maj 02

Analys av partiet Rubinstein-Réti, mästareturneringen i Stockholms schacksällskap 1-17 dec. 1919 av E.D. Bogoljubov

Vad är svarts bästa fortsättning?

Se nedanstående ”schackbio” för den korrekta lösningen.

Rubinstein,Akiba – Réti,Richard [E90]
mästareturn. Stockholms schacksällskap (1), 01.12.1919
[Bogoljubov/Engqvist]

1.Nf3 Nf6 2.d4 d6 3.c4 g6 4.Nc3 Bg7 5.e4 Bg4 6.h3 I våra dagar föredrar man att utveckla de båda löparna till e2 respektive e3 eventuellt följt av att flytta tillbaka springaren till g1 för att inte försvaga d4. 6…Bxf3 7.Qxf3 0-0 8.Be2 8.Bd3 Nc6 9.Be3 Nd7 Vit måste spela på utjämning med 10.d5 (10.Ne2? Se ovanstående diagramställning! 10…Nb4 (Lite överraskande missade Bogoljubov här de taktiska möjligheterna 10…Nce5! eller; 10…Nde5!) 11.Rd1 (11.Bb1 c5! 12.0-0 Nc6 13.Rd1 Qb6 och svart vinner.) 8…Nfd7 9.Qd3 Nc6 10.Be3 e5 11.d5 Nd4 På 11…Ne7 kunde vit fortsätta med 12.g4 12.0-0 f5 13.exf5 gxf5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta borde ha föregåtts av 13…Nxe2+ och svart hade haft ett gott spel skriver Bogoljubov men faktum är att vit behåller en liten fördel efter 14.Qxe2 gxf5 15.f3 14.Bxd4 exd4 15.Nb5 Nc5 16.Qd2 Ne4 17.Qd1 c5 18.dxc6 bxc6 19.Nxd4 Qb6 20.Ne6 Bxb2 Bogoljubov har inte analyserat följande alternativa fortsättning: 20…Qxb2 21.Rb1 Qe5 22.Nxf8 Nc3 23.Nd7 Qe6 24.Qd3 Nxb1 25.Nc5 dxc5 26.Rxb1 med fördel för vit. 21.Rb1 Rf6?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktigt var 21…Rfe8! varpå vit endast haft till sitt förfogande följande fortsättning: 22.Qc2 Rxe6 23.Rxb2 Qc5 med god ställning för svart. Faktum är dock att Bogoljubov missat det starka 22.c5! med klar fördel för vit så denna fortsättning är inte bättre än den som spelades. 22.c5!! Qb4 22…dxc5 23.Qc2 eller 22…Nxc5 23.Nxc5 dxc5 24.Bc4+ Kh8 25.Qc2 Rb8 26.Rfe1 och svart kan inte förhindra 27.Re2 med vinst av svarts löpare. Red anm. 23.Nf4! Nc3 Eller 23…Rb8 24.Nd3 Qc3 25.Bf3 Nd2 26.Qe2 Nxf1 27.Kxf1 och vit får två lätta pjäser mot torn. Red anm. 24.Qd2 Qxf4 25.Rxb2? I tidsnöd gör man lätt svåra förbiseenden. Med 25.Qxb2! hade vit haft stora vinstchanser. Bäst spelar svart 25…Nxe2+! (25…Qe5 26.Bc4+ d5 27.Rbc1 (Ännu bättre är 27.Rfe1 Qd4 28.Bxd5+ cxd5 29.Rbc1 med vinstställning. Red anm.) 27…dxc4 28.Rxc3 Rg6! 29.Qb4 och så vidare.) 26.Qxe2 dxc5 25…Qxd2 26.Rxd2 Ne4 27.Rb2 Bogoljubov har förbisett att detta är ett feldrag. Nödvändigt var 27.Rd4! Nxc5 28.Bf3 med trolig remi efter 28…Ne4 29.Bxe4 fxe4 30.Rxe4 27…Nxc5 Bogoljubov kommenterar: Man skulle nu tro att slutspelet vore ganska lätt vunnet för svart, men så är inte förhållandet! 28.Rc1 Kf8 29.Rc4 Ke7 30.Rh4 Bättre var direkt 30.Bf3 med bara en liten fördel för svart. Svart har en merbonde men vits pjäser utom kungen är mer aktiva än svarts. Red. anm. 30…h6 31.Rc4 Kd7 32.Bf3! Re8 33.Kh2 Kc7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

