Anton Olsson-A Håkansson, Nordiska Schackförbundets 9:e kongress i Göteborg
Vit vid draget.
Olsson,Anton – Håkansson,A [C25]
Nordiska Schackförbundets 9:e kongress (1), 1919
[Anm. av Spielmann]
1.e4 e5 2.Nc3 Bc5 3.Bc4 d6 4.d3 Nc6 5.Qh5 Detta kan omöjligt vara sunt. Om vit ville undvika det montona spelet 5.Nf3 så fanns här en möjlighet att med 5.f4 Nf6 6.Nf3 övergå till en variant av avböjd kungsgambit. 5…g6 6.Qf3 Be6 7.Bb5 Följderna av drottningens för tidiga utfall visar sig redan; vit måste förhindra …Nd4. Om 7.Nge2 så 7…Nb4 och vit är nödsakad spela 8.Kd1 7…a6 8.Bxc6+ bxc6 9.Nge2 Qd7 10.Be3 Bb4 11.0-0 f5! 12.exf5 Annars kan f5-f4 bliva oangenämnt. Textdraget stärker visserligen svarts centrum men ger i stället, genom öppnandet av flera linjer, vit många motchanser. 12…gxf5 Se ovanstående diagramställning 13.Nd4 Ett överraskande drag. Det kan ifrågasättas om vit ej bättre bekämpat svarts centrumbönder medels 13.d4. Spelar svart därpå 13…f4 14.Bd2 Bg4 så har en vita drottningen fältet d3. På 13…e4 14.Qg3 åter står för vit fältet f4 öppet för en figur. 13…Ne7 På 13…exd4 vinner vit naturligtvis pjäsen tillbaka genom 14.Bxd4. 14.Nxe6 Qxe6 15.Qh3 d5 16.Rae1 0-0-0? Partiet har nu inträtt i ett kritiskt stadium. Så god den svarta bondeformationen än förefaller har den dock en svaghet – e5 -, som sorgfälligt måste garderas för att svart skall kunna tillgodogöra sig sin fördel. Drottningen måste därför ovillkorligen bort från e6 där en står utsatt för tornets hot och dessutom även omöjliggör f-bondens framryckning. Efter 16…Qg6! hotar såväl 17…d4 som 17…f4. Vit svarar förmodligen bäst med 17.d4 varpå dock svarts övervikt, efter 17…e4 18.f3 0-0 19.fxe4 fxe4 jämte eventuellt …Nf5, är klarlagd. Märkvärdigt är att efter detta enda feldrag svarts ställning visar så liten motståndskraft. 17.Bd4 Bd6 18.f4 Rhg8 Försvaret av e5-bonden är ogenomförbart. Svart försöker åstadkomma detta genom ett motangrepp på g-linjen men utan att länge lyckas uppskjuta den hotande kraschen på e-linjen. 19.Bxe5 Rg4 20.d4 Rdg8 21.Rf2 c5 22.Qe3 Qg6 23.Ree2 Nc6 24.Nxd5 Bxe5 25.dxe5 Qh5 26.Nf6 1-0
Sveriges Schackförbund ger ut gamla upplagor av Tidskrift för Schack i blixttempo på sin hemsida. För närvarande finns alla tidskrifter från år 1919-2012 publicerade på nätet helt kostnadsfritt.Vad är det som är intressant med årgång 1919 då? Efter att ha bläddrat igenom hela tidskriften har jag kommit fram till att följande eventuellt kan vara intressant för den schackhistoriskt orienterade läsaren att känna till: Turneringen i New York 1918 med deltagande av sådana spelare som Capablanca, Marshall och Janowskij. En minnesruna över Carl Schlechter som tragiskt dog endast 44 år gammal, skriven av Ludvig Collijn. Collijn berättar bland annat att Schlechter (”remis-Kalle” som han kallades lite vanvördigt) inte trodde på en viss ung rysk spelares utvecklingsmöjligheter därför att han ”uppfattar aldrig i tid att han står sämre och det måste man kunna.” I samband med denna minnesartikel visas en mängd Schlechter-partier varav det mest kända torde vara Schlechter-John, Barmen 1905. Den läsare som mot förmodan är obekant med detta strategiska mästerverk ska definitivt spela igenom det för det kommer aldrig att glömmas om man en gång sett det. Spielmann går igenom två partier från Berlin där han som vit mötte Réti och Bogoljubov. Alla partierna från Nordiska Schackförbundets 9:e kongress finns kommenterade och detta får nog betraktas som höjdpunkten i tidskriften. Mästarklassen (dåtidens SM-grupp) vanns av Spielmann och alla 66 partierna är kommenterade av honom och Gustaf Nyholm. Ovanstående parti är en fläkt från denna tid för att spegla den tidens typiska anda. I det sista numret får vi ta del av Schultz minnesturnering med deltagande av bland andra Bogoljubov, Nyholm, Réti och Spielmann. Det mest uppseendeväckande partiet är att Nyholm besegrade Réti, som spelade Sicilianskt parti, i endast 20 drag!
Klicka här så får ni tillgång till allt detta plus mycket annat.
Senaste kommentarer