 15.h3 Qc8

Hur genomförs Morphys manöver?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16.Kh2 Kh8 17.Rg1 Rg8 18.g4 g5 Of course, Anderssen is not copying his opponent’s moves just by way of a parody. He wants to set up a barrier to the pawn advance, but in vain. 19.f4 Qf8 20.Rg3 Rd8 More tenacious is 20…Qd6 21.Nf3 Bxf3 22.Rxf3 Qd6 23.Kg2 Black’s position is difficult. He decides on a piece sacrifice, but the combination cannot bring success. 23…Nh5 24.fxg5 Counting on 24.gxh5 gxf4+ although here too, White has the advantage: 25.Kh1 fxe3 26.Rxf7 Rg3 27.Bf1 Nf8 28.Qe4 24…hxg5 25.gxh5 g4 26.hxg4 More precise is 26.Rxf7 gxh3+ 27.Kh1 Rg2 28.Bf4! and if 28…Qc6 (28…e5 29.Be2!) then 29.Be4  26…Rxg4+ 27.Kf1 f5 28.Qf2 Ne5 29.dxe5 Morphy has played the game superbly up to this moment. But now he commits a lapse and has to begin the realisation of his advantage all over again. After 29.Bf4 Nxd3 30.Bxd6 Nxf2 31.Be5+ and 32.Kxf2 the game would have ended at once. 29…Qxd3+ 30.Qe2 Qe4 31.Bf2 Qc6 32.Rd1 Rxd1+ 33.Qxd1 Qxc4+ 34.Qd3 Qxa2 35.Rg3 Qc4 36.Qxc4 Rxc4 37.Rg6 Rc6 38.c4 a5 39.Ke2 Rxc4 40.Rxe6 Rc2+ 41.Kf3 a4 42.Rg6 Rc4 43.Rg1 a3 44.e6 a2 45.Ra1 Re4 46.Rxa2 Rxe6 47.Kf4 Rd6 48.Kxf5 Rd5+ 49.Kg4 b5 50.Ra8+ Kh7 51.Ra7 Rd7 52.Bg3 Rg7+ 53.Kh3 1-0

De övriga två förlagorna var partierna Paulsen-Morphy, New York 1957 (15…Kh8!?) och Morphy-Meek, New York 1857 (10.h3!). Guliev berättar, apropå denna plan att det var Morphy som var den sanne innovatören till att förbereda g-bondens frammarsch med kungsdrag till h-linjen följt av tornet till g-linjen. Det var dock inte Guliev själv som upptäckte detta. 2004 arbetade Guliev nämligen som tränare för det irakiska laget och när han gav lektioner om Fischers idé i igelkott-uppställningen reagerade en av åhörarna, Abul Gasseem Nadjib (internationell arbiter och ungdomstränare) med att säga att de tidigaste källorna var partierna med Morphy. Det var med andra ord Fischer som ”stal” denna idé av Morphy men eftervärlden har hela tiden trott att det var Fischers idé ända tills detta blev känt med just denna bok. Det här är ungefär som att upptäcka att flera av Johann Sebastian Bachs stora verk i själva verket var skrivna av Anna Magdalena Bach! Boken är väl värd att läsas och begrundas enbart för denna strategiska manöver men det finns ytterligare 23 godbitar att studera så frågan är vem som vill avstå från denna bok?

 


 

Lämna en kommentar