34.Kg3! Rubinstein som var en stor mästare i slutspel vet hur slipstenen ska dras. Kungen är på väg till h5. Red. anm. 34…a5 35.Kh4 Ne4 36.Rbc2 d5 37.Ra4 Ra8 38.g4 Kd6? Bogoljubov skriver: Ett feldrag; fältet d6 måste reserveras för springaren, som därifrån kan gardera f5-bonden. Bogoljubov rekommenderar 38…Kd7 som det bättre draget och det är korrekt men svart har ändå klar fördel efter textdraget. 39.gxf5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39…Nc5?Svart borde nöjt sig med att medels 39…Rxf5 40.Bxe4 Rf4+ 41.Kg3 Rxe4 spela på remis. Här är Bogoljubov ute och cyklar; det spelade draget av Réti är det bästa draget. Intressant är att konstatera att även 39…Ke5 är felaktigt. Därpå följer 40.Bg4 och svart är nödsakad åter draga kungen tillbaka. Detta stämmer inte; som Gustaf Nyholm har påpekat: Svart spelar väl starkare 40…h5! (40…Rd6 41.f3 Nf6 42.f4# En nätt matt!; 40…Ra6 41.f3; 40…Kd6) efter 41.Kxh5 blir matt med (41.Bxh5 är också dåligt till följd av 41…Rh8) 41…Rh8# 40.Rg4! Nd7 Bonden på f5 kunde ej slås, som av följande variant framgår: 40…Rxf5 41.Rg6+ Ne6 (eller 41…Ke5 42.Bg4) 42.Bg4 Re5 43.f4 Re4 44.f5 och så vidare. Här har dock Bogoljubov förbisett det räddande draget 44…h5! och svart vinner tillbaka pjäsen med remichanser. Bogoljubov har förbisett att 40…Raf8 var den allra starkaste fortsättningen som också bibehåller möjligheten att flytta springaren till den aktiva rutan d3. 41.Rg7 Raf8 42.Bg4 d4 Det var starkare att avancera fribönderna med 42…c5 och 43…c4. Red. anm. 43.f4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43…R8f7? Detta och följande drag, gjorda under ytterst knapp betänketid, äro skulden till partiets förlust. Efter 43…c5! hade svart räddat partiet, till exempel 44.Rg6 (44.Kh5? är ej fördelaktigt för vit.) 44…Kd5 (44…Nb6 följt av 45…c4 eller 45…Nd5 vinner för svart. Red. anm.) 45.Bf3+ Kd6 46.Bg4 och så vidare. 44.Rg6 Nf8? Det är oklart varför Bogoljubov har satt frågetecken på detta trots att det är ett av de bästa dragen. Troligen menar han att svart spelar för passivt med springaren och inte uppnår något med att ta kvalitén på g6. 45.Kh5 c5 Detta är ett feldrag som Bogoljubov inte har tänkt på i sina kommentarer. Här kunde Réti uppnått ypperliga remichanser genom att direkt byta springaren mot tornet med 45…Nxg6 46.fxg6 och spela passivt med 46…Rf8 47.f5 Rh8 46.Kxh6 Nxg6 Svart kunde ha försökt 46…Kd5 skriver Bogoljubov helt riktigt. 47.fxg6 Rc7 48.Kg5 Rf8 49.Be2 Re8 50.Bc4 Re3 51.h4 Rg3+ På 51…Rc3 52.Rxc3 dxc3 53.Bd3 Rd7 avgör 54.Kf6! Kc7 55.g7 och så vidare. 52.Kf6 Rg4 53.f5 Rxh4 54.g7 Rxg7 55.Kxg7 Ke5 56.Rf2 Rg4+ 57.Kf7 Ke4 58.Ke6 d3 59.f6 Rh4 60.f7 Rh6+ 61.Ke7 1-0

Tanken med att relativt noggrannt gå igenom ovanstående intressanta parti är tvåfaldig. Dels är det för att locka en och annan läsare att ta del av äldre årgångar av Tidskrift för Schack som innehåller enormt mycket visdom i schack och som skulle vara förlorad om det inte vore för Sveriges Schackförbunds önskan och vilja att tillgängliggöra vårt svenska men även internationella kulturarv inom schack, dels är det för att inse att  just årgång 1920 är exceptionell om man tänker på vilken hög kvalite det är på partierna och för att inte tala om de kommentatorerna som gör ett utmärkt arbete. I våra dagar är det betydligt enklare att bevaka och kommentera schackpartier, men även att utveckla sitt eget spel. Vi har inte bara tillgång till minst 5.000.000 partier i våra databaser men även klassiker som Nimzowitschs My system, Rétis Modern ideas in Chess, Lipnitskijs Questions of Modern Chess Theory och sist men inte minst alla skrifter av världens bäste schackcoach Dvoretskij finns tillgängliga för oss att studera när andan faller på. Till råga på allt har vi dessutom fler schackprogram som besegrar världsmästaren i schack. Jag hoppas läsaren tar hänsyn till allt detta när han eller hon går igenom partier och partikommentarer för nästan 100 år sedan nu när kunskapen och tekniken är så mycket högre utvecklad.

Vad har Tidskrift för schack, årgång 1920 att bjuda på då? Ja, det är bara att klicka på denna länk så kan ni omgående ta del av samtliga partier från mästarturneringen i Stockholm dec. 1919 med spelarna Bogoljubov, Réti, Rubinstein och Spielmann och med kommentarer av herrarna Bogoljubov och Spielmann. Matchen mellan Bogoljubov och Rubinstein som spelades i jan. och feb. 1920 finns med kommentarer av Bogoljubov och vi bjuds på alla tolv partier! Det här är ju som att ha turneringsböcker i sin ägo! Det finns givetvis också partier med svenska spelares partier representerade av bland annat påskmatcherna i Malmö, mestadels med kommentarer av Gustaf Nyholm, och kongressen i Eskilstuna, och här är ett mycket stort antal partier kommenterade av Nimzowitsch. Göteborgs schacksällskaps internationella jubileumsturnering gick av stapeln 1-23 aug. och hade celebra deltagare som Bogoljubov, Breyer, Kostich, Marco, Maroczy, Mieses, Möller, Nimzowitsch, Réti, Rubinstein, Selesnieff, Spielmann, Tarrasch, och Tartakower. Bogoljubov, Nimzowitsch och Spielmann kommenterar ett urval av partierna. Partier från matchen Bogoljubov-Nimzowitsch, 1-7 sept. presenteras med kommentarer av Bogoljubov och Nimzowitsch. Det är nog ingen tvekan om att just denna årgång får betraktas som en av höjdpunkterna i Tidskrift för schacks historia men även för svenskt schackliv.

Efim Bogoljubov, Ukraina, var den som kommenterade flitigast i T.F.S. 1920 (Foto från det ryska mästerskapet 1925)


Lämna en kommentar