Schacksnack

Spielmann-Takacs, Wien 1923

Réti kommenterar i Neue Wiener Schachzeitung draget 2.e5 så här: ”Positionsspelare hysa betänkligheter mot detta drag och anse det dåligt, men en angreppsspelare som Spielmann kan inte underlåta denna fortsättning.”

Ovanstående citat belyser ganska träffande de tankar som rådde kring hur man skulle förhålla sig mot ett bondecentrum. Det var runt denna tid som de hypermoderna idéerna började slå rot och öppningar som Aljechins försvar började bli popoulära för att provocera vit att sätta upp ett fyrbondecentrum som svart sedan kunde beskjuta med sina bönder och pjäser och dra nytta av sitt utvecklingsförsprång.

Den stora begivenheten med Tidskrift för Schack 1924 är förstås den berömda, och ur ett hypermodernt perspektiv, viktiga turneringen i New York och den går som en röd tråd genom hela årgången. Man skulle kunna säga att det är en internationell årgång vad gäller utbudet av partiet då de svenska partierna kan räknas på den ena handens fingrar. Det är dock inte vilka internationella partier och partikommentatorer som helst. Vi får bland annat ta del av hypermoderna kommentarer av sådana berömdheter som Alexander Aljechin, Ernst Grunfeld, Aron Nimzowitsch och Richard Réti. Andra berömdheter som spelade mer klassiskt schack som Geza Maroczy, Akiba Rubinstein och Siegbert Tarrasch bidrar också med givande kommentarer. En typisk givande kommentar från Rubinstein kunde låta så här som i partiet Aljechin-Em. Lasker, New York 1924 där dragföljden 1.d4 d5 2.c4 e6 3.Nf3 Nf6 4.Nc3 Nbd7 5.cxd5 spelades: ”Detta avbyte är av tvivelaktigt värde; den annars i denna variant inspärrade svarta drottninglöparen blir befriad och den viktiga e-linjen öppnad åt svart.” Är det någon som vågar säga emot den store Rubinstein? I våra dagar är det ett sådant fokus på olika varianter att många spelare glömmer bort att många drag inte är så självklara som man kan tro. Detta är en anledning till att det är viktigt att spana efter den tid som flytt för att förstå varför nutiden ser ut som den gör, allting har en orsak och verkan.  Klicka här för tillgång till samtliga 10 nummer av tidskriften.