Schacksnack presenterar artiklar, nyheter, partier, problem och studier. Besökarna erbjuds även möjlighet att lämna kommentarer och diskutera runt dessa ämnen.
1979 stod jag i en bokhandel i Oslo. Jag var där på skolresa och hade pengar till att köpa en schackbok. Det skulle bli min andra schackbok. Den första hade blivit en spelöppningsbok av Max Euwe om bl a Kungsindiskt.
Mitt val i Oslo stod mellan ”Anatoly Karpov’s Games as World Champion 1975-1977” och ”Korchnoi’s 400 Best Games.
Jag ångrade så småningom att jag hade valt att köpa Karpov-boken. Den visade sig vara för smal för mig, när jag inte hade en kompletterande bra spelöppningsbok som ECO-böckerna. Det blev för många luckor där jag var vilse i min okunskap när mina motståndare inte spelade samma spelöppningsvarianter som Karpovs motståndare. Jag hade fått mer givande och bredare kunskaper för min dåvarande spelstyrka och spelstil av Korchnoi-boken.
ser för min inre syn den lille pojken vända och vrida på argumenten men att de ändå inte kan rubba den inlärda tanken ”men Karpov är ju världsmästare” och då har han skrivit den bästa boken… eller hur visst var det så du tänkte?
Jag såg Sadvakasov-Korchnoi för ett decennium sedan, i Taastrup Danmark. Korchnoi hade som vanligt spelat Franskt men stod IMHO på förlust. Sedan krånglade han ur sig som sig bör. Alla pjäserna i knäet. Sedan sade Korchnoi något på Ryska som fick förstabordsspelaren Epishin att be honom dra åt H-e.
9 juni 2016 klockan 20:03
1979 stod jag i en bokhandel i Oslo. Jag var där på skolresa och hade pengar till att köpa en schackbok. Det skulle bli min andra schackbok. Den första hade blivit en spelöppningsbok av Max Euwe om bl a Kungsindiskt.
Mitt val i Oslo stod mellan ”Anatoly Karpov’s Games as World Champion 1975-1977” och ”Korchnoi’s 400 Best Games.
Jag ångrade så småningom att jag hade valt att köpa Karpov-boken. Den visade sig vara för smal för mig, när jag inte hade en kompletterande bra spelöppningsbok som ECO-böckerna. Det blev för många luckor där jag var vilse i min okunskap när mina motståndare inte spelade samma spelöppningsvarianter som Karpovs motståndare. Jag hade fått mer givande och bredare kunskaper för min dåvarande spelstyrka och spelstil av Korchnoi-boken.
11 juni 2016 klockan 13:35
ser för min inre syn den lille pojken vända och vrida på argumenten men att de ändå inte kan rubba den inlärda tanken ”men Karpov är ju världsmästare” och då har han skrivit den bästa boken… eller hur visst var det så du tänkte?
1 juli 2016 klockan 23:38
Jag såg Sadvakasov-Korchnoi för ett decennium sedan, i Taastrup Danmark. Korchnoi hade som vanligt spelat Franskt men stod IMHO på förlust. Sedan krånglade han ur sig som sig bör. Alla pjäserna i knäet. Sedan sade Korchnoi något på Ryska som fick förstabordsspelaren Epishin att be honom dra åt H-e.